Vid byggnationer av hallbyggnader är konstruktioner av stål eller betong vanliga. Klimatpåverkan som härleds till respektive byggnadssystem är undersökta i detalj, material kontra material eller byggnadsdel mot byggnadsdel. Vår undersökning ger ett resultat av klimatpåverkan för byggnadssystemen i sin helhet med byggnader som uppfyller samma krav. Denna studie utmynnar i en jämförelse av antalet CO2-ekvivalenter respektive vad byggnadssystemen bidrar med per m2. Genom att studera en befintlig betongbyggnad och dimensionera en stålbyggnad utefter samma förutsättningar. Dimensionering innefattar: pelare, upplagsplåt, fotplåt, vindkryss och brandgips för pelare, stommen bekläds med stålelement från Paroc. Utifrån dessa mängder beräknas klimatpåverkan med hjälp av EPD:er som sammanställts och beräknats i Excel. Detta arbetssätt säkerställer en relevant och rättvis jämförelse. Vår studie visar att ett självbärande betongelement bidrar med 83,80 kg CO2-ekv/m2 och stålsystemet bidrar med 60,59 CO2-ekv/m2. De skeden i livscykeln som bidrar med störst skillnad mellan systemen är: Produktskede (A1-A3) och byggproduktionsskede (A4-A5). / In the construction of hall buildings, steel or concrete constructions are common. The climate impact that is derived from the respective building system is examined in detail, material versus material or building part against building part. This study provides a result of the climate impact for the building systems as a whole, with buildings that meet the same requirements. This study results in a comparison of the amount of CO2-ekv each building systems contribute per m2. By studying an existing concrete building and dimensioning a steel building according to the same conditions. Dimensioning includes: pillars, support plate, foot plate, wind cross and fire plaster for pillars, the frame is clad with steel elements from Paroc. Based on these quantities, the climate impact is calculated with the help of EPDs, compiled and calculated in Excel. This approach ensures a relevant and fair comparison. Our study shows that a self-supporting concrete element contributes 83.80 kg CO2-ekv/m2 and the steel system contributes 60.59 CO2-ekv/m2. The stages in the life cycle that contribute the greatest difference between the systems are: Product stage (A1-A3) and construction stage (A4-A5). / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Byggsektorn bidrar, genom en stor resursanvändning, med höga växthusgasutsläpp. Den största delen av utsläppen kommer frånmaterialanvändningen vid produktion av byggnader. En mer hållbar omställning bör ske inom byggbranschen för att minska utsläppen och därmedminska dess klimatpåverkan. I denna uppsats har respondenter från tre nyproduktionsprojekt i Sverige intervjuats för att synliggöra på vilka sätt deminskar sin klimatpåverkan samt vad som påverkar deras val för att möjliggöra en minskad klimatpåverkan. De tre projekten är projekt Högasten iHelsingborg, projekt Daggkåpan i Malmö och projekt Brf Viva i Göteborg. De främsta faktorerna som påverkar arbetet med minskadklimatpåverkan är i form av projektens ambitioner, kunskap om material, normer gällande användning av material inom branschen, svenskaregelverk samt kommun och myndigheter. Uppsatsen föreslår att erfarenheter från projekten bör synliggöras för andra svenska byggaktörer för attde ska få inspiration av tillvägagångssätt och kunskaper kring material. Erfarenheterna från projekten bör även synliggöras av myndigheter somutformar de svenska regelverken för att kunna möjliggöra ett effektivare arbete med minskad klimatpåverkan vid nyproduktion. / The construction sector releases high amounts of greenhouse gases, through the large use of resources. The majority of the emissions comes fromthe use of materials within the production of buildings. This essay has studied three projects that focus on reducing its climate impact in Sweden. Interviews with people who have worked on these projects will give the essay different influencing factors that they experienced within the workwith reducing climate impact. The three projects are project Högasten in Helsingborg, project Daggkåpan in Malmö and projekt Brf Viva in Göteborg. The factors affecting the projects´ work with the climate impact are the projects´ ambition, knowledge about building materials, normsof certain material use within the industry, Swedish regulations, municipalities and agencies. The newfound knowledge about the buildingmaterials and the development of Swedish regulations could lead to further possibilities for the construction industry to reduce the climate impactin future production of buildings in Sweden

