I dagens samhälle är klimatfrågan central och dess betydelse ökar ständigt. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av utsläppen i Sverige när det gäller koldioxidekvivalenter. För att minska dessa har krav på klimatdeklarationer för byggnader införts och dessa kommer kompletteras med gränsvärden som börjar gälla senast 2027. Utsläpp från infrastruktur finns det inte samma krav på och utsläpp från hela stadsdelar är relativt outforskat. Syftet med denna rapport är därför att skapa ett helhetsperspektiv genom att undersöka klimatpåverkan från en hel stadsdel med alla byggnader och infrastruktur. Uträkningar utförs med programmen Carbon designer och Klimatkalkyl för byggnader respektive infrastruktur. Från uträkningar kan sedan de största bidragarna till klimatpåverkan identifieras. Utifrån litteratur kan optimeringar för minskning av klimatpåverkan tas fram och deras inverkan på det totala utsläppet bestämmas. Resultatet indikerar att infrastrukturen står för cirka 2 % av utsläppen för området Kronan i Luleå där byggnader står för övriga procent. Undersökning av optimeringar visar att minskningar kan uppnås genom byte till grön asfalt, träbyggnader och HVO-diesel. För transport är det lämpligt att använda närproducerade material i trä för minskning av utsläpp. I övrigt indikerar undersökning av utformning att byggnader med över 6000 m2 ger minst klimatpåverkan. Byggnaden ska bestå av trä och göras i 6 till 8 våningar för att ytterligare minska klimatpåverkan. Det kan även vara fördelaktigt att fokusera på radhus då dessa har en lägre klimatpåverkan. Undersökningen gällande radhus bygger dock på många antaganden och behöver utvecklas för att säkerställa resultatet. Slutligen kan det konstateras att det är viktigt att se till helheten när det gäller klimatpåverkan. Kommuner har i sina detalj- och översiktsplaner möjlighet att beakta ett helt område och kan på så sätt minska klimatpåverkan med helhetsperspektivet. Dessa kan styra över utformningen till viss del med våningsantal och storlek på byggnader och på så sätt arbeta för ett lägre klimatpåverkande utsläpp för hela stadsdelen. Upphandlingen är även ett lämpligt tillfälle för att ställa krav på klimatpåverkan och premiera alternativ med lägre utsläpp. / In today’s community the climate issue is central, and its importance is constantly increasing. The construction industry accounts for approximately one fifth of emissions in terms of carbon dioxide equivalents. To reduce these, climate declarations for buildings have been introduced and these will be supplemented with limit values ​​that will come into effect no later than 2027. Emissions from infrastructure do not have the same requirements and emissions from entire city districts are unexplored. The purpose of this report is therefore to create an overall perspective by examining the climate impact of an entire city district with all buildings and infrastructure. Calculations are made using the software Carbon designer and Klimatkalkyl for buildings and infrastructure, respectively. From calculations, the biggest contributors to climate impact can then be identified. Based on literature, optimizations for reducing the climate impact can be developed and their impact on the total emission determined. The result indicates that the infrastructure accounts for approximately 2 % of the emissions for the area Kronan in Luleå, with buildings accounting for the remaining percentages. Investigation of optimizations shows that reductions can be achieved by switching to green asphalt, wooden buildings and HVO diesel. For transport, it is appropriate to use materials made with wood that are locally produced to reduce emissions. Examination of the design indicates that a wooden house that is between 6 and 8 storeys with a gross floor area of at least 6000 m2 is optimal for building with as little climate impact as possible. It can also be beneficial to focus on terraced houses as these have a lower climate impact. However, the survey regarding terraced houses is based on assumptions and needs to be developed to ensure the result. Finally, the overall perspective is important. Municipalities have in their detailed and overview plans the possibility to consider an entire district and can thus reduce the climate impact with the overall perspective. They can control the design to a certain extent with the number of floors and size of buildings and in this way work for a decreased carbon dioxide emissions for the entire district. The procurement is also a suitable opportunity to set demands on climate impact and reward alternatives with lower emissions.

No description available.

