Det här arbetet är forskningsresultatet av den studie som genomförts för att försöka hitta de gemensamma nämnarna mellan byggbranschen och klimatkrisen. Under den utbildning som författaren erhållit har stora delar av undervisningen varit kopplad till branschens klimatpåverkan och den obefintliga klimatmedvetenhet som branschen tycks ha. Då samhällets klimatåtgärder kanske är den viktigaste frågan idag är författaren intresserad av att se hur de teoretiska påståendena om byggandet och miljön faktiskt överensstämmer med den praktiska verkligheten. Att läsa om byggande och arkitektur är en sak, men det som fysiskt sker i branschen är minst lika avgörande. Därför är det av vikt att även arkitektstudenter studerar den praktiska verkligheten, vilket är anledningen till att denna rapport kommit fram. Forskningen syftar till att visa på den enkelhet som krävs för att lösa och förena flera komplexa system med utgångspunkt i att förstå vad byggbranschens utsläpp av växthusgaser beror på och hur detta kan minskas på lång sikt. Här inkluderas hur byggindustrins aktiva hantverkare och aktörer som eventuellt redan nu försöker påverkar industrins omställning mot klimatneutralitet tänker och gör samt hur de högre insatserna arbetar i frågan. Forskningen har bedrivits genom två fall, en svensk Stor stad och en svensk Mindre stad, där jämförelser i planarbetet och hållbarhetsarbetet kring byggbranschen är utrett. På så sätt är denna forskning triangulerande. En databassökning är även gjord för att med teoretisk kunskap stödja fallstudien och intervjuerna. Flera nyckelpersoner från hela branschens värdekedja har intervjuats för att få en förståelse för hur arbetet sker på alla nivåer samt att se attityden och hur kunskapsnivåerna är. Forskningen visar att klimatkrisen inte hör hemma i våra liv om vi vill rädda kommande generationer. Klimatkrisen förenar en värld- samhällen och näringslivet, och tvingar oss att hitta nya lösningar för en gemensam morgondag. Och byggindustrin har ett ansvar i det arbetet precis som alla andra. För precis som misstänkt finns det i världen, EU och Sverige ett väletablerat arbete för att motverka klimatkrisen och uppnå klimatneutralitet till år 2045, men att det arbetet inte följs upp och arbetas med på ett tydligt sätt hos de privata byggherrarna. Orsakerna till detta är många. Bland annat dåligt specificerade lagar och regler men också en stor klyfta i den generella kunskapsnivån bland myndigheter och branschens hantverkare eller utförare. / This work is the research result of the study conducted to try to find the common denominators between the construction industry and the climate crisis. During the education that the author has received, large parts of the teaching have been linked to the industry's climate impact and the non-existent climate awareness that the industry seems to have. As society's climate measures are perhaps the most important issue today, the author is interested in seeing how the theoretical claims about construction and the environment actually correspond to the practical reality. Reading about construction and architecture is one thing, but what happens physically in the industry is at least as crucial. Therefore, it is important that architecture students also study the practical reality, which is the reason why this report has been published. The research aims to show the simplicity required to solve and unite several complex systems based on understanding what the construction industry's greenhouse gas emissions depend on and how this can be reduced in the long term. This includes how the construction industry's active craftsmen and actors who may already be trying to influence the industry's transition to climate neutrality think and do, as well as how the higher efforts work in the issue. The research has been conducted through two cases, a Swedish Large City and a Swedish Small City, where comparisons in the planning work and sustainability work around the construction industry have been investigated. In this way, this research is triangulating. A database search is also done to support the case study and the interviews with theoretical knowledge. Several key people from the entire industry's value chain have been interviewed to gain an understanding of how the work is done at all levels and to see the attitude and how the knowledge levels are. Research shows that the climate crisis does not belong in our lives if we want to save future generations. The climate crisis unites world societies and business, and forces us to find new solutions for a common tomorrow. And the construction industry has a responsibility in that work just like everyone else. Just as suspected, there is in the world, the EU and Sweden a well-established work to counteract the climate crisis and achieve climate neutrality by the year 2045, but that this work is not followed up and worked on in a clear way by the private builders. The reasons for this are many. Among other things, poorly specified laws and regulations but also a large gap in the general level of knowledge among authorities and the industry's craftsmen or performers.