Det här examensarbete har genomförts i samarbete med Sweco Sverige AB på enheten för byggkonstruktion. Syftet med studien var att undersöka tungbetong som ett alternativ till konventionell konstruktionsbetong vid gjutning av vindkraftsfundament. I den här studien har ett vindkraftsfundament i konventionell konstruktionsbetong stått som grund för de dimensioneringsberäkningar som har utförts för att istället kunna använda tungbetong i fundamentet. Ett mål med studien var att med ett fundament i tungbetong minska dimensionerna och således minska klimatpåverkan och kostnaden.  För att undersöka om målet kunde uppnås har beräkningar för fundamentets geometri, krav vid bruksgränstillståndet, ekonomiska data och klimatpåverkan utförts. Från studiens dimensioneringsberäkningar om fundamentets geometri framgår det att fundamentet behöver uppfylla vissa krav på mått och därav är fundamentets radie den parameter som kan minska volymen mest. Det ledde till att volymen på fundamentet i tungbetong blev mindre än den för konventionell konstruktionsbetong.  Tungbetongens resultat blev ur vissa perspektiv bättre än konventionell konstruktionsbetong. Volymen för tungbetongsfundamentet kunde reduceras med 14 %. Detta resulterade i en minskning av koldioxidutsläpp med 7 %, priset ökade däremot med 65 %.  Genom att i detta fall använda sig av tungbetong istället för konventionell betong kunde både volym och koldioxidutsläpp reduceras, däremot till ett väldigt högt pris. / The purpose of the study was to investigate an alternative to conventional construction concrete. In this study, a wind turbine foundation consisting of conventional construction concrete have been analysed and served as a basis for dimension calculations to the foundation of heavy weight concrete.  A goal with the study was to decrease the dimensions of the foundation using heavy weight concrete instead of conventional and therefore also reduce the climate impact as well as the cost of the foundation.  To investigate if the goal is achievable, calculations for the foundation geometry, the requirement of the service limit state, economic data and climate impact have been calculated. In the calculations about the foundation geometry, certain requirements regarding the dimensions needs to be achieved and therefore it is the radius of the foundations that can affect the volume the most. This resulted in a decrease of volume for the heavy weight concrete foundation.  In some perspectives, the heavy weight concrete had better outcome than conventional construction concrete. The volume of the foundation could be reduced by 14 %. This led to a reduction in product emission by 7 %. The price of heavy weight concrete, per cubic meter, is almost five times more expensive than it is for conventional construction concrete and therefore the price was 65 % higher.  This concludes in a possibility to reduce both the volume as well as the CO2-emissions but for a very high price.

I Sverige används många olika interiöra golvmaterial i offentliga byggnader. Studien har undersökt fyra interiöra golvmaterial, keramik, enomer, massivt furu och linoleum. Dessa material är vanligt förekommande i svenska offentliga miljöer och de jämfördes ur ett livscykelperspektiv. Studien undersökte materialens olika livsskeden, från produktion till slutskede och omfattade materialens totala GHG-utsläpp för en referensbyggnad med en livslängd på 75 år, belägen i Växjö.Denna fallstudie visar att en byggnads klimatpåverkan går att minimera vid val av interiört golvmaterial. Keramik är att rekommendera i fuktkänsliga utrymmen då klimatpåverkan är 38 % minder och linoleum rekommenderas i allmänna utrymmen då klimatpåverkan är 20 % mindre. Det finns ytterligare möjlighet att minimera klimatpåverkan genom att använda trägolv i utrymmen med mindre folk i rörelse. / In Sweden, lots of different interior flooring materials are used in public buildings. This study examines four interior flooring materials, ceramics, mineral based, solid pine floor and linoleum flooring. These materials appear regularly in public buildings in Sweden and are compared to each other in a life cycle assessment perspective. The study examines the materials different life stages from production to its end of life and included the materials GHG-emissions for a reference building with a lifespan of 75 years in Växjö, Sweden.This case study shows that a buildings climate impact can be minimized through choices for interior flooring materials. Ceramics are to recommend in areas sensitive to moisture, do to 38 % less climate effect and linoleum are to recommend more public areas do to 20 % less climate effect. Further possibilities to minimize climate impact is through use of massive pine flooring in areas with low traffic.