Bakgrund: I samband med att samhället strävar efter en mer fossilfri ekonomi och lagstiftare upprättar allt fler direktiv för vad en hållbarhetsrapport skall innehålla blir kraven på företag allt större. Banker har som investering- och finansieringsinstitut en miljöpåverkan genom de investeringar de hanterar. Att investera i exempelvis fossil energi skapar en indirekt klimatpåverkan, men ofta är denna påverkan mer svår att identifiera och inte alltid tydlig för banken själv. Bankers direkta utsläpp kan vara små jämfört med andra industrier vilket kan leda till att analytiker utelämnar banker i deras rapporter. Omställningsarbetet som sker från både EU-nivå och nationell nivå sätter banker i fokus vilket förändrar det externa trycket på dess verksamhet, bankerna måste anpassa sig till de nya normer och värderingar som uppstår i och med detta. Syfte: Studien har som mål att granska och skapa förståelse för hur några av de större svenska bankerna använder legitimeringsstrategier för att befästa sin trovärdighet när de upprättar hållbarhetsrapporter och hur detta har förändrats över tid när nytt externt tryck uppkommer. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och dokumentanalys av fyra svenska bankers hållbarhetsrapporter. Data samlades in genom bankernas hållbarhetsrapporter för att sedan granskas och analyseras genom argumentationsanalys och genom att granska innehållet i hållbarhetsrapporterna. Analys: Analysen av hållbarhetsrapporterna visar att kommunikationen av indirekt klimatpåverkan i bankernas hållbarhetsrapporter utökas över tid. Däremot väljer bankerna att inte redovisa detaljerade data kring deras indirekta klimatpåverkan, trots att det finns intresseorganisationer som skapar ramverk för att detta ska vara möjligt. Slutsats: Studiens resultat visar att kommunikationen för indirekt klimatpåverkan har utvecklats och expanderats under tio år. Opinionsbildat externt tryck är själv inte är tillräckligt för att få bankerna att ändra på kommunikationen kring indirekt klimatpåverkan även om vissa banker redovisare mer än de andra även utan lagstiftande externt tryck. Efter granskning av hållbarhetsrapporterna är det tydligt att den indirekta klimatpåverkan är den största klimatpåverkan som sker på grund av bankernas verksamhet. Detta kan tyda på att bankerna valt att inte redovisa denna data innan för att kunna bibehålla deras legitimitet i samhället vars normer och värderingar skiftar mot mer hållbart / Background: As society strives for a more fossil-free economy and legislators establish increasing directives on what a sustainability report should contain, the demands on companies are growing. Banks, as investment and financing institutions, have an environmental impact through the investments they manage. Investing in fossil energy, for example, creates an indirect climate impact, but often this impact is more difficult to identify and not always clear to the bank itself. Banks' direct emissions may be small compared to other industries, which can lead analysts to omit banks in their reports. The transition efforts taking place at both the EU and national levels are putting banks in focus, which changes the external pressure on their operations. Banks must adapt to the new norms and values that emerge as a result. Purpose: The study aims to examine and understand how some of the major Swedish banks employ legitimation strategies to strengthen their credibility when preparing sustainability reports, and how this has evolved over time in response to emerging external pressures. Method: The study is based on a qualitative research method and document analysis of sustainability reports from four Swedish banks. Data was collected from the banks' sustainability reports and then examined and analyzed through argumentation analysis and by reviewing the content of the sustainability reports. Analysis: The analysis of the sustainability reports shows that the communication of indirect climate impact in the banks' reports is increasing over time. However, the banks choose not to disclose detailed data on their indirect climate impact, even though there are interest organizations that create frameworks for making this possible. Result: The study's findings indicate that the communication of indirect climate impact has evolved and expanded over a period of ten years. External pressure from stakeholders alone is not sufficient to prompt banks to change their communication regarding indirect climate impact, even though some banks disclose more than others, even without legislative external pressure. After examining the sustainability reports, it becomes evident that indirect climate5impact is the most significant impact resulting from the banks' operations. This suggests that banks may have chosen not to disclose this data in order to maintain their legitimacy in a society where norms and values are shifting towards greater sustainability.

