This study examines the climate impact of the thermal insulation materials, glass wool and polyurethane. Two wall constructions with a size of one square meter are used in the study to compare their carbon footprints and determine which material has the lowest environmental impact. For the walls to be comparable, they need to have the same U-value. The study will be limited to only examining the materials from a cradle-to-gate perspective. Literature searches will be conducted for data collection. For the calculation of environmental impact, the study will examine Life Cycle Assessment (LCA), Environmental Product Declarations (EPDs), and the Boverket’s Climate Declaration.Environmental data for building materials is calculated using LCA, and from this, EPDs can be generated, which contain summarized environmental data. This study collects environmental data from EPDs Boverket’s Climate Database. U-values are calculated using the U- and λ-value method, and then the mean value is derived. Subsequently, the quantities of the materials are determined, and the walls' total Global Warming Potential (GWP) is calculated.According to the results of the study, walls with polyurethane and glass wool insulation show a significant difference in their carbon footprints. GWP calculations show that the wall with polyurethane insulation emits approximately 33 kg CO2e (carbon dioxide equivalents), while the wall with glass wool insulation emits around 17 kg CO2e. The results also indicate that the insulation layers alone exhibit a significant difference in carbon footprint, approximately 20 kg CO2e for polyurethane and 4.0 kg CO2e for glass wool. The significant difference may be attributed to the oil-based production of polyurethane. The study also found that the manufacturing stage contributes the most to the climate impact for both insulation materials.When selecting insulation materials, other material properties also need to be investigated, such as fire resistance, acoustic performance, and more. The economic aspect also plays a significant role in the selection process.From an environmental perspective, the conclusion indicates that glass wool insulation is the better choice. / I denna undersökning kommer klimatpåverkan av värmeisoleringsmaterialen glasull och polyuretan undersökas. Två väggkonstruktioner med en storlek på en kvadratmeter används i studien för att jämföra dess koldioxidavtryck för att avgöra vilket material som har lägst miljöpåverkan. För att väggarna ska vara jämförbara behöver de ha samma U-värde. Studien kommer begränsa sig till att bara undersöka materialen från vagga-till-port.Litteratursökningar kommer genomföras för informationsinsamling. För beräkning av miljöpåverkan kommer studien undersöka LCA (livscykelanalys), EPD:er(miljövarudeklarationer) och Boverkets Klimatdeklaration.Miljödata för byggnadsmaterial beräknas genom LCA, och från detta kan man ta fram EPD:er som innehåller dess sammanfattade miljödata. Den här studien hämtar miljödata från EPD:er och Boverkets Klimatdatabas. Beräkning av U-värden utfördes med U- och λ-värdesmetodendär sedan medelvärdet tas fram. Därefter mängdas materialen och sedan beräknas väggarnas totala GWP (global uppvärmningspotential).Enligt studiens resultat visar väggarna med polyuretan- och glasullsisolering en stor skillnad på deras koldioxidavtryck. Beräkningar av GWP visar väggen med polyuretanisolering har utsläpp på ca 33 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) medan väggen med glasullisolering har utsläpp på ca 17 kg CO2e. Resultatet visar också att enbart värmeisoleringsskikten har stor skillnad i koldioxidavtrycket, ca 20 kg CO2e för polyuretan och ca 4,0 kg CO2e för glasull.Den stora skillnaden kan bero på att framställningen av polyuretan är oljebaserad. Studien visade också att den största klimatpåverkan kommer från tillverkningsskedet för båda isoleringsmaterialen.Vid val av isoleringsmaterial behöver även andra materialegenskaper undersökas till exempelbrandmotstånd, akustik med mera. Även den ekonomiska aspekten har betydelse för valet.Slutsatsen ur ett miljöperspektiv visar att glasullsisoleringen är det bättre valet.