Environmental issues are a complex matter and the effort to reduce the carbon footprint from the construction industry is significant. To facilitate work on the issue, several different certification systems for buildings have been developed, both in Sweden and internationally, with Miljöbyggnad being one of the most widely used in Sweden. The system focuses on indoor environment, material, and energy usage and has been updated several times over the years. This report focuses on Miljöbyggnad 4.0.   The objective of this report was to examine how well a ”standard” multi-residential building stands up to the requirements of Miljöbyggnad. In addition, we also investigated what else needs to be done to achieve a higher rating level on the building.   For Miljöbyggnad 4.0, 15 indicators must be examined and calculated to develop a rating for the building. To achieve this we used various methods, including document analysis, calculations, and a few different simulation programs to determine the ratings for the indicators.   Only indicators 1, 2, 3, 4, 7 and 8 are studied in this report. Other indicators are only analyzed for what we believe the building can achieve. The final result showed that this standard multi-residential building reaches a Silver rating in Miljöbyggnad 4.0. It also showed how, with fairly simple means, the building can achieve a Gold rating.   The work shows that the multi-residential building has good energy consumption, sustainability and environmental impact. Certification of the building shows that the house has a good indoor climate, which is also good for those operating in the building. With relatively small means, it is also possible to achieve the Gold rating for the building and thus further improve the performance of the property. Simply put, Miljöbyggnad is a good way to build and manage buildings in a more sustainable and environmentally friendly way.

Today, the construction and property sector accounts for close to 40% of the global climate emissions. In Sweden, the waste from the construction industry is almost half of the total waste. That is a major problem and people need to get more aware of and increase the reuse, recycling and circular economy to reduce the climate footprint. The purpose of the study is to establish which materials can be reused to construct a public toilet building. A study has been made to illustrate if a building can be built in only reused materials and products. The goal is thereby to present an illustrated public toilet building with the materials that can be used to construct the building. The goal is also to display obstacles when building with only reused products. Through the use of a case study a public toilet building was designed to be placed in a fairytale world constructed by Aktiebolaget Boll &amp; Stropp. Some of the materials that can be and is reused in the building is brick, glass, wood and procelain products. This case study has proven that it is to a high degree possible to build a public toilet in only reused materials.

Syftet med denna studie var att analysera lokaliseringsbeslut för en Factory-In-A-Box (FIAB) produktionsanläggning med fokus på dess klimatpåverkan genom användning av livscykelanalys (LCA). En FIAB produktionsanläggning användes som ett exempel för att utföra analysen. Metoden som användes för att bedöma klimatpåverkan var LCA, där kategorin global uppvärmningspotential (GWP) valdes som den primära indikatorn. Materialen som användes för tillverkning av personlig skyddsutrustning, såsom polyeten (PE), polyetentereftalat (PET), polypropen (PP), polyuretan (PUR) och syntetiskt gummi, analyserades. Dessutom studerades energianvändningen i produktionsanläggningen samt avfallshanteringsstrategier i både Turkiet och Sverige. Anledningen till det var att den utvalda Factory-In-A-Box fabriken hade sitt ursprung i Sverige, och Turkiet identifierades som en plats med avsevärd potential för produktion av enkla produkter som skulle kunna tillverkas med hjälp av FIAB-anläggningen i händelse av nödsituationer. Resultaten av detta arbete visade att mer än hälften av utsläpp av de personliga skyddsutrustningar som producerades av FIAB-fabriken av EQpack AB kom från material som hade använts i tillverkning och att användningen av återvunnet material borde prioriteras, då utsläppen av återvunnen polyeten var endast hälften så stora som utsläppen från primära material. Resultaten visade också att det inte fanns någon klimatmässig nackdel med att omlokalisera FIAB-fabriken till Turkiet, eftersom energianvändningen i Turkiet skulle medföra endast 4.4% ökning av emissionen än att producera varorna i Sverige, vilken jämnades ut med transport av varor från Sverige till Turkiet. Dock identifierades andra aspekter som behövde beaktas vid omlokalisering av en FIAB-fabrik till områden som hade drabbats av kris, till exempel krig eller jordbävningar. Sammanfattningsvis gav denna studie insikter om klimatpåverkan av EQpack AB:spersonliga skyddsutrustning och diskuterade olika aspekter som behöver övervägas vid beslut om lokalisering av en FIAB-produktionsanläggning. / This thesis describes a study aimed at analyzing the location decision for a Factory-In-A-Box (FIAB) production facility in terms of its climate impact using life cycle assessment (LCA). A FIAB production facility was used as a case study to conduct the analysis. LCA was employed to assess the climate impact, with global warming potential (GWP) chosen as the primary indicator. The materials used for manufacturing personal protective equipment, such as polyethylene (PE), polyethyleneterephthalate (PET), polypropylene (PP), polyurethane (PUR), and synthetic rubber, were analyzed. Additionally, the energy use in the production facility and waste management strategies in both Turkey and Sweden were examined. The reason to this was that Sweden is a baseline FIAB location and Turkey was chosen as one of the locations with high potential for simple products that can be produced using the FIAB-facility for emergency situations. This study showed that more than half of the emissions derived from the production of Personal Protective Equipment at the FIAB-factory, operated by EQpack AB, originated from the manufacturing materials. The results suggest prioritizing the use of recycled materials, as the emissions from recycled polyethylene were only half as large as those from primary materials. The results also revealed that, from a climate perspective, there was no obvious disadvantage in relocating the FIAB factory to Turkey. As the energy consumption in Turkey would result in 4.4% greater environmental burdens compared to producing the goods in Sweden, which would be covered by the transport of goods from Sweden to Turkey. However, other aspects needed to be considered when relocating a FIAB factory to areas affected by crises, such as war or earthquakes. In conclusion, this study provides insights into the climate impact of EQpack AB'spersonal protective equipment and discusses various aspects to consider when making decisions regarding the localization of a FIAB production facility.

This study examines the climate impact of the thermal insulation materials, glass wool and polyurethane. Two wall constructions with a size of one square meter are used in the study to compare their carbon footprints and determine which material has the lowest environmental impact. For the walls to be comparable, they need to have the same U-value. The study will be limited to only examining the materials from a cradle-to-gate perspective. Literature searches will be conducted for data collection. For the calculation of environmental impact, the study will examine Life Cycle Assessment (LCA), Environmental Product Declarations (EPDs), and the Boverket’s Climate Declaration.Environmental data for building materials is calculated using LCA, and from this, EPDs can be generated, which contain summarized environmental data. This study collects environmental data from EPDs Boverket’s Climate Database. U-values are calculated using the U- and λ-value method, and then the mean value is derived. Subsequently, the quantities of the materials are determined, and the walls' total Global Warming Potential (GWP) is calculated.According to the results of the study, walls with polyurethane and glass wool insulation show a significant difference in their carbon footprints. GWP calculations show that the wall with polyurethane insulation emits approximately 33 kg CO2e (carbon dioxide equivalents), while the wall with glass wool insulation emits around 17 kg CO2e. The results also indicate that the insulation layers alone exhibit a significant difference in carbon footprint, approximately 20 kg CO2e for polyurethane and 4.0 kg CO2e for glass wool. The significant difference may be attributed to the oil-based production of polyurethane. The study also found that the manufacturing stage contributes the most to the climate impact for both insulation materials.When selecting insulation materials, other material properties also need to be investigated, such as fire resistance, acoustic performance, and more. The economic aspect also plays a significant role in the selection process.From an environmental perspective, the conclusion indicates that glass wool insulation is the better choice. / I denna undersökning kommer klimatpåverkan av värmeisoleringsmaterialen glasull och polyuretan undersökas. Två väggkonstruktioner med en storlek på en kvadratmeter används i studien för att jämföra dess koldioxidavtryck för att avgöra vilket material som har lägst miljöpåverkan. För att väggarna ska vara jämförbara behöver de ha samma U-värde. Studien kommer begränsa sig till att bara undersöka materialen från vagga-till-port.Litteratursökningar kommer genomföras för informationsinsamling. För beräkning av miljöpåverkan kommer studien undersöka LCA (livscykelanalys), EPD:er(miljövarudeklarationer) och Boverkets Klimatdeklaration.Miljödata för byggnadsmaterial beräknas genom LCA, och från detta kan man ta fram EPD:er som innehåller dess sammanfattade miljödata. Den här studien hämtar miljödata från EPD:er och Boverkets Klimatdatabas. Beräkning av U-värden utfördes med U- och λ-värdesmetodendär sedan medelvärdet tas fram. Därefter mängdas materialen och sedan beräknas väggarnas totala GWP (global uppvärmningspotential).Enligt studiens resultat visar väggarna med polyuretan- och glasullsisolering en stor skillnad på deras koldioxidavtryck. Beräkningar av GWP visar väggen med polyuretanisolering har utsläpp på ca 33 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) medan väggen med glasullisolering har utsläpp på ca 17 kg CO2e. Resultatet visar också att enbart värmeisoleringsskikten har stor skillnad i koldioxidavtrycket, ca 20 kg CO2e för polyuretan och ca 4,0 kg CO2e för glasull.Den stora skillnaden kan bero på att framställningen av polyuretan är oljebaserad. Studien visade också att den största klimatpåverkan kommer från tillverkningsskedet för båda isoleringsmaterialen.Vid val av isoleringsmaterial behöver även andra materialegenskaper undersökas till exempelbrandmotstånd, akustik med mera. Även den ekonomiska aspekten har betydelse för valet.Slutsatsen ur ett miljöperspektiv visar att glasullsisoleringen är det bättre valet.