En femtedel av Sveriges klimatpåverkan kommer från bygg- och anläggningssektorn och år 2017 röstade riksdagen igenom att Sverige, senast år 2045, ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser. Örebro kommun har tagit fram ett eget styrdokument, Klimatstrategi för Örebro kommun, som beskriver klimatpåverkan, vad kommunen behöver göra samt vilka etappmål och delmål som finns i det geografiska området.  Avsikten med denna studie är att undersöka hur Örebro kommun arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan genom samhällsplaneringen i samband med att staden växer. Studien har baserats på litteraturstudier och intervjuer med fyra deltagare från Örebro kommun och tre deltagare från Länsstyrelsen i Örebro län. Studien har avgränsats till ett specifikt delmål i Örebro kommuns klimatstrategi och på vilka sätt de arbetar för att uppnå delmålet - klimatsmart samhällsplanering. Resultatet tyder på att Örebro kommun har många dokument att förhålla sig till för att minska klimatpåverkan. Ett av dessa dokument är översiktsplanen. Detta dokument anses vara det främsta verktyget för samhällsplaneringen, då andra planeringsdokument arbetats in i översiktsplanen. Trafikstrategin är ett av dessa planeringsdokument som utgör underlag för att främja hållbart resande.   Länsstyrelsen har i uppgift att förse kommunerna med olika planeringsunderlag och anordna olika träffar med kommunerna. Inom samhällsplanering finns det många aspekter att ta hänsyn till och då kan Länsstyrelsen ge goda exempel, sprida kunskap samt ge vägledning till kommunerna.  Örebro kommun har framställt ett eget verktyg för att kunna effektivisera och påverka markanvisningsprocessen som kallas Örebromodellen. Kommunen har makten att bestämma vem som ska bli tilldelad mark genom utvärdering av byggaktörernas genomförandeambitioner i intresseanmälningarna. Dessutom kan kommunen ha önskemål om att byggaktörernas genomförandeambitioner ska vara klimatrelaterade. För att möjliggöra klimatarbetet i kommunen ännu mer är slutsatsen att det behövs en förändrad lagstiftning samt tydligare ställningstaganden i politiken. Om politiken ska kunna ta ställning krävs det att tjänstemännen har kompetensen och möjligheten att förmedla vilka åtgärder som behövs. / One fifth of Sweden's climate impact comes from the building and construction sector, and in 2017 the Parliament voted that Sweden, by 2045 at the latest, will achieve net zero emissions of greenhouse gases. Örebro municipality has produced its own governing document, Climate strategy for Örebro municipality, which describes the climate impact, what the municipality needs to do and what milestones and stage goals are in the geographical area. The purpose of this study is to investigate how Örebro municipality works actively to reduce climate impact through community planning in connection with the city's growth. The study has been based on literature studies and interviews with four participants from Örebro municipality and three participants from the County Administrative Board in Örebro County. The study has been limited to a specific stage goal in Örebro municipality's climate strategy and the ways in which they work to achieve the stage goal - climate-smart community planning. The results indicate that Örebro municipality has many documents to relate to in order to reduce the climate impact. One of these documents is the master plan. This document is considered to be the main tool for community planning, as other planning documents have been worked into the master plan. The traffic strategy is one of these planning documents that forms the basis for promoting sustainable travel.  The County Administrative Board has the task of providing the municipalities with different planning documents and arranging different meetings with the municipalities. In community planning, there are many aspects to take into account and then the County Administrative Board can set good examples, disseminate knowledge and provide guidance to the municipalities. The municipality of Örebro has produced its own tool to be able to streamline and influence the land allocation process known as the Örebro model. The municipality has the power to decide who will be allocated land by evaluating the construction actors' implementation ambitions in the expressions of interest. In addition, the municipality may want the construction actors’ implementation ambitions to be climate-related. To enable climate work in the municipality even more, the conclusion is that a change in laws and clearer positions in politics are needed. If policy is to be able to take a stand, it is required that civil servants have the competence and the opportunity to convey what measures are needed.