Virtual reality, or VR, is a 3D technology that has become increasingly common, and in connection with the covid-19 pandemic, travel in VR was also launched. The purpose of our study is to shed light on the impact of virtual reality on Swedish air travelers’ travel behavior, by studying their attitude towards future air travel in relation to virtual travel. Can they choose virtual trips and there by forego the flight, or are travelers motivated after their virtual trips to also visit the destinations physically? Furthermore, how do they see the climate impact of aviation and whether it has any significance for them, we have conducted qualitative semi-structured studies where we collected sixteen responses from a survey posted in travel-interested groups on the social media platform Facebook and interviewed ten airtravelers at Stockholm Arlanda Airport. In addition, we interviewed an employee at a VR center and tested a game in virtual reality. We have analyzed our collected data material and compared the answers of all respondents. The results show that physical travel is important for most respondents, they mentioned various needs that they felt virtual travel could notsatisfy. The climate impact of the aviation industry had varying degrees of importance in the two compared respondent groups. The interest in virtual travel was not that great, but increased when a fictitious scenario was presented, when more people could imagine replacing the flight with the virtual one.

Buildings contribute to various environmental impacts. Office fit out, as a type of refurbishment in the building life cycle, tends to recur often and is resource-intensive. Still few studies have researched the topic. Through four fit out case studies in offices in Sweden, this study investigates the impacts of office fit out by calculating the waste generation and embodied carbon of fit out. The results show that the waste generation and embodied carbon for each case study projects was 31-38 kg/m2 refurbished GFA and 93-96 kg CO2e/m2 refurbished GFA. Over time, the accumulated recurring embodied carbon of fit out can surpass the initial embodied carbon of the building when no improvement for embodied carbon reductions is made. Scenarios modelling explores how prolonging fit out recurrency and incorporating circular methods to the practice could reduce the accumulation of embodied carbon of fit out. According to the results, recommendations for the actors involved are proposed and methodological reflections are presented. This study provides an overview and initial understanding of the impacts of fit out from real-life cases to help identify what can be done to reduce environmental impacts. / Byggnader bidrar till olika typer av miljöpåverkan. Hyresgästanpassning i kontorsbyggnader är en typ av renovering under en byggnads livscykel som tenderar att upprepas många gånger och är resurskrävande. Trots det är det få studier som än så länge har undersökt ämnet. Genom fyra fallstudier av hyresgästanpassningsprojekt i kontorsbyggnader i Sverige studeras effekterna av hyresgästanpassning genom att beräkna generering av avfall och inbyggd klimatpåverkan (eng. embodied carbon). Resultaten visar att för de fyra fallstudierna genereras avfall i omfattningen 31-38 kg/m2 renoverad BTA och inbyggd klimatpåverkan i omfattningen 93-96 kg CO2e/m2 renoverad BTA. Över tid kan den ackumulerade inbyggda klimatpåverkan av återkommande hyresgästanpassningsprojekt överskrida byggnadens initiala inbyggda klimatpåverkan när inga strategier för att minska inbyggd klimatpåverkan tillämpas i projekten. Modellering av ett antal scenarier undersökte hur en lägre frekvens av återkommande hyresgästanpassningsprojekt och införlivning av cirkulära strategier kan minska ackumuleringen av inbyggd klimatpåverkan över byggnadens livscykel. Baserat på studiens resultat föreslås rekommendationer till berörda aktörer och reflektioner som rör beräkningsmetoden presenteras. Den här studien ger en översiktlig förståelse av klimatpåverkan av hyresgästanpassning i kontorsbyggnader från verkliga fallstudier, vilket kan bidra med att identifiera vad som kan göras för att minska miljöpåverkan.