Västlänken i Göteborg är ett tunnelprojekt för järnväg som skall byggas under centrala Göteborg. Tunneln byggs genom både berg och lera, projektet kommer att använda sig av ett flertal tekniker och konstruktionslösningar. Västlänken är ett av de första stora infrastrukturprojekt i Sverige där slitsmurar används som permanenta konstruktioner. På uppdrag av Trafikverket har två olika typer av stödmurskonstruktioner undersökts med avseende på deras klimatpåverkan. Konstruktionslösningarna är en temporär spont med tillhörande tunnelvägg och en slitsmur. Slitsmuren används både som en temporär konstruktion under byggskedet och en del i den permanenta tunnelväggen. Slitsmurar har först nyligen blivit godkända att användas som delar av permanenta konstruktioner av Trafikverket. Av denna anledning finns det inte mycket information om konstruktionens klimatpåverkan. Syftet med rapporten är att undersöka klimatpåverkan från de två olika konstruktionslösningarna. Jämförelsen har gjorts med hjälp av livscykelanalyser för att få den mest övergripande analysen. En livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att synliggöra en produkts totala miljöpåverkan under dess livstid. Detta åstadkoms genom att alla de olika delprocesser som krävs för att skapa produkten inventeras och analyseras. LCA har utförts med datorprogrammet SimaPro och databasen Ecoinvent. I SimaPro har båda konstruktionslösningarna modellerats och deras miljöpåverkan sedan beräknats med ReCiPe 2016. Indata till LCA har samlats in från ritningar och diskussioner med experter på området. Resultatet från livscykelanalysen visar att slitsmurarna i detta projekt har större klimatpåverkan än konstruktionslösningen med spont och en platsgjuten betongmur. För slitsmuren står armering samt betong för den största delen av klimatpåverkan och för sponten är det den stora mängden stål som krävs vid de kraftiga dimensionerna. Då en del av konstruktionerna inom projektet ej var färdigprojekterad när denna rapport författades rekommenderas ytterligare studier på ämnet för att validera resultaten / The West Link Project is as tunnel project for the railroad that will be constructed below central Gothenburg. The project is built through clay and solid rock thus making use of several techniques and structural solutions. The West Link Project (Västlänken) is the first major infrastructure project in Sweden where diaphragm walls are used as a part of the permanent structure. Two different structures have been examined on behalf of the Swedish Transport Administration, with regards to their climatic impact. The two structures examined are a temporary sheet pile with a cast-in-place concrete wall that is used as a part of the tunnel wall, and a diaphragm wall. The diaphragm wall is used as an earth retaining wall during the construction stage and as a part of the permanent tunnel wall. Diaphragm walls have just recently been approved as parts of permanent structures by the Swedish Transport Administration. Due to this there isn’t a lot of information available on their climatic impact. The purpose of this paper is to examine the climatic impact of these two different structures. The comparison has been performed by the use of a lifecycle analysis to get the most comprehensive analysis. A lifecycle analysis (LCA) is a tool that helps to get a perspective on a product’s total environmental impact over the course of its lifetime. This is accomplished by doing an inventory of all the different processes involved in its production. For the LCA the computer program SimaPro, and the database Ecoinvent were used. In SimaPro both of the structure have been modelled and their environmental impact has been calculated with ReCiPe 2016.Input for the LCA have been gathered from drawings and communication with experts. The result of the LCA shows that in this project the diaphragm walls have a higher climatic impact than the sheet pile and concrete wall. With regards to the diaphragm wall the majority of its climatic impact is from the large amounts of reinforcement and concrete used. For the sheet pile the steel used to manufacture sheets of the dimensions used in the project is the largest contributing factor. Due to the fact that some of the structures in the project are still being at the design stage at the time of writing further studies are recommended to validate the results.

