No description available.

Detta arbete är en jämförelsestudie mellan tunga och lätta byggnader med avseende på värmetröghetens påverkan på energianvändning. Studien syftar sig även till att ta reda på uppfattningen samt användning av värmetröghet av olika yrkesroller inom byggbranschen. Då åsikterna och forskningen skiljer sig åt i branschen finns det inget direkt svar på hur mycket värmetröghet faktiskt påverkar energianvändningen. Då energi- och klimatkrisen är ett faktum i Sverige så måste energianvändningen samt klimatavtrycket som byggsektorn står för att minska, inte minst under produktion utan under hela livscykeln.  Studien ska besvara följande frågeställningar; hur använder och uppfattar olika aktörer i byggbranschen värmetröghet i tunga respektive lätta byggnader, hur skiljer sig energiförbrukningen i lätta respektive tunga byggnader för olika byggnadstyper? Värmetröghet är en byggnads förmåga att lagra värmen och är ett mått på dess termiska stabilitet. I denna studie är det följande byggnadstyper som undersöks: kontorsbyggnader och flerfamiljshus med tung och lätt stomme som är både välisolerad och dåligt isolerad. Studien började med en mindre litteraturgenomgång för att få en djupare och bredare förståelse för ämnet värmetröghet. Det två metoder som används under arbetet är semistrukturerade intervjuer och beräkningar i programmet BIM-Energy. Det har utförts sex intervjuer där yrkesrollerna varierade från konstruktör till affärsutvecklingschef. Intervjuerna varade i cirka 30 minuter och alla intervjuer följde samma intervjumall. I BIM-Energy modelleras åtta olika byggnader där fyra är kontor och fyra är flerfamiljshus. Av de fyra kontoren är två byggda i lätt konstruktion och två i tung konstruktion, desamma gäller för de fyra flerfamiljshusen. Kontoren och flerfamiljshusen konstruerades med en tung välisolerad byggnad samt en tung dåligt isolerad, detta gällde även för lätta konstruktionerna.  Värmetrögheten påverkade energianvändningen i kontorsbyggnaderna mer än i flerfamiljshusen. I kontoren minskade energianvändningen i alla modeller med en tung stomme jämfört med den lätta. I flerfamiljshusen minskade energianvändningen endast för den välisolerade tunga stommen och då var minskningen inte så markant. Kylbehovet minskade för de tungt konstruerade byggnaderna oavsett isoleringsmängd. Inomhustemperaturen varierade mindre för de tungt konstruerade byggnaderna än för de lätta.  Uppfattningen från de olika yrkesrollerna i byggbranschen var att värmetröghet i stommen inte påverkar energianvändningen markant och att ingen av de intervjuade använde det aktivt i sitt arbete. Slutsatsen blir då att byggbranschen inte använder värmetröghet vid dimensionering av stommar. För de beräknade resultatet blev slutsatsen att byggnadstypen är en viktig aspekt för att kunna använda värmetröghet i stommen på effektivt sätt för att minska energianvändningen. I detta fall är det kontor som är mer lämpade för det än flerfamiljshus. / This is a study comparing light and heavy buildings regarding the buildings thermal inertia and how that effects the energy use. The study also investigates the opinion and usage of thermal inertia from different professions in the building industry. The climate- and energy crisis is a fact in Sweden and the building sector needs to decrease its energy use and environmental footprint, not only in the construction face but the throughout the whole life cycle.  The two methods used in this study is semi-structured interviews and calculations in the program BIM-Energy. There were six interviews and the responders varied between building engineer and a business developing manger. The models consist of eight different buildings, four offices, were two are with heavy construction and two with light construction, with both high and low insolation. The other four buildings were modeled the same way, but the buildings area of use was apartments.  The results were that the energy consumption did decrease in the office buildings for the heavy construction compared to the light. The apartments did not significantly decrease in energy consumption and therefore the conclusion is that the usage of the building is an important factor in making a building use less energy with thermal inertia. The results from the interviews were that they did not use thermal inertia when dimensioning the buildings, but thermal inertia did decrease the energy consumption, but the amount of decrease was not agreed upon. The conclusion is that the building sector have different perception about how much the thermal inertia does affect the energy usage but also that the building sector does not use it when dimensioning a building.