Västlänken i Göteborg är ett tunnelprojekt för järnväg som skall byggas under centrala Göteborg. Tunneln byggs genom både berg och lera, projektet kommer att använda sig av ett flertal tekniker och konstruktionslösningar. Västlänken är ett av de första stora infrastrukturprojekt i Sverige där slitsmurar används som permanenta konstruktioner. På uppdrag av Trafikverket har två olika typer av stödmurskonstruktioner undersökts med avseende på deras klimatpåverkan. Konstruktionslösningarna är en temporär spont med tillhörande tunnelvägg och en slitsmur. Slitsmuren används både som en temporär konstruktion under byggskedet och en del i den permanenta tunnelväggen. Slitsmurar har först nyligen blivit godkända att användas som delar av permanenta konstruktioner av Trafikverket. Av denna anledning finns det inte mycket information om konstruktionens klimatpåverkan. Syftet med rapporten är att undersöka klimatpåverkan från de två olika konstruktionslösningarna. Jämförelsen har gjorts med hjälp av livscykelanalyser för att få den mest övergripande analysen. En livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att synliggöra en produkts totala miljöpåverkan under dess livstid. Detta åstadkoms genom att alla de olika delprocesser som krävs för att skapa produkten inventeras och analyseras. LCA har utförts med datorprogrammet SimaPro och databasen Ecoinvent. I SimaPro har båda konstruktionslösningarna modellerats och deras miljöpåverkan sedan beräknats med ReCiPe 2016. Indata till LCA har samlats in från ritningar och diskussioner med experter på området. Resultatet från livscykelanalysen visar att slitsmurarna i detta projekt har större klimatpåverkan än konstruktionslösningen med spont och en platsgjuten betongmur. För slitsmuren står armering samt betong för den största delen av klimatpåverkan och för sponten är det den stora mängden stål som krävs vid de kraftiga dimensionerna. Då en del av konstruktionerna inom projektet ej var färdigprojekterad när denna rapport författades rekommenderas ytterligare studier på ämnet för att validera resultaten / The West Link Project is as tunnel project for the railroad that will be constructed below central Gothenburg. The project is built through clay and solid rock thus making use of several techniques and structural solutions. The West Link Project (Västlänken) is the first major infrastructure project in Sweden where diaphragm walls are used as a part of the permanent structure. Two different structures have been examined on behalf of the Swedish Transport Administration, with regards to their climatic impact. The two structures examined are a temporary sheet pile with a cast-in-place concrete wall that is used as a part of the tunnel wall, and a diaphragm wall. The diaphragm wall is used as an earth retaining wall during the construction stage and as a part of the permanent tunnel wall. Diaphragm walls have just recently been approved as parts of permanent structures by the Swedish Transport Administration. Due to this there isn’t a lot of information available on their climatic impact. The purpose of this paper is to examine the climatic impact of these two different structures. The comparison has been performed by the use of a lifecycle analysis to get the most comprehensive analysis. A lifecycle analysis (LCA) is a tool that helps to get a perspective on a product’s total environmental impact over the course of its lifetime. This is accomplished by doing an inventory of all the different processes involved in its production. For the LCA the computer program SimaPro, and the database Ecoinvent were used. In SimaPro both of the structure have been modelled and their environmental impact has been calculated with ReCiPe 2016.Input for the LCA have been gathered from drawings and communication with experts. The result of the LCA shows that in this project the diaphragm walls have a higher climatic impact than the sheet pile and concrete wall. With regards to the diaphragm wall the majority of its climatic impact is from the large amounts of reinforcement and concrete used. For the sheet pile the steel used to manufacture sheets of the dimensions used in the project is the largest contributing factor. Due to the fact that some of the structures in the project are still being at the design stage at the time of writing further studies are recommended to validate the results.