Påverkan på klimatet är idag ett av de största fokusområdena för byggbranschen. Forskning kring klimatförbättrade material och tillverkningsmetoder utvecklas i takt med att klimatkraven ökar. Betongtillverkning och -användning är en del av byggbranschen som måste förändras för att kunna vara hållbar i framtiden. Syftet med studien är att bidra med kunskap kring orsaker till överdimensionering och fel exponeringsklasser gällande betongkonstruktioner, samt vilken av de undersökta överdimensioneringar som ger störst CO2 utsläpp. För att visa detta så utförs en fallstudie av kvarteret Kaptenen i Lomma, och klimatberäkningar för att uppskatta betongkonstruktionernas CO2 utsläpp samt för att finna förbättringsområden i fallstudiens betongkonstruktioner. Studien genomförs i samarbete med Anders Rönneblad från Cementa, Betongindustri och Abetong, som bidrar med data för fallstudien samt kunskaper inom ämnesområdet. Utifrån fallstudien visar det sig att det inte finns resurser att skräddarsy varenda konstruktionsdetalj, vilket leder till att konstruktionselement blir dimensionerade enhetligt. Undersökningen av fallstudien påvisar även att den huvudsakliga anledningen till överdimensionering är förenkling av byggprocessen. Om man i fallstudien använt kantavstyvning och voter hade det medfört en minskning av volymen med 28 procent hos betongplattan. Vidare om projektets original betong ersatt i garage och källare till ThomagarageGrön kunde exponeringsklassen sänkas från XD3 till XC4. I så fall sänks CO2 utsläppen för källarbetongen med 22 procent och med 53 procent för garagebetongen. Genom beräkningar av klimatpåverkan hos Kv. Kaptenen i Lomma så visar det sig att ändringen från original betong till klimatförbättrad betong tillsammans med användandet av kantavstyvningar och voter, ger en minskning av koldioxidutsläppen med 47 procent. För att minska koldioxidutsläppen ytterligare, så har fallstudien undersökts med framtida betongtyper. Med framtida betongtyper menas ytterligare klimatförbättrad betong, vilket uppnås genom arbete med alternativa bindemedel som förväntas vara tillgängliga på marknaden i framtiden. Genom användandet av dessa betongtyper samt kantavstyvningar och voter uppnås en minskning av koldioxidutsläppen med 57 procent. / Finding different alternative methods/materials to minimize the climate impact of concrete is one of the many objectives that the concrete industry must achieve to meet the demanding building regulations. Therefore, new types of concrete such as “climate-enhanced concrete” are being developed currently and different complementary measure to minimize the climate impact of concrete are being explored. The aim of the thesis is to study how over dimensioning and using wrong exposure class can be avoided for concrete structures and to determine how over dimensioning can impact climate. To ascertain the answer, a case study is carried out on an ongoing construction project “Kvarteret” by JM AB, located in Lomma, Sweden. The information and guidance which is used to draw different conclusions are provided by Anders Rönneblad from Cementa AB. In summary the solutions this study has examined wouldn’t be achievable without an early collaboration between the supplier and project team. Methods that the study reviewed are for example minimizing the amount of concrete and exploring the use of different strength class on a shallow foundation, using a different alternative such as Thomagarage Grön, using different strength class on the concrete filling for the prefabricated concrete double-wall element and using different climate enhanced concrete in the concrete elements. Another aspect that wasexamined is by using climate enhanced concrete from Betongindustri BIO 40. By applying the solutions that were discussed in the study, a total of 57% climate impact reduction for the concrete structures be attained.