Climate change impose a major challenge to the world. About 23% of the world’s energy-related CO2 emissions derive from transportation. Urban freight transport has been increasing because of a growing demand for goods. Cities need to manage freight transportation to decrease its climate change impact. The purpose of this study is to investigate what the cities Gothenburg, Copenhagen, and Turku need in order to manage urban freight transport and what measures the cities have adapted to reduce the CO2 emissions deriving from urban freight transport. The study aims to reflect upon how the elements included in the practice of municipal freight transport management relate to the sustainable mobility paradigm and identify measures to decrease climate change impact and reach sustainable mobility. Social practice theory guided the analysis, where meanings, materials, and competences was searched for in the empirical material. Data was collected through a document analysis and interviews with employees at the cities’ administrations. The results showed that the reasons for managing freight is to reduce environmental and negative social impacts, ensure good ease of passage for freight transportation, strengthen the economy and create jobs, and avoid conflicting goals and find joint solutions. Needed materials are funding, guidelines, and personnel resources. Needed competences include taking a systems perspective, understanding the private sector, engaging in cooperation, seeking and managing funding, transport planning, and procurement and planning of the own municipal freight transportation. The need and behaviour that steers the freight transportation seem to be excluded from the freight transport management practice. This is the need for goods and its connected consumption behaviour. The cities’ adapted measures to reduce the climate change impact from freight transportation focus on technological and logistical improvements. The freight transport management practice includes features that are in line with the sustainable mobility paradigm as well as features that are not. To strengthen sustainable mobility, the inclusion of stakeholders when managing freight transport could be expanded to inhabitants and persons with competence in environmental and social aspects. / Klimatförändringar innebär en stor utmaning för världen. Ungefär 23% av världens energirelaterade CO2-utsläpp härstammar från transportsektorn. Urbana godstransporter fortsätter öka som ett resultat av en ökande efterfrågan på varor. Städer behöver hantera godstransportflöden för att minska klimatpåverkan från dem. Syftet med denna studie är att undersöka vad städerna Göteborg, Köpenhamn och Åbo behöver för att hantera godstransporter och vilka åtgärder de har antagit för att minska CO2-utsläppen från dem. Studiens mål är att reflektera kring hur elementen i den kommunala godstransportshanteringspraktiken förhåller sig till det hållbara mobilitetsparadigmet och identifiera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan och nå hållbar mobilitet.   Social praktikteori guidade analysen där betydelser, material och kompetenser identifierades från det empiriska materialet. Data insamlades genom dokumentanalys samt genom intervjuer med anställda vid städerna. Resultatet visar att anledningarna till att hantera godstransporter är att minska miljöpåverkan, minska negativ social påverkan, säkerställa god framkomlighet för godstransporterna, stärka ekonomin och skapa jobb samt undvika målkonflikter och hitta gemensamma lösningar. Material som behövs inkluderar finansiering, riktlinjer samt personella resurser. Kompetenser som behövs är systemperspektiv, förståelse för den privata sektorn, söka och hantera finansiering, samarbetsförmåga, transportplanering samt upphandling och planering av stadens egna interna godstransporter. Behovet och beteendet som styr godstransporterna verkar vara exkluderat från praktiken. Detta är behovet av varor samt konsumtionsbeteendet som är kopplat till det. Åtgärderna som städerna har antagit för att minska klimatpåverkan från godstransporter fokuserar på tekniska och logistiska lösningar. Själva praktiken innehåller både drag som är i linje med det hållbara mobilitetsparadigmet och drag som inte är det. Den hållbara mobiliteten skulle stärkas ifall deltagandet breddas så att privatpersoner och personer med kompetens inom miljö och sociala aspekter också inkluderas i godstransporthanteringen.

Klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn har under senare år varit en drivandeorsak till utsläpp av växthusgaser, vilket är en utmaning för samhället. I Sverige harklimatpåverkan orsakad av bygg- och fastighetssektorn år 2020 beräknats till cirka 9,8miljoner ton koldioxidekvivalenter som motsvarar 21% av Sveriges klimatpåverkan.Sverige är ett land som ständigt arbetar för att reducera klimatpåverkan från nyabyggnader och till följd av det har regeringen infört krav på klimatdeklarationer förnyuppförda byggnader. Lagen om klimatdeklaration trädde i kraft 2022-01-01 och är ettsteg för att uppnå klimatmålen år 2045 som syftar till att inte ha några nettoutsläpp avväxthusgaser. Klimatdeklarationer delas upp i ett antal moduler som omfattar en byggnadsproduktskede (moduler A1 – A3), transport (modul A4) samt byggspill ochenergiförbrukning på arbetsplatsen (modul A5). Klimatdeklarationens syfte är att ökamedvetenheten, bidra till mer kunskap om byggnaders klimatpåverkan och bidra till minskning av klimatpåverkan. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Region Kalmar län med syftet att tafram referensvärden för klimatpåverkan för nyligen uppförda sjukhusbyggnader. Målet äratt redovisa klimatpåverkan för olika byggnadsmaterial i efterhand samt att redogöra förhur en klimatdeklaration kan beräknas med hjälp av arkitekt- och konstruktionsritningar.Nya psykiatrilokaler vid Kalmar länssjukhus använts som fallstudie. Den redovisadeklimatpåverkan i detta projekt omfattar olika konstruktionsmaterial och byggnadsdelaroch beräkningarna har gjorts enligt Boverkets föreskrifter om klimatdeklarationer. Examensarbetet har genomförts med hjälp av 3D-modelleringsprogrammet Revit,Boverkets klimatdatabas samt SundaHus databas. Revit användes för att räkna utmaterialmängder som ska ingå i klimatdeklarationen. Boverkets och SundaHus databaseranvändes för att samla in materialens klimatdata. Beräkningen av klimatpåverkan av psykiatribyggnaden genomfördes med 17%produktspecifika värden, dvs. hur mycket en produkt har påverkat miljön under utvinningav råmaterial, transport och tillverkning. De produktspecifika värdena motsvarar 91𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴 och resterande 83 % som motsvarar 454 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴 beräknadesmed generiska värden som är genomsnittsvärden av klimatpåverkan för produkter som ärrepresentativa för svenska förhållanden. Det har även använts schablonvärden som äruppskattade värden gällande diesel och eldningsolja på byggarbetsplatsen. Resultatet i detta examensarbete är baserat på Boverkets föreskrifter omklimatdeklarationer och det redovisar det totala klimatpåverkan som motsvarar 545𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. Resultatet av klimatpåverkan omfattas av modulerna A1 – A5, därproduktskede har bidragit med 492, transport 28, byggspill 15 och energiförbrukning påbyggarbetsplatsen med 10 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. Lagen om klimatdeklaration bidrar till ökad kompetens och förståelse inom bygg- ochfastighetssektorn samt hur olika material påverkar klimatet. I dagsläget finns ingagränsvärden att förhålla sig till vid beräkning av klimatpåverkan och därför är det svårt attgöra en bedömning av resultatet. Beräkningarna som gjordes speglar det uppskattadevärdet för sjukhus som stöds av schablonvärden samt tidigare undersökningar avbyggnader med samma funktion. / The climate impact from the construction and property sector has in recent years been adriving cause of emissions of greenhouse gases, which is a challenge for society. InSweden, the climate impact caused by the construction and real estate sector in 2020 hasbeen estimated at approximately 9.8 million tonnes of carbon dioxide equivalents, whichcorresponds to 21% of Sweden's climate impact. Sweden is a country that constantlyworks to reduce the climate impact from new buildings and as a result the governmenthas introduced requirements for climate declarations for newly constructed buildings.Climate declarations must cover a building's product stage (module A1 – A3), transport(A4), construction waste and energy consumption on the construction site (A5). The thesis has been carried out with the help of the 3D modeling program Revit,Boverket's climate database and SundaHus's database. Revit was used to calculatematerial quantities to be included in the climate declaration. Boverket's and SundaHus'sdatabase was used to collect the material's climate data. In the climate declaration, the total climate impact is reported, which corresponds to 545𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. The result of the climate impact covers the modules concerning theconstruction phase, i.e. A1 – A5 where product stage A1 – A3 has amounted to 492,transport 28, construction waste 15 and energy 10 in 𝑘𝑔𝐶𝑂2𝑒/𝑚2𝐵𝑇𝐴. The climate declaration act contributes to increased competence and understanding withinthe construction and property sector for how different materials affect the climate.Currently, there are no limit values to refer to when calculating the climate impact andtherefore it is difficult to assess the result. The calculations made reflect the estimatedvalue of hospitals supported by the standard values, which are estimated values regardingdiesel and heating oil at the construction site.