Påverkan på klimatet är idag ett av de största fokusområdena för byggbranschen. Forskning kring klimatförbättrade material och tillverkningsmetoder utvecklas i takt med att klimatkraven ökar. Betongtillverkning och -användning är en del av byggbranschen som måste förändras för att kunna vara hållbar i framtiden. Syftet med studien är att bidra med kunskap kring orsaker till överdimensionering och fel exponeringsklasser gällande betongkonstruktioner, samt vilken av de undersökta överdimensioneringar som ger störst CO2 utsläpp. För att visa detta så utförs en fallstudie av kvarteret Kaptenen i Lomma, och klimatberäkningar för att uppskatta betongkonstruktionernas CO2 utsläpp samt för att finna förbättringsområden i fallstudiens betongkonstruktioner. Studien genomförs i samarbete med Anders Rönneblad från Cementa, Betongindustri och Abetong, som bidrar med data för fallstudien samt kunskaper inom ämnesområdet. Utifrån fallstudien visar det sig att det inte finns resurser att skräddarsy varenda konstruktionsdetalj, vilket leder till att konstruktionselement blir dimensionerade enhetligt. Undersökningen av fallstudien påvisar även att den huvudsakliga anledningen till överdimensionering är förenkling av byggprocessen. Om man i fallstudien använt kantavstyvning och voter hade det medfört en minskning av volymen med 28 procent hos betongplattan. Vidare om projektets original betong ersatt i garage och källare till ThomagarageGrön kunde exponeringsklassen sänkas från XD3 till XC4. I så fall sänks CO2 utsläppen för källarbetongen med 22 procent och med 53 procent för garagebetongen. Genom beräkningar av klimatpåverkan hos Kv. Kaptenen i Lomma så visar det sig att ändringen från original betong till klimatförbättrad betong tillsammans med användandet av kantavstyvningar och voter, ger en minskning av koldioxidutsläppen med 47 procent. För att minska koldioxidutsläppen ytterligare, så har fallstudien undersökts med framtida betongtyper. Med framtida betongtyper menas ytterligare klimatförbättrad betong, vilket uppnås genom arbete med alternativa bindemedel som förväntas vara tillgängliga på marknaden i framtiden. Genom användandet av dessa betongtyper samt kantavstyvningar och voter uppnås en minskning av koldioxidutsläppen med 57 procent. / Finding different alternative methods/materials to minimize the climate impact of concrete is one of the many objectives that the concrete industry must achieve to meet the demanding building regulations. Therefore, new types of concrete such as “climate-enhanced concrete” are being developed currently and different complementary measure to minimize the climate impact of concrete are being explored. The aim of the thesis is to study how over dimensioning and using wrong exposure class can be avoided for concrete structures and to determine how over dimensioning can impact climate. To ascertain the answer, a case study is carried out on an ongoing construction project “Kvarteret” by JM AB, located in Lomma, Sweden. The information and guidance which is used to draw different conclusions are provided by Anders Rönneblad from Cementa AB. In summary the solutions this study has examined wouldn’t be achievable without an early collaboration between the supplier and project team. Methods that the study reviewed are for example minimizing the amount of concrete and exploring the use of different strength class on a shallow foundation, using a different alternative such as Thomagarage Grön, using different strength class on the concrete filling for the prefabricated concrete double-wall element and using different climate enhanced concrete in the concrete elements. Another aspect that wasexamined is by using climate enhanced concrete from Betongindustri BIO 40. By applying the solutions that were discussed in the study, a total of 57% climate impact reduction for the concrete structures be attained.

Wind power is a renewable energy source that is making great strides in the global energy sector. While wind power is a renewable energy source, it is not entirely free from carbon emissions. This is because the production of wind turbines is dependent on the use of energy, and as a result can emit large amounts of carbon dioxide. This is because the production of wind turbines is dependent on the use of energy and as a result can emit large amounts of carbon dioxide. The emissions come from two sources, the materials used in the wind turbine and the energy used in the manufacturing process. Because wind turbine production is global, the geographical location also affects the climate impact. The purpose of this study is therefore to evaluate the climate impact from material and energy use for the different turbine components. Furthermore, it aims to evaluate the total climate impact between on-and offshore wind power as well as evaluate the climate impact between production in Sweden, Germany and China. The climate