Byggande står för betydande resursanvändning och miljöbelastning. Att bygga i trä är en möjlighet att bidra till ett mer hållbart byggande och de senaste 10 åren har det skett en snabb utveckling av byggsystem och lösningar för flerbostadshus med stommar av trä. Samtidigt når inte alltid kunskap om dessa byggnaders detaljlösningar fram till beställare i byggprojektens tidiga skeden — kunskap som är viktig för ett mer hållbart byggande.  I syfte att öka kunskapen om hur byggtekniska detaljer påverkar en byggnads miljöbelastning så har det här arbetet studerat och dimensionerat byggtekniska detaljer för flerbostadshus med stommar av trä. Med utgångspunkt i de studerade detaljerna har fem byggnader modellerats och deras miljöbelastning utvärderats. Detaljerna har dimensionerats för att klara gällande lagkrav och vanligt förekommande beställarkrav. Byggnadernas miljöbelastning har utvärderats med hänsyn till resurseffektivitet, klimatpåverkan och innehåll av farliga ämnen.  Resultatet visar att krav på luftljudsreduktion, nedböjning av bjälklag, ytterväggens U-värde och brand blir avgörande vid dimensionering.  Utvärdering av byggnaden visar att isolering och stommar i KL-trä är de mest resurskrävande byggdelskategorierna. En av detaljerna bidrar till högre klimatpåverkan per BTA än krav i LFM30 och alla detaljer innehåller farliga ämnen. Några av lärdomarna från arbetet är att detaljer med pågjutning av bjälklag bidrar negativt till byggnadens klimatpåverkan och att dimensionering av detaljer är beroende av en mängd olika skivmaterial. Skivmaterial bidrar till en betydande del av byggnadens klimatpåverkan. Det finns många miljövinster att göra då byggnader uppförs med stommar av trä. Trots detta är det inte självklart att den byggtekniska detaljen är fri från miljöbelastande innehåll och utvärdering måste göras från fall till fall. Förhoppningsvis kan det här arbetet öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar dimensionering av byggtekniska detaljer och hur detta i sin tur sitter ihop med byggnadens miljöbelastning, så att nya lösningar kan utformas och bidra till ett mer hållbart byggande. / Construction is responsible for significant resource use and environmental impact. Building with wood is an opportunity to contribute to more sustainable construction. Over the past ten years, there has been a rapid development of construction systems and solutions for residential buildings built with wood. However, knowledge about the construction details of such buildings does not always reach clients during the early stages of project development – knowledge that is important for sustainable construction. With the aim to increase knowledge on how construction details affect the environmental impact of a building, this study focus on construction details for residential buildings built of wood. The environmental impact of five buildings have been evaluated using models based on the studied details. The details were designed to meet both legal requirements as well as clients’ requests. The environmental impact was assessed with regard to resource efficiency, climate impact and hazardous substances. The results show that requirements for sound reduction, deflection of floors, heat transmission and fire are crucial to the design process. The evaluation of the buildings shows that insulation and CLT frames are the most resource-intensive components. One of the details studied contributes to higher climate impact per GFA than requirements in LFM30, and all the details contain a fraction of hazardous substance. Details with casted floors contribute negatively to the climate impact of the building and the design process greatly depends on various sheet materials. Sheet materials contribute to a significant part of the building’s climate impact. Many environmental gains can be made when buildings are constructed in wood. Nevertheless, it is not self-evident that construction details are free from environmentally harmful content and evaluation must be done on a case-by-case basis. Hopefully this study can illuminate factors that influence the design process of construction details and how they are connected to the environmental impact of the building, so that new solutions can be formed and contribute to more sustainable construction. / <p>2023-06-26</p>

From 2022 the Swedish housing council (Boverket) is requiring that all new production houses,with a few exceptions, calculate their climate impact in a climate declaration. This is the firststep of many in order to reach climate neutrality in 2045. The plan is to set limits for maximumemissions from a building project in 2027. Any numbers on what the maximum limit might behas not yet been presented.The climate declaration will include the emission from transports and a few mandatory buildingparts. These parts are load-bearing structural parts, interior walls and climate screens. Thedeveloper has the responsibility that the climate declaration will be sent to the housing councilwhen the project is finished.With this law many actors in different parts of the construction value chain will be affected andwill