I Sverige släpper byggbranschen ut cirka 10 Mton koloxid varje år, vilket motsvarar 17% av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. När det kommer till energianvändningen står byggindustrin för cirka 99 TWh, den energianvändningen motsvarar 32 procent av den totala energianvändningen i Sverige.På grund av den stora miljöpåverkan som byggbranschen bidrar med ville vi i detta arbete jämföra olika material som används i byggnadskonstruktioner för att skapa en uppfattning om vilket material som har lägst miljöpåverkan. För att kunna göra detta inom en rimlig tidsram begränsade vi oss till att studera två stommaterial, betong och trä, i två befintliga byggnader. För att göra denna jämförelse av dessa två stommaterial utfördes en livscykelanalys.De miljöpåverkanskategorier som har studerats är klimatpåverkan och resursanvändning i form av utsläpp av koldioxidekvivalenter och energianvändning. Arbetet har avgränsats till att endast undersöka de ingående materialen från utvinning av råmaterial och fram till leverans av material på byggarbetsplatsen. I studien har endast de material som krävs för att stommarna skall uppfylla samma brand- och hållfasthetskrav studerats.Resultatet visade att betongstommen hade lägre energiförbrukning och utsläpp av koldioxidekvivalenter än trästommen. För att stommarna skulle uppfylla samma brand- och hållfasthetskrav krävdes enbart tre material i betongstommen, dessa var plattbärlag, betong och armering. För trästommen krävdes däremot sju olika material, dessa var limträ, kerto-Q, stål, brandgips och normalgips, flytspackel och armering. Detta är något som påverkade resultatet avsevärt, då fler tillverkningsprocesser och transporter togs i beaktning. / The environmental impact caused by companies is a major topic that affects all kind of industries. One big industrial sector which contributes to the environmental impact is the construction industry. In Sweden, the construction industry releases approximately 10 Mton of carbon dioxide every year, which is 17 % of Sweden’s total emission of carbon dioxide. When it comes to the energy use, the construction industry accounts for approximately 99 TWh, this use of energy is 32 % of Sweden’s total use of energy.Because of the big environmental impact that the construction industry contributes with, we wanted to compare different materials used in the construction of houses, to see which material that have the lowest impact on the environment. Due to the time limit we investigated two different houses made from two different framing material, wood and concrete. To be able to evaluate which framing material of the two that have the lowest environmental impact we have made a life cycle analysis.We have chosen to compare the two different framing materials by investigating how much carbon dioxide that are released and how much energy that are used for both concrete and wood when using them as a framing material. The report is limited to only investigate the environmental impact that the two materials contributes with, from the raw material extraction to the delivery of the material to the construction site. In this report we have only, except the framing material itself, looked at the additional material that are needed for the two different framing materials to fulfil the fire and strength demands.The result of the report showed that the concrete construction had both lower use of energy and release of carbon dioxide compared to the wood construction. The wood construction had seven additional materials, when the concrete construction only had three additional materials. This did of course have an impact on the result, since there was more manufacturing processes and transportations to consider in the analysis for the wood construction.Keywords:

Syfte: Att bygga i ett högt tempo med hänsyn till Sveriges klimatmål är en utmaning och det krävs åtgärder i byggsektorn för att uppnå målen. Material som stål och betong har en energikrävande tillverkningsprocess och släpper ut en stor del av de totala växthusgaser som byggsektorn orsakar. Enligt forskning har tillverkningsprocessen för KL-trä en betydligt mindre påverkan på klimatet och anses som ett hållbart material i jämförelse med stål och betong. Rapporten syftar till att undersöka möjligheterna för en ökad användning av korslimmat trä (KL-trä) som stommaterial i Sverige. Metod: För att uppnå studiens mål har en kvalitativ fallstudie genomförts. Metoder som har använts är en litteraturstudie för att kartlägga forskningsfronten inom området, vilket bidrar till datainsamling. Semistrukturerade intervjuer bidrar till primärdata, där respondenternas erfarenheter, värderingar, kunskap och tillvägagångssätt inom området beaktas för att besvara studiens frågeställningar.   