impact is based on 13 Vestas LCA reports, together with a model developed in excel. The results show that the location of production plays a significant role in the total emissions, due to the large variation in the electricity mix between different countries. Generally, the steel components are the largest contributors to the total CO2 emissions. Consequently, offshore wind has a higher climate impact than its onshore counterpart because the offshore foundation is made of steel. The result is, however, limited due to the lack of standardisation and since specific information regarding wind power is hard to acquire. / Vindkraft är en förnyelsebar energikälla, som gör stora framsteg inom den globala energisektorn. Samtidigt som vindkraften är förnyelsebar, är den inte helt fri från koldioxidutsläpp. Detta beror på att produktionen av vindkraftverk kräver energi och kan därför släppa ut stora mängder koldioxid. Utsläppen kommer från två källor, de material som används i vindkraftverket och energin som behövs vid tillverkningen. Eftersom produktion av vindkraftverk sker på ett globalt plan, har även den geografiska platsen där tillverkningen sker en påverkan på klimatpåverkan. Syftet med denna studie är att undersöka klimatpåverkan från material och energianvändningen fördelat över vindkraftverks huvudkomponenter. Utöver detta, syftar den även till att undersöka den totala klimatpåverkan mellan land- och havsbaserad vindkraft samt hur klimatpåverkan skiljer sig åt mellan produktion i Sverige, Tyskland och Kina. Studien utgår från 13 Vestas LCA rapporter och använde en excelmodell för att utvärdera utsläppen av koldioxid. Resultatet visar att den geografiska platsen där produktionen sker har stor betydelse för de totala utsläppen, eftersom det är stor variation i energimix mellan olika länder. Överlag är det de stora stålkomponenterna som har störst bidrag till klimatpåverkan. Till följd av detta har havsbaserad vindkraft större klimatpåverkan än landbaserad, eftersom fundamentet primärt består av stål. Resultatet är dock begränsat, på grund av bristen av standardisering i rapportering och eftersom det är svårt att tillhandahålla specifika data gällande vindkraft.

For the past year’s climate change has been a hot topic for the world leaders and organizations, with discussions regarding how to reduce the environmental impact. The construction- and real estate sector are responsible for majority of the greenhouse emissions and other pollutants that affects the global climate. The energy consumption from operational phase has long been the main cause to the environmental impact but lately studies and research has brought increasedattention to the fact that the construction phase may have a greater significant to a building’sclimate impact.The purpose of this study is to investigate and identify the key factors and building parts that contributes the most to greenhouse emissions for the residential building during the construction phase. The results that are presented is based on life cycle analysis data (LCA) and calculated with a LCA tool called Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) from IVL.The conclusions this paper presents is that the product phase stands for most of the environmental impact during the construction phase with material as the key contributor. It shows that the choice of materials and products plays a crucial role for a buildings total impact. Transport and construction production have a minor impact compared with the product phase.

Climate change due to greenhouse gases is an important challenge the world is facing. In the manufacture of building materials, concrete accounts for about 50% of all greenhouse gas-emissions. A general way of reducing emissions is to replace concrete with other materials with lower climate impact. Replacing concrete in foundations is not entirely straightforward. A foundation needs to be moisture-proof, have the required load-bearing capacity and be an energy-efficient part of a well-insulated climate shell.  When laying foundations, a lot of concrete is used and is often cast as slabs on the ground. The purpose of this study is to evaluate alternative foundations to the traditional slab that have equivalent load-bearing capacity and causes lower emission levels. In this study indoor airventilated crawlspace, Hybrid foundation and Composite foundation are compared with a traditional slab. Calculations of load-bearing capacity are made and set in relation to the level of carbon dioxide each foundation method causes.  