have to change their routines. The thesis aims to present what adjustments different actorsneed to make and what problems may arise in the making of a climate declaration.The thesis is mainly based on interviews and the practical climate calculation that was done inconnection to the study. Results from the interview shows that much of the climate calculationwork will be sent over to the next instance, for example the developer will most likely requirethat the entrepreneur is responsible for the climate calculation, in turn the entrepreneur ordeveloper will require that the material supplier will calculate their emissions on transports andthe material.The material suppliers are those who likely will be affected the most. Customers will demandEPDs and precise transport distances on their orders to make sure their climate declaration iscorrect. Material suppliers with EPDs on many of their products will be much more attractive tocustomers.The results from the practical climate calculation shows that producing a climate declarationdigitally will not be especially complicated as there is intuitive software to ease the transition,without the need for any greater knowledge. The critical moment will be the resourcecompilation and making sure that the amount of material used is correct. This can be done byestablishing templates and routines at an early stage, and continuously post transports andmaterials used throughout the project. / Från och med 2022 ställer boverket krav att alla nyproducerade byggnader, med ett fåtalundantag, skall redovisa sin klimatpåverkan i en klimatdeklaration. Detta är ett första steg avflera för att minska utsläppen i byggbranschen och senare kunna uppnå klimatneutralitet 2045 ienighet med det klimatpolitiska regelverk som röstades igenom i riksdagen 2017. Planen är attår 2027 kommer referensvärden och gränsvärden att träda i kraft, några precisa siffror har pågränsvärden har ännu inte presenterats.Klimatdeklarationen skall visa utsläppet från transporter, energiåtgång i byggprocessen samt ettantal obligatoriska byggnadsdelar. De byggnadsdelar som måste ingå i en klimatdeklaration ärbärande konstruktionsdelar, innerväggar samt klimatskärmar. Byggherren innehar det ytterstaansvaret att klimatdeklarationen lämnas in till boverket när projektet är färdigställt.I och med lagkravet kommer många företag i olika delar av värdekedjan behöva göraomställningar i sina rutiner och arbetssätt. Undersökningen syftar att presentera vilkaomställningar olika aktörer behöver göra samt vilka problem som kan uppstå i samband medframställning av en klimatdeklaration.Arbetet är till stor del baserat på intervjuer och det praktiska klimatberäkningsarbetet som utförtsi samband med studien. Resultatet från intervjuerna visar att nya krav kommer ställas iupphandlingarna angående klimatdeklarationen, likt det vi ser i arbetet med energideklarationeridag. Byggherren kommer ställa krav i upphandlingen att entreprenören skall utföraklimatberäkningen till exempel. I sin tur kommer entreprenören eller byggherren ställa krav påbyggmaterialleverantören att dessa ska redovisa utsläpp för material och transporter.Aktörerna i värdekedjan som med stor sannolikhet kommer påverkas mest ärmaterialleverantörerna. Kunderna kommer begära EPD-underlag på produkterna och precisatransportsträckor för att enkelt kunna säkerställa att deras klimatdeklaration är korrekt.Materialleverantörerna med EPDer på många av sina produkter kommer bli konkurrenskraftigaframöver.Resultatet från det praktiska arbetet visar att framställandet av klimatdeklarationen inte medförstörre svårigheter då det finns flera effektiva programvaror som är lätta att förstå utan störreförkunskaper. Det kritiska momentet kommer vara att resurssammanställningen är korrekt gjordoch att mängderna stämmer. Detta kan göras genom att tidigt upprätta mallar och rutiner för attkontinuerligt kunna bokföra transporter och material i projektets gång.

Ett stort antal förorenade områden finns idag i Sverige och tillämpning av riskreducerande åtgärder som till exempel schakt och deponi är vanligt förekommande. De möjliga hanteringsvägarna för uppschaktade massor är många, men en stor andel av massorna hamnar på deponier runt om i landet. Tidigare studier har visat att en ökad återanvändning av massor kan innebära både klimat- och resursbesparingar. Syftet med denna studie var att undersöka detta vidare och att studera både riskbedömningens och åtgärdsvalets effekt på klimatpåverkan och kostnaden för åtgärderna. En hypotetisk platsspecifik riskbedömning genomfördes för PAH, bly, koppar och zink och dess effekter på massklassning och möjlig återanvändning, och i sin tur effekt på klimatpåverkan studerades. Utöver det studerades även ökad återanvändning av schaktmassor i form av återanvändning inom projektområdet efter behandling med biokol. Två olika beräkningsverktyg användes vid klimatberäkningarna, Trafikverkets Klimatkalkyl och SGF:s verktyg Carbon footprint från efterbehandling och andra markarbeten. Beräkningarna i verktygen kompletterades med egen datainventering och beräkningar i de fall verktygen inte omfattade