Resultat: KL-trä har i jämförelse med Prefabricerad betong ett 34–86 procent mindre koldioxidutsläpp under hela sin livscykelanalys (LCA). Materialkostnaderna skiljer inte mellan stommaterialen, däremot blir riskpåslaget större för KL-trä vid kalkylering och anbud på grund av bristande erfarenhet och kunskap. Kompetens om KL-trä behöver utvecklas inom företag genom utbildningar samt genom samarbete och nära dialog med olika aktörer under hela processen, där beställare behöver sätta tydliga mål och krav. Kunskapen behöver öka för att förbättra processer, planering och kostnad under projekteringsskedet, där hjälpmedel behöver utvecklas för att underlätta stomval.För att skapa lönsamhet och konkurrensfördel bör företag ligga i framkant i utvecklingen av klimatfrågan där kunskapen om KL-träs förutsättningar kan bidra till komplexa projekt med hybridlösningar där materials förutsättningar utnyttjas.  Konsekvenser: För att öka användandet av KL-trä som stommaterial kan utbildningar om KL-trä införas för medarbetare, vilket ökar den interna kompetensen gällande materialet. För att möjliggöra ökad användning av KL-trä kan en alternativ kalkyl och LCA presenteras för kund. Det kan även uppnås genom utveckling av hjälpmedel för att underlätta val av stomme. Byggföretag måste våga satsa på KL-trä för att skapa referenser och kompetens, vilket kan ske genom att implementera KL-trä i små steg genom hybridlösningar. Begränsningar: Studien fokuserar på den svenska byggsektorn, där aspekterna klimatpåverkan och kostnad studeras mellan KL-trä, platsgjuten betong och prefabricerad betong. Resultatet är generellt giltigt. / Purpose: To build at a high pace with regards to Sweden’s climate goals is a challenge and actions are required in the construction sector to achieve the goal. Materials such as steel and concrete have an energy-intense manufacturing process and emit a large part of the total greenhouse gases caused by the construction sector. According to research, the manufacturing process for CLT has a significantly small impact on the climate and is considered a more sustainable material compared to steel and concrete. This report aims to explore the possibilities of an increased use of cross laminated wood (CLT) asload-bearing material in buildings in Sweden a frame material in Sweden.  Method: To achieve the goals of the study, a qualitative case study has been conducted. Methods that have been used are a literature study to map the research front which contributes with data. Semi-structured interviews contribute with primary data where the respondents’ experiences, values, knowledge and approaches are analysed to answer the research questions of the study.  Findings: CLT has a 34-86 percent lower climate impact compared to prefabricated concrete during the Life Cycle Analysis (LCA). The material cost does not differ between the load-bearing frame materials. However, the risk premium is higher for CLT due to the lack of experience and knowledge. The competence needs to be developed within the companies through educations and close collaboration and discussions with actors during the whole process where customers need to set clear goals and requirements. The knowledge needs to increase in order to improve processes, planning, costs and tools to facilitate the choice of load-bearingframe material. To achieve profitability and a competitive advantage, companies need to be at the forefront of the development of the climate issue, where knowledge of CLT contribute to complex projects with hybrid solutions where material conditions are utilized.         Implications: To increase the use of CLT as a load-bearing frame material, educations can be introduced about CLT for employees. To enable increased use of CLT, an alternative calculation and LCA can be presented to the costumer. It can also be achieved by developing tools to facilitate the choice of load-bearing frame materials. Construction companies needs to invest in CLT to create new references and more competence. Companies can achieve it by implementing CLT in small steps and use hybrid solutions.  Limitations: The study focuses on the Swedish construction sector where the aspects of climate impact and cost are studied between CLT, cast-in-place concrete and prefabricated concrete. The result is generally valid.