Syftet med denna studie var att undersöka klimat- och kostnadseffektiva lösningar för att minska kontorsbyggnaders påverkan på miljön. Byggnader står för en betydande del av Sveriges klimatpåverkan och kostnader, det finns därav behov av att hitta sätt att reducera den påverkan. Teorin som låg till grund för studien var livscykelanalys och livscykelkostnad, som tar hänsyn till klimatpåverkan och kostnader genom hela byggnadens livscykel. Metoden som användes var litteraturstudie, där tidigare forskning och studier analyserades. Diskussion fördes även med sakkunniga personer inom ämnet för att identifiera lösningar för att minska klimatpåverkan och kostnader i byggnader. En hypotetisk fallstudiebyggnad skapades där klimat- och kostnadseffektiva åtgärder implementerades. Genom att titta på byggnadsdelarna stomme, klimatskal, isolering och dess inverkan på energianvändning i en kontorsbyggnad identifierades olika åtgärder som kunde minska klimatpåverkan och kostnader. Dessa inkluderar användning av återvunnet material och minskad energiförbrukning genom förbättrade isoleringsegenskaper. Ytterligare undersöktes val av material och teknik vilket anses hållbara och energieffektiva. Resultatet visar att byggnadsmaterialen har störst påverkan på klimat och kostnaden under Produkt- och Byggproduktionsskedet, medan energiförbrukningen har störst påverkan under skedet Driftenergi i Användningsskedet. De klimatåtgärder som framstår som mest framstående och optimala lösningar för vår fallstudiebyggnad inkluderar användningen av kostnadseffektiva solceller på taket (Åtgärd 7), isolering av ytterväggarna med PIR-isolering (Åtgärd 5), tilläggsisolering av ytterväggarna med EPS-isolering (Åtgärd 3) samt minskat materialspill på byggarbetsplatsen med 25%. Dessa lösningar visar sig inte bara ha en betydligt lägre klimatpåverkan, utan även en mer fördelaktig kostnadseffektivitet över hela livscykeln för fallstudiebyggnaden. / The purpose of this study was to investigate climate and cost-effective solutions to reduce the environmental impact of office buildings. Buildings account for a significant portion of Sweden's climate impact and costs, and there is a need to find ways to reduce this impact. The theoretical framework underlying the report was life cycle analysis and life cycle cost, which consider the climate impact and costs throughout the building's life cycle. The method used was a document study, where previous research and studies were analyzed. A hypothetical case study building was created, where climate- and cost-effective measures were implemented. By examining the building components such as the structure, envelope, insulation, and their impact on energy consumption in an office building, various measures were identified to reduce climate impact and costs. Additionally, the selection of sustainable and energy-efficient materials and technologies was investigated. The results show that building materials have the greatest impact on the environment and cost during the Production and Installation stages, while energy consumption has the greatest impact during the Operational energy use module in the Use stage. The climate measures that stand out as optimal solutions include the use of cost-effective solar panels on the roof (Measure 7), insulating the outer walls with PIR insulation (Measure 5), additional insulation of the outer walls with EPS insulation (Measure 3), and reducing material waste at the construction site by 25%. These solutions not only demonstrate significantly lower climate impact but also exhibit a more advantageous cost-effectiveness over the entire lifecycle.

In this comparative study were four alternative windows researched to find the most suitable ones for replacement when renovating the Million Programme housing. The methodology in the study involves a combination of methods, using interviews with companies and tenants, email correspondence with people who contributed to the study, and observation of a multi-family building built during the Million Programme. The result shows that all alternatives are ideal, and the only difference is the insulation performance and the energy-efficiency, which can be said to be minimal. CO2-emissions and thus climate impact will be lowered regardless of the choice of windows for replacement based on the alternatives investigated. The interviews show that the customer/client decides the choice of window, which the construction companies pass on to the window-suppliers. The existing windows in the observed building showed low quality of energy efficiency, comfort and thus high climate impact. Finally, it is concluded that focus should be on low U-values and emissions rather than on costs which should not be the deciding factor. Buildings should be renovated within the renovation cycle developed by the Energimyndigheten and Boverket for impact on CO2-emissions and climate. Other measures for improvements are also proposed in this study.

Denna rapport behandlar en fallstudie i ett kandidatexamensarbete som utförts tillsammans med en livsmedelsbutik i Stockholmsområdet och som grundar sig i intervjuer, platsbesök och vetenskapliga artiklar. Där livsmedelsbutiken har ett intresse av att implementera en odling i form av ett hydroponiskt system direkt i sin butik.  I fallstudien har det undersökts hur implementering av odling i butik genom ett samarbete med ett odlingsföretag skulle fungera och se ut för butiken. Studien har begränsats till två olika odlingsföretag i Sverige, som har varsitt koncept på hur odlingen kan implementeras, gemensamt för dem är att de använder vertikal odling i form av hydroponiska system. Där det ena företaget erbjuder vertikal odling i en odlingscontainer och det andra vertikal odling inne i ett växthus. Båda företagens olika odlingskoncept har redan implementerats i två andra livsmedelsbutiker inom samma koncern som livsmedelsbutiken i Stockholm befinner sig i.  Fallstudien har genomförts genom att först skapa en bred bakgrund genom litteratursökningar i olika databaser kring relevanta nyckelord för att sedan genomföra intervjuer med båda odlingsföretagen och livsmedelsbutikerna. Därefter har kunskap och svar från respondenterna i intervjuerna sammanställts och ett förslag har tagits fram om vilket odlingsföretag som lämpar sig bäst för livsmedelsbutikens ändamål.  