The results show that all four foundations have similar load-bearing capacity. The Hybrid foundation accounts for half as much carbon dioxide emissions as a traditional slab and the Composit foundation lies in between. It would be a better choice from an environmental point of view to use these two foundations where possible. / Klimatförändringar på grund av växthusgaser är en utmaning som världen står inför. Byggbranschen står idag för cirka 33 procent av världens växthusgasutsläpp och förbrukar cirka 40 procent av världens energi. Vid tillverkning av byggmaterial står betong för ca 50 % av alla utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett allmänt sätt att minska utsläppen av växthusgaser i byggbranschen är att ersätta betong med andra material som har en lägre klimatpåverkan. Att byta ut betongen i grundkonstruktioner är dock inte okomplicerat. En grund behöver vara fuktsäker, ha erforderlig bärförmåga samt vara en energieffektiv del i ett väl isolerat klimatskal. En grundläggningsmetod som är vanligt förekommande, och som innehåller mycket betong, är en platta på mark. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns alternativ till en traditionell platta på mark som har likvärdig bärförmåga och som resulterar i lägre utsläppsnivåer. Här jämförs varmgrund, Hybridgrund och Composit-grund med en traditionell platta på mark där beräkning av bärförmåga görs och ställs i relation till de nivåer koldioxidutsläpp som varje grundläggningsmetod orsakar. För att besvara frågeställningen ovan har beräkning av bärförmåga gjorts. För en traditionell platta på mark har beräkning gjorts i EPS-Peps, för de anda grundläggningsmetoderna har manuella beräkningar gjorts. För beräkning av koldioxidutsläpp från de olika grundläggningsmetoderna har mängdberäkningar gjorts av materielinnehållet i varje grund. Dessa har sedan använts i mjukvaran BM 1.0 för beräkning av koldioxidutsläpp för respektive grundläggningsmetod. Resultatet visar att alla fyra grundläggingsmetoder har likvärdig bärförmåga. De kan alla bära de laster som en villa med små till måttliga laster ger upphov till. Varmgrunden är den grund som klarar störst laster. Vidare visar resultatet att hybridgrunden orsakar ungefär hälften så mycket koldioxidutsläpp som en platta på mark och Composit-grunden ligger mitt emellan. Varmgrunden orsakar i aktuellt utförande nästan lika höga utsläppsnivåer som en traditionell platta på mark, vilket var oväntat. Konsekvensen av detta är att grundläggningsmomentet i byggskedet skulle ge upphov till mindre mängder koldioxidutsläpp om hybridgrunden och Composit-grunden får ersätta den traditionella grundläggningsmetoden platta på mark där så är möjligt.

Omställningen till den cirkulära ekonomin behöver ske snarast för att jordens begränsade resurser ska tas till vara samt för att kunna uppnå ett hållbart samhälle. Cirkulär ekonomi är ett sätt för att driva fram ett större engagemang avseende återbrukning, återvinning och reducering av byggmaterial snarare än att det endast kasseras. Bygg- och fastighetsbranschen har en stor påverkan på miljön och klimatet vilket innebär att det är viktigt med en kännedom avseende hur aktörer i branschen ska agera. Det undersöks vilka utmaningar och möjligheter fastighetssektorn står inför gällande implementeringen av cirkulär ekonomi vid ombyggnation och renoveringar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har brukats för att få fram det empiriska underlaget. En sådan undersökning kan bidra till en ökad takt avseende omställningen till cirkulär ekonomi vilket kan skapa en positiv effekt som bidrar till en minskad klimatpåverkan.  I slutsatsen har flera påverkande faktorer identifierats vilka är avgörande för huruvida implementering av cirkulär ekonomi i bygg-och fastighetsbranschen kan genomföras eller ej. Följande redovisas de faktorerna: kunskap, lagreglering, policy, korrekt avfallshantering och kundens inflytande. / The transition to the circular economy needs to take place as soon as possible in order for the earth's limited resources to be utilized and to achieve a sustainable society. Circular economy is a way of driving a greater commitment regarding the reuse, recycling, and reduction of building materials rather than just discarding them. The construction and real estate industry has a major impact on the environment and climate, which means that it is important to have knowledge of how to act in the industry. This paper studies the challenges and opportunities the real estate sector faces regarding the implementation of the circular economy when redevelopment and renovations happen. The study is conducted using a qualitative method where semi-structured interviews have been used to obtain the empirical basis.  Furthermore, can this study contribute to an increased pace regarding the transition to a circular economy, which can create a positive effect that contributes to a reduced climate impact.  In the result, several affecting factors have been identified which are decisive for whether implementation of the circular economy in the construction and real estate industry can be implemented or not. The following factors are presented: knowledge, legal regulation, policy, correct waste management and the customer's influence.