nödvändiga moment. Resultatet i studien visade att om platsspecifik biotillgänglighet beaktades i riskbedömningen, kunde riktvärdena höjas och en ökad återanvändning möjliggöras. Klimatpåverkan vid en högre grad av återanvändning, antingen utan vidare behandling eller efter behandling med biokol, var lägre än då masshantering baserades på Naturvårdsverkets generella riktvärden. Lägst klimatpåverkan kunde tillhandahållas då massor återanvändes efter behandling med biokol, där åtgärden i ett scenario resulterade i negativa växthusgasutsläpp. Samtliga scenarier som innebar ökad återanvändning av massor, resulterade även i en lägre kostnad. / A large number of contaminated areas exist in Sweden and risk-reducing measures such as dig and dump are often applied. Excavated masses can be managed in many different ways and there are several routes for which the masses can follow, but a large share of the masses often ends up on landfills all around Sweden. Previous studies have shown that an increase in reuse of masses could lead to both climate and resource savings. The aim of this study was to investigate this matter further and to study the effect on the climate impact of both risk assessment approaches and the choice of remediation method. A hypothetical risk assessment was performed for PAH, lead, copper and zinc and its effects on the mass classification and the possible reuse, and in turn its effect on the climate impact was studied. Furthermore, the increase in reuse of excavated masses within the project was studied, when using biochar as a treatment method. Two different calculation tools were used to calculate the climate impact, i.e. Trafikverkets “Klimatkalkyl” and SGF:s tool “Carbon footprint från efterbehandling och andra markarbeten”. The calculations in the tools were supplemented with data inventory and calculations, in cases where the tools did not cover the needed processes. The results showed that site specific risk assessment, where site specific bioavailability was included, could lead to higher risk limits. Higher risk limits enable increased reuse. The climate impact was lower as a result of a higher degree of reuse of masses. This applied for both scenarios when the masses were reused without any further treatment and when the masses were treated with biochar and then reused on site. The lowest climate impact was found when masses were treated with biochar, where this measure in one scenario implied negative greenhouse gas emissions. In all scenarios, an increase in reuse of masses also resulted in a lower cost.

Syfte - I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för cirka en femtedel av de totala växthusgasutsläppen. Detta är ett problem och det är bråttom med åtgärder och lösningar om Sverige ska kunna nå sina klimatmål att år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Tillverkning av byggmaterial är en av de mest bidragande orsakerna för branschens utsläpp. Det finns fler än ett sätt att tackla denna utmaning på, men genom att titta på en byggnads mest klimatpåverkande delar, är den största möjligheten att minska en byggnads klimatpåverkan genom att se över valet av stommaterial. Trots detta byggs fortfarande cirka 80 procent av alla flerbostadshus med betongstomme kontra 14 procent med trä. Det är bevisat att en ökning av användandet av trä skulle kunna sänka koldioxidutsläppen avsevärt. I denna studie undersöks byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka valet av stommaterial genom att identifiera i vilket skede beslut tas, vilka de beslutsgrundande faktorerna är och vilka möjligheter och utmaningar som byggnadskonstruktörer upplever påverkar deras inflytande. Metod - Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ inriktning där intervjuer och dokumentstudie valdes som datainsamlingstekniker. Intervjuerna genomfördes med beställare, projektledare och byggnadskonstruktörer som varit eller är delaktiga i projekt där korslimmat och/eller limträ ingår som konstruktionselement. Dokumentstudien genomfördes på förfrågningsunderlag som syftade till att komplettera studiens mål. Resultat och analys – Kunskapen om trä som stommaterial anses relativt låg. Flera respondenter har mest kunskap inom betong och stål. Vetskapen om hållbart byggande är stor, men det är svårare att realisera det i praktiken. Beslut om stommaterial tas oftast i förstudien eller programskedet. Beställaren har störst inflytande i valet av stommaterial och den ekonomiska faktorn är vanligtvis avgörande. Byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka är goda men begränsade och varierar beroende på entreprenadform, projekt och beror även på i vilket skede som konstruktören involveras. För att ge konstruktören ett större inflytande i valet av stommaterial visar resultatet att det krävs högre miljökrav, men även fler politiska initiativ. Diskussion – Resultatet går i linje med tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. Det är träets klimatfördelar som har störst positiv påverkan på användningen av trä men resultatet visar att kostnad är den mest avgörande faktorn. Teorier visar att utmaningar med