Resultatet visar att möjligheterna och fördelarna vid en implementering av hydroponisk odling för livsmedelsbutiken i Stockholmsområdet att implementera hydroponisk odling är flera och överväger till största del de möjliga utmaningarna. Dessutom gynnas flera av hållbarhetsmålen till livsmedelsbutikens koncern genom implementering av en hydroponisk odling i butiken. Vidare gynnas även några av de Förenta Nationernas Globala mål och även livsmedelsbutikens egna hållbarhetsmål. / This report is the result and outcome of a bachelor's thesis project conducted during the spring of 2021. The report presents the performed case study of a grocery store, in the area of Stockholm, where the company is aiming to implement a hydroponic self-cultivation inside their grocery store. The work is based on conducting interviews and reviewing established scientific articles in the field.  In the case study, it has been investigated how a potential collaboration between the grocery store and a cultivation company can be established. The study was limited to investigating two cultivation companies active on the Swedish market. These two cultivation companies have different solutions of how the cultivation can be implemented on the store area, but both offer vertical hydroponic solutions. Further, both systems of the individual cultivation companies’ have been implemented in other grocery stores that can be used as reference for validation of data.  The literature review of existing publications were conducted by searching in different databases by using the keywords of this work, for the researcher to increase knowledge to create guides for the interviews and for creating the theoretical frame of reference. Thereafter, literature findings and answers from the interviewees were compiled, analyzed and discussed to make a proposition of which cultivation company is best suited for a potential collaboration, with regard to the grocery stores’ wishes of implementing a hydroponic solution.  The results show that several of the grocery stores’ sustainability goals would benefit from a potential implementation of a self-cultivation. Also, implementing a hydroponic farm on the store area would increase the grocery store’s contribution towards achieving the Sustainable Development Goals.

In a time where the climate is one of the most important issues and challenges in politics, both nationally and globally, the social debate is moving towards the need to build more sustainably, where wood is becoming increasingly popular from a sustainability perspective. The study examines the possibilities for an increased use of wood in Dalarna by highlighting the obstacles and challenges that slow down the progression of wood construction. It is also examined how an extended collaboration between the actors in the construction sector and how previous experiences with wooden construction projects can increase confidence in the material and promote wooden construction. The study is conducted through qualitative interview studies with active actors in several levels within the construction sector. A total of 9 respondents participates in the study from different parts of the process; clients, project designer, the wooden industry and construction contractor to form a deeper understanding of the subject from different perspectives within the construction sector. It describes a positive attitude towards wood as a building material with visions of expanding constructions with more wood as a frame material where confidence in the material is high. The biggest challenges for wood as a building material are described as a lack of knowledge and prejudices within both the industry and the market. Other challenges to ensure a promotion of the material, which heights in detailed development plans were explained. Strategies and needs to promote the work of implementing wood in more projects are described where it is a matter of facilitation, not a requirement to ensure wooden constructions. It appears that ignorance regarding fire and moisture are the most common prejudices in the industry, which is confirmed by the theoretical framework. Today's building regulations allow the use of all types of frame materials, but the ignorance regarding fire properties and how wood as a material handles being exposed to moisture is a problematic challenge. An expanded industry collaboration where shared knowledge and experience between the actors in the creation of and participation in forums is an important factor in promoting wood in construction projects as described in the theoretical framework. An increased degree of completion and streamlining of the assembly process would give wood several additional advantages. / I en tid där klimatet är en av politikens viktigaste frågor och utmaningar, både nationellt och globalt går samhällsdebatten mot att vi måste bygga mer hållbart där trä blir alltmer populärt ur ett hållbarhetsperspektiv. I studien undersöks möjligheterna till en ökad användning av trä i Dalarna genom att belysa de hinder och utmaningar som bromsar progressionen av träbyggande. Det undersöks även hur en utökad samverkan mellan aktörerna inom byggsektorn och hur tidigare erfarenheter av träbyggnadsprojekt kan öka förtroendet för materialet och främja träbyggandet. Studien bedrivs genom kvalitativa intervjustudier med aktiva aktörer i flera led inom byggsektorn. Totalt nio respondenter deltar i studien från olika delar av processen; beställare, projektör, träindustri och byggentreprenör för att bilda en djupare förståelse kring ämnet från olika perspektiv inom byggsektorn. Det redogörs för en positiv inställning till trä som byggnadsmaterial med visioner om att utöka byggnationerna med mer trä som stommaterial där förtroendet för materialet är högt. De största utmaningarna för trä som byggnadsmaterial beskrivs vara brist på kunskap och fördomar inom både branschen och på marknaden. Övriga utmaningar för att säkerställa ett främjande av materialet, som höjder i detaljplaner redogjordes för. Strategier och behov för att främja arbetet med att implementera trä i fler projekt beskrivs där det handlar om ett underlättande, inte ett krav för att säkerställa träbyggnationer. Det framkommer att okunskap gällande brand och fukt är de vanligaste fördomarna inom branschen vilket styrks av det teoretiska ramverket. Dagens byggnadsregler tillåter användningen av alla typer av stommaterial men okunskapen gällande brandegenskaper och hur trä som material hanterar att utsättas för fukt är en problematisk utmaning. En utökad branschsamverkan där delade kunskaper och erfarenheter mellan aktörerna i skapande av och deltagande i forum är en viktig faktor för att främja trä i byggprojekt vilket beskrivs i det teoretiska ramverket. En ökad färdigställandegrad och effektivisering av monteringsprocessen skulle ge trä ytterligare flera fördelar.