The dominating support method for hard rock tunnels today is use of fibre reinforced shotcrete in combination with rock bolts. The fibre reinforced shotcrete secures smaller blocks, while rock bolts are used to support larger blocks in the rock. Application of shotcrete is done by spraying against the rock surface using compressed air. The use of accelerators result in fast strength development and adhesive properties, which are two characteristics of great importance when constructing tunnels. This thesis aims at increasing the understanding of climate impact from fibre reinforced shotcrete in tunnel construction. The focus is on reducing the climate impact with two methods: reducing the share of cement in the shotcrete mixture through substitution with addition materials and using better test methods for fibres. Cement is one of the most important ingredients in concrete, however also the largest contributor to CO2 emissions. Reducing the cement amount is therefore a way of reducing the emissions of concrete. In addition, when testing the performance of fibres, different methods can lead to a spread in the results, causing an overuse of fibres in the shotcrete. First, the thesis investigated the use of alternative binder materials, especially Ground Granulated Blast Furnace Slag (GGBS), as a substitute for cement. Experimental testing was performed in a laboratory to evaluate the compressive strength for shotcrete with different amounts of GGBS. Testing was performed after one and seven days in order to evaluate the early strength. Second, the thesis investigated the use of fibre reinforcement and the possibilities of reducing the fibre dosage when changing fibre type and test method. Numerical modelling was performed for two test methods, beam and panel testing, based on experimental data. The thesis evaluated the environmental performance in terms of Global Warming Potential for both fibres and binder. The results show that substituting cement with GGBS has the largest potential to lower the CO2 emissions from fibre reinforced shotcrete. In addition, the fibre dosage can be lowered by changing fibre type, but also test method. Also this lowers the emissions, however the main emissions origins from the binder part. / Den dominerande förstärkningsmetoden för tunnlar i hårt berg idag är fiberarmerad sprutbetong i kombination med bergbultar. Den fiberarmerade sprutbetongen säkrar mindre block, medan bergbultar säkrar större block från att falla ner. Sprutbetongen appliceras genom sprutning direkt mot bergytan men hjälp av tryckluft. Användning av acceleratorer medför snabb hållfasthetsutveckling och vidhäftande egenskaper, vilka är av stor vikt vid tunnelkonstruktion. Syftet med examensarbetet är att öka förståelsen för klimatpåverkan från fiberarmerad sprutbetong i tunnelkonstruktion. Fokus är att undersöka minskningar i klimatpåverkan med två metoder: minska andelen cement i betongblandningen genom ersättning med alternativa material och använda bättre testmetoder för fibrer. Cement är en av de viktigaste ingredienserna i betong, men också den största bidragande faktorn till koldioxidutsläpp. Minskning av andelen cement är därför ett sätt att reducera utsläppen från betong. Dessutom kan valet av testmetod ha stor påverkan på vilken dosering av fibrer som krävs. Examensarbetet undersökte först användningen av alternativa bindemedelsmaterial, speciellt granulerad masugnsslagg, i sprutbetong som ett ersättningsmaterial till cement. Experiment i labb utfördes för att utvärdera tryckhållfastheten för gjuten sprutbetong med olika andelar granulerad masugnsslagg. Testning genomfördes efter en respektive sju dagar för att utvärdera hur slagg påverkar den tidiga hållfastheten. Användningen av fiberarmering och möjligheten att reducera fiberinnehållet vid byte av fibersort och testmetod undersöktes sedan. Numerisk modellering genomfördes för två testmetoder, balk- och plattest, baserat på experimentell data. Examensarbetet utvärderade klimatpåverkan i termer av Global Warming Potential, GWP, för både fibrer och bindemedel i sprutbetong. Resultaten visar att ersättning av cement med granulerad masugnsslagg har den största potentialen att minska koldioxidutsläppen från fiberarmerad sprutbetong. Dessutom kan fiberdoseringen minskas genom ändrad fibertyp samt ändrad testmetod, vilket också minskar utsläppen. Emellertid härstammar de största utsläppen från bindemedlet.