fukt, brand, akustik och kunskapsbrist bromsar användningen av trä, vilket denna studie samstämmer med. Resultatet går i linje med teorier som belyser att ingenjörer har relativt lågt inflytande i byggvärdekedjan. Beställare och entreprenörer har störst inflytande. Byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka är därför begränsade och varierar beroende på entreprenadform och projekt. Teorierna stärker att det krävs högre miljökrav för att gynna användningen av trä. / Purpose – In Sweden, the construction and real estate sector accounts for around one fifth of the total greenhouse gas emissions. This is a problem and requires urgent action and solutions if Sweden is to meet its climate targets of zero net greenhouse gas emissions by 2045. The production of building materials is one of the main contributors to the industry’s emission. There is more than one way to approach this challenge, but by looking at the most climate-impacting parts of a building, it shows that the biggest opportunity to reduce a building’s climate impact is to review the choice of frame material. Despite this, around 80 percent of apartment buildings are still built with a concrete frame and only 14 percent with wood, which has been proven to significantly reduce carbon emissions. This study aims to examine the structural engineer’s ability to influence the choice of frame material by identifying the stage at which decisions are made, what the decision-making factors are, and what opportunities and challenges structural engineers experience that affect their influence. Method – The study is a case-study with qualitative focus where interviews and document study were chosen as data collection techniques. The interviews were conducted with client, project managers and structural engineers who have been or are involved in projects where cross laminated timber and/or glulam are included as structural elements. The document study was carried out on tender documents and aimed to complement the objectives of the study. Results and analysis – Knowledge of wood as a structural material is considered relatively low. Several respondents have most knowledge of concrete and steel. The awareness of sustainable building is high but is considered difficult to put to practice. Results show that decisions on frame materials are usually made in the pre-study or program phase. The client has the greatest influence and role in the choice of frame material and results show that the cost is decisive. The structural engineer’s opportunities to influence are good but limited and vary depending on the type of contract, project and the stage at which the engineer is involved. To give the structural engineer more influence in the choice of frame materials, the results show that more sustainability requirements and political initiatives are needed. Discussion – The results are in line with previous research and the theoretical framework of the study. The climate benefits of wood have the greatest positive impact on the use of wood, while the results show that cost is the biggest obstacle. Theories show that challenges with moisture, fire, acoustics and lack of knowledge slow down the use of wood, which this study agrees with. Results are in line with theories that highlight that engineers have relatively low influence in the construction value chain. Clients and contractors have the greatest influence. The structural engineer’s opportunities to influence are therefore limited and vary depending on the type of contract and project. According to respondents, more sustainability requirements and political initiatives are needed to increase the use of wood and the structural engineers influence in the choice of materials – which is supported by the theory.

This master thesis was performed with the main purpose of evaluating the environmental performance of a surface radar system with the means of a life cycle assessment, LCA. Saab Electronic Defence Systems, EDS, was the initiator and driver of the project, and is also owner of the radar system evaluated. Apart from the environmental performance the project was carried out with the intention of EDS wanting to gain knowledge about working with LCA, both in terms of methodology and to get an insight into whether and how well they can work with the tool in their current situation. In order to assess the radar systems environmental impact through its entire life cycle there was emphasis on the use phase since the object can be used in several different ways under various circumstances. Eight different operational profiles were thus addressed in order to compare these variations in use scenarios. In addition, studies were performed on whether there exist any guidelines on how use phase scenarios can or should be defined when conducting an LCA. The LCA was performed in accordance with the ISO 14040 family and the database Ecoinvent has been used for mapping the in- and outflows. To calculate the potential environmental impacts ReCiPé was used, where three out of 18 impact categories were chosen to focus upon in agreement with EDS, namely climate change, fossil