​​I bygg- och fastighetsbranschen har hållbarhetsfrågor blivit alltmer framträdande på senare tid och aktörerna ställs inför högre krav. En övergång till en cirkulär ekonomi krävs för att hantera jordens resurser och minska branschens betydande klimatpåverkan. Studiens syfte är att undersöka utmaningarna med återbruk av byggmaterial i Malmö samt identifiera vad som krävs för att öka antalet intressenter att välja återbrukat byggmaterial i byggprocessen. En kvalitativ metod har använts och en fallstudie har genomförts för att granska den kommersiella fastigheten Snickeriet i Varvsstaden. Studien omfattar sju semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer, antingen direkt knutna till Snickeriet eller med djupgående kunskap inom det valda ämnet. Det teoretiska ramverket är organiserat i tre huvudteman: hållbarhet och cirkulär ekonomi, val av hållbara byggmaterial samt hinder för återbruk av byggmaterial. Empirin och analysen bygger på dessa tre huvudteman. Slutsatserna från studien identifierar betydande utmaningar för återbruk av byggmaterial och föreslår åtgärder för ökad acceptans och användning av återbruk i byggprocessen. Genom en fallstudie av Snickeriet i Varvsstaden samt intervjuer med relevanta aktörer identifieras komplexa hinder såsom tekniska, ekonomiska och logistiska svårigheter. Vidare krävs mer omfattande och detaljerade projekteringar samt integrering av återbruk av byggmaterial i de tidiga skedena av byggprocessen. För att öka användningen av återbruk krävs en koordinerad strategi för involverade aktörer inom byggsektorn och offentliga myndigheter. Anpassning av lagstiftning, förbättrad ansvarsfördelning och investeringar i infrastruktur för återbruk föreslås som viktiga åtgärder för att främja en cirkulär ekonomi inom byggsektorn. Slutligen betonas vikten av att öka medvetenheten och lyfta fram de övergripande fördelarna med återbruk för att stärka samhällets hållbarhet och för att få fler intressenter att välja återbrukat material framför nytt material. / In the construction and real estate industry, sustainability issues have become increasingly prominent in recent years and stakeholders are faced with higher demands. A transition to a circular economy is required to manage the earth's resources and reduce the industry's significant climate impact. The aim of the study is to examine the challenges with the reuse of building materials in Malmö and identify what is needed to increase the number of stakeholders choosing reused building materials in the construction process. A qualitative method has been used and a case study has been conducted to examine the commercial property Snickeriet in Varvsstaden. The study includes seven semi-structured interviews with relevant stakeholders, either directly related to Snickeriet or with in-depth knowledge within the chosen subject. The theoretical framework is organized into three main themes: sustainability and circular economy, selection of sustainable construction materials and barriers to the reuse of building materials. The empirical work and the analysis are based on these themes. The conclusions of the study identify significant challenges for the reuse of building materials and suggest measures for increased acceptance and use of reuse in the construction process. Through a case study of Snickeriet in Varvsstaden and interviews with relevant stakeholders, complex barriers such as technical, economic and logistical difficulties are identified. More comprehensive and detailed planning is required, as well as the integration of the reuse of building materials in the early stages of the construction process. To increase the use of reuse, a coordinated strategy is required for involved stakeholders in the construction sector and public authorities. Adaptation of legislation, improved distribution of responsibilities and investments in reuse infrastructure are proposed as key measures to promote a circular economy in the construction sector. Finally, the importance of increasing awareness and highlighting the overall benefits of reuse to strengthen society’s sustainability and to encourage more stakeholders to choose reused materials over new materials.