Textilkonsumtion i världen har ökat drastiskt under de senaste decennierna, vilket också syns i övergången till att fast fashion nu dominerar textilindustrin. Även i Sverige har konsumtionen ökat, vilket bidrar till att textilindustrin skapar allvarliga följder för miljön. Textilåterbruk och återvinning har under tiden släpat efter och ännu idag återvinns enbart enstaka procent av allt textilavfall. Enligt ett EU-direktiv ska samtliga EU-medlemmar år 2025 införa systematisk separat insamling av textilier. Detta erbjuder möjligheter till ökat återbruk och återvinning, men innebär också utmaningar för hantering av ökade flöden av separat textilavfall. En typ av teknologi som kan vara till hjälp för detta ändamål är automatiserad sortering. I denna rapport undersöks genom en litteraturstudie samt en intervjustudie, med aktörer inom återbruks- och återvinningsområdet, vilken inverkan sorteringsprocesser har på återvinning och textilflöden. Huvudsakligt fokus ligger på att förstå samspelet mellan automatiserad sortering och andra processer på en högre nivå, men även tekniska aspekter som inverkar på detta diskuteras. Från undersökningen framkom att automatiserad sortering spelar en begränsad men växande roll för textilflöden, där teknik baserat på nära infrarött ljus och spektrografi är vad som huvudsakligen används. Det finns en stor osäkerhet bland aktörer inom återvinning och återbruk gällande hur separat textilinsamling kommer att implementeras och om det kommer att finansieras via utökat producentansvar eller inte, vilket försvårar utveckling inom området. Det saknas teknik för att möjliggöra automatisering av många steg i den manuella sorteringsprocessen. För att öka automatiseringsgraden ser sig AI-baserade lösningar som det mest lovande utvecklingsområdet, men då det saknas välfinansierade projekt inom detta riskerar utvecklingen gå långsamt. Återvinning utgör enbart en del, som nu är mycket liten, i lösningen av textilindustrins miljöproblem varför minskning av textilkonsumtion generellt, samt förlängningen av textiliers livslängder fortsatt bör prioriteras. / Textile consumption worldwide has increased dramatically in recent decades, as evidenced by the overall transition to fast fashion which now dominates the textile industry. Consumption has also increased in Sweden, contributing to grave environmental consequences caused by the textile industry. Textile reuse and recycling has lagged behind, and to this day, only a fraction of all textile waste is recycled. According to an EU directive, all EU member states are required to implement systematic separate collection of textiles by 2025. This offers opportunities for increased reuse and recycling but also poses challenges for the management of increased flows of separated textile waste. One type of technology that can be useful for this purpose is automated sorting. This report examines, through a literature review as well as an interview study with actors in the reuse and recycling sector, the impact of sorting processes on recycling and textile flows. The primary focus of the report is on understanding the interaction between automated sorting and other processes at a higher level, however technical aspects that affect this are also discussed. The investigation revealed that automated sorting plays a limited but growing role in textile flows, where technology based on near-infrared light and spectroscopy is primarily used. There is a great deal of uncertainty among stakeholders within the recycling and reuse sector regarding how textile collection will be implemented and whether it will be financed through extended producer responsibility or not, which impedes development. With regard to many of the steps involved in manual textile sorting, there is currently no technology that would enable their automation. To increase the level of automation, AI-based solutions appear to constitute the most promising area of development, but the lack of well-funded projects in this area risks slowing down progress. Recycling represents only a small part of the solution to the environmental problems of the textile industry, which is why reducing overall textile consumption and extending the textile lifespans should continue to be prioritized.