depletion and mineral resource depletion. Apart from within some business areas, conclusion could be drawn that no general guidelines exist for the definition of the use phase in an LCA. Besides being described in order to increase transparency in the assessment, no further requirements are set by ISO. Found through the assessment is that the use phase shows a major contribution to the overall environmental impacts from the entire life cycle, by being accountable for roughly 85 %. Depending on impact category, the cause lies with either the radar operation due to its large amount of diesel consumption or with the extraction of materials needed to provide for the replacement of faulty components during maintenance. In accordance with their share of the object’s weight, aluminium, copper and iron stand for about 77 % of the materials environmental impact. Noticeable is though that gold takes place on the top ten list of contributing materials with its 0.0001 % of the total weight, meaning that not only do the large amounts of a material matter, more important is the relation between weight and environmental impact. Regarding the eight operational profiles, out of the two parameters compared the radar operation proved to have significantly larger impacts in all three impact categories than the vehicle operation. Interestingly enough, it was found that if the radar and vehicle would have the same amount of operating hours, the vehicle would have larger impacts than the radar. In conclusion, from an environmental perspective it is more important to keep the vehicle operating hours low. However, since the radar operating hours are high at this point it would make a significant difference in reducing the radar fuel consumption. Lastly, for EDS to be able to continue in working with LCA, conclusions are drawn that a more qualified information base needs to be built up within the organization to avoid as much assumptions as possible, this in order to achieve more reliable results. / Detta examensarbete utfördes med det huvudsakliga syftet att utvärdera miljöprestandan av ett markradarsystem med hjälp av en livscykelanalys, LCA. Saab Electronic Defence Systems, EDS, både tog initiativ till och drev projektet. De är även ägare av det utvärderade markradar-systemet. Utöver miljöprestandan utfördes examensarbetet även med avsikt att bistå EDS med kunskap om att arbeta med LCA, både vad gäller metodiken och för att ge en inblick i om och hur väl de kan arbeta med verktyget under nuvarande förhållanden. För att kunna bedöma radarsystemets miljöpåverkan genom hela dess livscykel lades betoning på användningsfasen då objektet kan användas på ett flertal sätt under olika omständigheter. Åtta olika driftsprofiler sattes därmed upp för att jämföra dessa varierande användnings-scenarier. Dessutom studerades om det idag finns några riktlinjer för hur användningsfasen kan eller bör definieras vid utförandet av en LCA. Analysen utfördes i enlighet med ISO 14040-familjen och databasen Ecoinvent har använts för kartläggning av in- och utflöden. För att beräkna den potentiella miljöpåverkan som uppstår användes ReCiPé, där tre utav 18 miljö-påverkanskategorier valdes att fokusera på, nämligen klimatförändring, fossil utarmning och utarmning av mineraler. Bortsett från några branscher kunde slutsatsen dras att inga generella riktlinjer finns för definitionen av användningsfasen i en LCA. Utöver att beskriva sina val i syfte att öka transparensen i analysen ställs inga ytterligare krav av ISO. Genom att bidra till omkring 85 % av den totala miljöpåverkan visade sig användningsfasen vara överlägsen i förhållande till övriga faser i livscykeln. Beroende på påverkanskategori är den bakomliggande orsaken antingen radardriften, på grund av sin stora mängd dieselförbrukning, eller utvinningen av de ämnen som behövs för utbytet av felaktiga komponenter vid underhåll. I enlighet med deras andel av hela den funktionella enhetens vikt står aluminium, koppar och järn för ungefär 77 % av de utvunna ämnenas miljöpåverkan. Noterbart är dock att guld placerar sig på topp tio-listan över bidragande ämnen med sin andel på 0.0001 % av den totala vikten, vilket innebär att det inte bara är stora mängder av ämnen som spelar roll utan också förhållandet mellan vikt och miljöpåverkan. Vad gäller de åtta driftsprofilerna och dess två ingående parametrar visade sig radardrift ha betydligt större påverkan inom alla tre miljö-påverkanskategorier än fordonsdrift. Anmärkningsvärt nog visade det sig att om radar och fordon skulle ha samma driftstider skulle fordonsdrift bidra med den större miljöpåverkan av de två. Ur miljösynpunkt skulle det därför vara viktigare att hålla fordonets driftstid nere, men eftersom driftstiden för radar i dagsläget är avsevärt högre skulle det göra större skillnad att reducera radarns dieselförbrukning. Slutligen, för att EDS ska kunna fortskrida sitt arbete med LCA, dras slutsatsen att en mer kvalificerad informationsbas måste byggas upp inom organisationen. Detta för att i så hög grad som möjligt kunna undvika antaganden, i syfte att uppnå mer tillförlitliga resultat.