Syfte - I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för cirka en femtedel av de totala växthusgasutsläppen. Detta är ett problem och det är bråttom med åtgärder och lösningar om Sverige ska kunna nå sina klimatmål att år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Tillverkning av byggmaterial är en av de mest bidragande orsakerna för branschens utsläpp. Det finns fler än ett sätt att tackla denna utmaning på, men genom att titta på en byggnads mest klimatpåverkande delar, är den största möjligheten att minska en byggnads klimatpåverkan genom att se över valet av stommaterial. Trots detta byggs fortfarande cirka 80 procent av alla flerbostadshus med betongstomme kontra 14 procent med trä. Det är bevisat att en ökning av användandet av trä skulle kunna sänka koldioxidutsläppen avsevärt. I denna studie undersöks byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka valet av stommaterial genom att identifiera i vilket skede beslut tas, vilka de beslutsgrundande faktorerna är och vilka möjligheter och utmaningar som byggnadskonstruktörer upplever påverkar deras inflytande. Metod - Undersökningen är en fallstudie med kvalitativ inriktning där intervjuer och dokumentstudie valdes som datainsamlingstekniker. Intervjuerna genomfördes med beställare, projektledare och byggnadskonstruktörer som varit eller är delaktiga i projekt där korslimmat och/eller limträ ingår som konstruktionselement. Dokumentstudien genomfördes på förfrågningsunderlag som syftade till att komplettera studiens mål. Resultat och analys – Kunskapen om trä som stommaterial anses relativt låg. Flera respondenter har mest kunskap inom betong och stål. Vetskapen om hållbart byggande är stor, men det är svårare att realisera det i praktiken. Beslut om stommaterial tas oftast i förstudien eller programskedet. Beställaren har störst inflytande i valet av stommaterial och den ekonomiska faktorn är vanligtvis avgörande. Byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka är goda men begränsade och varierar beroende på entreprenadform, projekt och beror även på i vilket skede som konstruktören involveras. För att ge konstruktören ett större inflytande i valet av stommaterial visar resultatet att det krävs högre miljökrav, men även fler politiska initiativ. Diskussion – Resultatet går i linje med tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. Det är träets klimatfördelar som har störst positiv påverkan på användningen av trä men resultatet visar att kostnad är den mest avgörande faktorn. Teorier visar att utmaningar med fukt, brand, akustik och kunskapsbrist bromsar användningen av trä, vilket denna studie samstämmer med. Resultatet går i linje med teorier som belyser att ingenjörer har relativt lågt inflytande i byggvärdekedjan. Beställare och entreprenörer har störst inflytande. Byggnadskonstruktörens möjligheter att påverka är därför begränsade och varierar beroende på entreprenadform och projekt. Teorierna stärker att det krävs högre miljökrav för att gynna användningen av trä. / Purpose – In Sweden, the construction and real estate sector accounts for around one fifth of the total greenhouse gas emissions. This is a problem and requires urgent action and solutions if Sweden is to meet its climate targets of zero net greenhouse gas emissions by 2045. The production of building materials is one of the main contributors to the industry’s emission. There is more than one way to approach this challenge, but by looking at the most climate-impacting parts of a building, it shows that the biggest opportunity to reduce a building’s climate impact is to review the choice of frame material. Despite this, around 80 percent of apartment buildings are still built with a concrete frame and only 14 percent with wood, which has been proven to significantly reduce carbon emissions. This study aims to examine the structural engineer’s ability to influence the choice of frame material by identifying the stage at which decisions are made, what the decision-making factors are, and what opportunities and challenges structural engineers experience that affect their influence. Method – The study is a case-study with qualitative focus where interviews and document study were chosen as data collection techniques. The interviews were conducted with client, project managers and structural engineers who have been or are involved in projects where cross laminated timber and/or glulam are included as structural elements. The document study was carried out on tender documents and aimed to complement the objectives of the study. Results and analysis – Knowledge of wood as a structural material is considered relatively low. Several respondents have most knowledge of concrete and steel. The awareness of sustainable building is high but is considered difficult to put to practice. Results show that decisions on frame materials are usually made in the pre-study or program phase. The client has the greatest influence and role in the choice of frame material and results show that the cost is decisive. The structural engineer’s opportunities to influence are good but limited and vary depending on the type of contract, project and the stage at which the engineer is involved. To give the structural engineer more influence in the choice of frame materials, the results show that more sustainability requirements and political initiatives are needed. Discussion – The results are in line with previous research and the theoretical framework of the study. The climate benefits of wood have the greatest positive impact on the use of wood, while the results show that cost is the biggest obstacle. Theories show that challenges with moisture, fire, acoustics and lack of knowledge slow down the use of wood, which this study agrees with. Results are in line with theories that highlight that engineers have relatively low influence in the construction value chain. Clients and contractors have the greatest influence. The structural engineer’s opportunities to influence are therefore limited and vary depending on the type of contract and project. According to respondents, more sustainability requirements and political initiatives are needed to increase the use of wood and the structural engineers influence in the choice of materials – which is supported by the theory.