Concrete is a leading building material due to its durability, strength and carrying capacity etcetera. A weakness of concrete is it´s relatively large carbon dioxide emissions that are released during the production process. At this current time cement production accounts to 5% of the world's GHG emissions. Boverket has set a specific requirement that new buildings must be climate declared as a guide to more sustainable construction. This  study  aims  to  investigate  and  use  a  model-based  LCA-assessments  where climate- improved concrete is compared to a traditional concrete. This was done by examining a BIM- model. The  possibility  of  improving  the  environmental  impact  is  answered  by  producing carbon dioxide emissions equivalent for concrete in this property and comparing it with carbon dioxide emissions  equivalent  for  a  climate-improved  concrete  to  show  a potential  carbon  dioxide saving. A quantitative method is selected for this study using LCA. LCA-assessment is performed using several computer-based BIM programs to be able to produce simulations and calculations. A reference building that represents an ordinary apartment building in Sweden forms the basis of the assessment. LCA is based on only one environmental indicator which is carbon dioxide emissions. LCA assessment for the two types of concrete include the construction phase A1-A5 as well as the phase B6 operating energy according to Swedish standard SS-EN 15978: 2011. No account is taken of any differences in strength, fire class and sound class when exchanging materials. LCC limits to utility calculation. Results shows the total price increases by approximately SEK 49,000 if the ordinary concrete is replaced with a climate-improved concrete, and the carbon dioxide emissions is reduced by approximately 57,000 kgCO2e. Reduction in the climate-impact of concrete partly helps in the climate policy framework 2045 for a climate-neutral Sweden. Climate-improved  concrete  has  limits  within exposure  and  strength  classes.  Surroundingenvironment must therefore be considered. / Betong är ledande byggnadsmaterial med många goda egenskaper men också förhållandevisstora koldioxidutsläpp. Cementtillverkningen står idag för fem procent av världens utsläpp avväxthusgaser. Betongbyggandet måste ständigt förbättra sin hållbarhet och ta till sig åtgärderför att minska klimatpåverkan. Boverket har ställt ett krav att nybyggnationer måste klimatdeklareras som en vägledning mot mer hållbart byggande. Denna studie syftar till att undersöka och använda en modellbaserad LCA-analys där klimatförbättrad betong ställs mot en traditionell betong. Detta utfördes genom att en befintlig BIM modell av en fastighet på Kapellvägen undersöktes. Miljöpåverkans förbättringsmöjlighet besvaras genom att ta fram koldioxidutsläpp ekvivalentför betong i denna fastighet och jämföra det mot koldioxidutsläpp ekvivalent för enklimatförbättrad betong för att visa en potentialkoldioxid besparing. En kvantitativ metod väljs för denna studie, genom användning av LCA bedömning. LCA bedömningen utförs med hjälp av flera datorbaserade BIM program för att kunna ta fram simuleringar och beräkningar. Dessa BIM program är Autodesk Revit, Autodesk Insight, Bidcon och Solibri. En referensbyggnad som representerar ett vanligt flerbostadshus i Sverige ligger till grunden av bedömningen. LCA görs utifrån endast koldioxidutsläppmiljöindikator. Livscykelbedömningen för de två betongsorterna omfattar byggskedet och dess moduler A1-A5 samt modulen B6 driftsenergi som ingår i användningsskedet enligt svensk standard SS-EN 15978:2011. För energiförbrukning (kWh/BTA) i referensbyggnaden som motsvarar driftsenergi B6, tas det hänsyn endast till klimatskärmen. Inga hänsyn tas till eventuella skillnader i hållfasthet-, brand- ochljudklasser vid utbyte av material. LCC begränsas till nyttokalkyl.Resultat visar att den totala klimatpåverkan från stommen med traditionell betong beräknas till161 tonCO2e för flerbostadshuset i Kapellvägen 11. Medan den totala klimatpåverkan frånstommen med klimatförbättrad betong beräknas till 104 tonCO2e. Totala priset ökar med cirka 49 tusen kronor om man ersätter den traditionella betongen med en klimatförbättrad variant.Materialbytet i betongstommen leder till minskning av koldioxidutsläpp med cirka 57 ton CO2e. Koldioxidutsläppbesparingen motsvarar en kostnad på 0,86 kr/kgCO2e. Investeringen i den klimatförbättrade betongen motsvarar cirka 0,34% av den totala grundinvesteringen, medan koldioxidutsläppet är 13,3% mindre för hela byggnaden. På långsikt om 100 år ökar nuvärdet av investeringen i materialbytet med ca 222%. Driftskostnad förblir densamma innan och eftermaterialets byte. Klimatpåverkans förbättringar är möjliga och målet på färdplanen 2045 kan nås om alla i bygg- och anläggningssektor samarbetar. Minskning i klimatpåverkan för betongen gör att byggmaterialet blir mer hållbart i framtiden och hjälper delvis i färdplanen 2045 för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Tanken är att få fler aktörer till en konkurrens om vem som har minst klimatavtryck på deras klimatförbättrade betong. Klimatförbättrad betong har idag begränsningar inom exponerings och hållfasthetsklasser, men mycket betong används inomhus med låga laster och exponeringsklasser som klimatförbättrad betong förser.