Syfte: Byggindustrin kommer framförallt att påverkas av hållbarhetsutvecklingens framfart. FN har satt hållbarhetsmål presenterade i Agenda 2030 och för att möta dessa mål måste hållbarhet stå i fokus för både yrkesverksamma och intressenter. Betong är ett material som består av ballast, vatten och cement som hårdnar över tiden och används världen över inom byggindustrin. År 2014 uppskattades betongproduktionen stå för hela fem procent av alla antropogena koldioxidutsläpp. Syftet med studien är att undersöka miljöpåverkan från olika betongkvaliteter mätt i koldioxidekvivalenter och använda resultatet för att påvisa om konstruktörer kan göra någon skillnad via sina kravspecifikationer på betong. Metod: En litteraturstudie genomfördes inledningsvis för att säkerställa studiens relevans samt skapa kunskap kring området. LCA och dokumentanalys av EPD möjliggjorde jämförelse av klimatpåverkan och data kunde sammanställas. Resultat: Sammanställd och jämförd data från LCA och dokumentanalys tyder på att konstruktörer kan minska klimatpåverkan genom att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklass. Detta möjliggör att en större andel cement kan bytas ut mot tillsatsmaterial. Litteraturstudie tyder på att konstruktörens arbete för att minska klimatpåverkan från betong kan direkt kopplas till mål 13 i Agenda 2030. Mål 13 verkar bland annat för att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045. Konsekvenser: Om konstruktörer i den mån det är möjligt föreskriver högre vct och lägre exponeringsklasser tyder studien på att de kan minska klimatpåverkan från betong. Att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklasser är dock inte alltid möjligt med hänsyn till hållfasthet och omgivning. Studien bidrar till att skapa förståelse för hur stora skillnader gällande klimatpåverkan som kan uppstå beroende på betongkvalitet. Begränsningar: Betong erhåller många egenskaper och en uppsjö av parametrar som påverkar dessa egenskaper. Genom att avgränsa studien och bortse från en del parametrar finns risk för orättvisa resultat. Data som används är publicerad data samt data som betongleverantören vill tillge vilket ger ett bristande verklighetsperspektiv. Majoriteten av betongkvaliteterna som analyserades är av en klimatförbättrad betong och har därmed en lägre klimatpåverkan än vad som vanligen används på plats om inte krav finns. På grund av omgivning och andra förhållanden är det inte alltid möjligt för konstruktören att föreskriva högre vct och lägre exponeringsklass. Studiens fokus ligger på klimatpåverkan vilket begränsar möjligheten att koppla resultatet till flera miljömål. / Purpose: The construction industry will be fundamentally impacted by sustainable development progression. The United Nations have set goals outlined in the 2030 Agenda for sustainable development. To meet this desired progression, these goals must stand in focus for construction professionals and industry stakeholders. Concrete is a composite material made from aggregates, fluids and cement which hardens over time and is widely used in the construction industry. In 2014 it was estimated to account for more than five percent of all anthropogenic carbon dioxide emissions. The purpose of this study is to investigate the climate impact of various concrete mixtures measured as carbon dioxide equivalents and use this to inform whether construction designers can make a difference through the specifications of concrete mixtures. Method: A literature review was conducted to ensure relevance of the study and establish a knowledge base regarding the subject. LCA and a document analysis of EPDs made it possible to compare climate impacts and data could be compiled. Findings: Data from LCA and document analysis indicates that construction designers can reduce the climate impact through their specifications by subscribing higher w/c ratios and lower exposure classes. This enable a bigger amount of the cement to be traded by additives. A literature study indicates that reducing the climate impact of concrete can directly be related to goal 13 in Agenda 2030. In Sweden, goal 13 is to reach no net emissions of greenhouse gases by 2045. Implications: If construction designers specify higher w/c ratio and lower exposure classes, they can reduce the climate impact from concrete. To specify higher w/c ratio and lower exposure class is not always possible depending on the structural requirements. The study adds to an understanding of the climate impact depending on concrete mixtures. Limitations: Concrete obtains many characteristics which is affected by multiple parameters. Limiting the study data and ignoring some parameters increases the risk of deceptive results. Publicly available concrete certifications and data from concrete professionals is combined in this study. Most of the concrete mixtures selected for analysis are climate friendly types and therefore the results would differ if regular concrete was used. Because of structural requirements and other conditions, it is not always possible for the construction designer to specify higher w/c ratio and lower exposure class. This study focuses on climate impacts which limits the possibility to make connections to multiple sustainable development goals.