Examensarbetet handlar om att jämföra två olika taktyper med hänsyn till ekonomi, U-värde, energi och miljöpåverkan. Taken skall belastas med samma karaktäristiska snölast. Taktyperna som jämförs är två parallelltak med vinklarna 3,6° och 10°, taktypen uteluftsventilerat sadeltak med vinkeln 27°. Syftet är att öka kunskapen hos konsumenter, arkitekter och konstruktörer för att enklare skräddarsy kundernas önskemål, där målet är att jämföra olika taktyper med olika lutningar med avseende på ekonomi, U-värde, energi och miljöpåverkan, när taken belastas med samma karaktäristiska snölast.   För att få fram ett resultat gjordes olika typer av beräkningar, så som konstruktions-, byggfysik-, energi-, klimat- och kostnadsberäkningar. Det gjordes även beräkningar på vilken mängd isolering som behövs för att U-värdet ska bli 75 % av BBR-kravet. Fuktkontroll gjordes efteråt, för att kontrollera om taken klarade av BBR-kravet gällande relativ fuktighet i konstruktionerna. Resultatet visade sig att parallelltaket med lutningen 3,6° gav bäst resultat gällande kostnader, koldioxidutsläpp och energi. Samma tak gav även bäst resultat gällande kostnad för uppförande inklusive material. Slutsatserna av det här examensarbetet visade att taktäckningen och längden på köldbryggor spelar stor roll ur det ekonomiska och klimatmässiga perspektivet.

Arbetets mål var att jämföra tåg och flyg som färdsätt för tjänsteresor inom Europa.Detta genom att jämföra farkosternas restider, koldioxidutsläpp och biljettkostnader.Syftet var att presentera en metod för att jämföra resor som företag eller organisationerskulle kunna använda vid beslut av färdmedel. Arbetet innehåller först en litteraturstudieav tidigare forskning och sedan en analys av fem olika europeiska tjänsteresmål. Femresmål undersöktes: Oslo, Köpenhamn, Berlin, London och Bordeaux. För varje resmålundersöktes tågets respektive flygets koldioxidutsläpp, restidskostnad och biljettkostnad.Sedan infördes en optimeringsalgoritm för att väga samman dessa parametrar som enkostnad TI (Travel Impact Cost). Resultatet var att tåget hade lägst kostnad TI för fyra utav fem resor och därmed utifrånoptimeringsalgoritmen borde väljas. Endast till London hade flyget lägre kostnad TI.Flygets koldioxidutsläpp för resor utanför Skandinavien var mellan 5,3-10,3 gånger högrerespektive tågresa. Flygresor inom Skandinavien hade koldioxidutsläpp som var 71-140gånger högre än tåget. Restiden var längre för tåget för samtliga resor men skillnadenvar liten för resor inom Skandinavien. Slutsatsen var att det finns goda möjligheter för företag och organisationer att väljatåg för tjänsteresor inom Skandinavien. Detta då skillnaden i koldioxidutsläpp varbetydande medan skillnaden i restid var förhållandevis liten. För tjänsteresor utanförSkandinavien bör även faktorer som inte undersökts i denna rapport inkluderas vid beslutav färdmedel.

Hållbar utveckling handlar om hur ekonomisk, social och ekologisk utveckling behöver samspela för att föra vidare vår planet i gott skick till kommande generationer. Regeringen ger direktiv om att samhällsplaneringen skall ske så att en god livsmiljö och en långsiktig hushållning med energi och resurser främjas samt underlätta för byggande och ekonomisk utveckling. Därför är det viktigt för bygg- och teknikkonsultföretag att aktualisera sig och komma med nya lösningar som både är kostnadseffektiva och energisparande för kund och entreprenör. Denna rapports syfte är att undersöka hur två olika typer av ventilationssystem påverkar investeringskostnad, energianvändning, växthusgasutsläpp och uthyrningsbarheten av kontorsyta samt hur denna analys kan bidra till ett mer hållbart byggande. Ventilationssystemen som undersöks är ett med variabelt luftflöde (VAV) och ett med konstant luftflöde (CAV). Analysen utförs genom att undersöka kompletta kostnadskalkyler, energiberäkningar och systemhandlingar med rambeskrivning som tillhandahålls av Bengt Dahlgren AB för två byggnader med respektive ventilationssystem. Utifrån dessa underlag undersöks total investeringskostnad för systemen, energianvändning på årsbasis, livscykelkostnad och flexibiliteten i systemen med potentiell uthyrningsbar yta för fastigheten. För att kunna göra en rättvis jämförelse mellan systemen appliceras värdena från båda systemen på en typbyggnad. Resultatet visar att VAV-systemet ger lägst investeringskostnad, energianvändning, livscykelkostnad och klimatpåverkan i typbyggnaden. CAV-systemet ger bäst uthyrningsbarhet. Slutsatsen som kan dras är att ett VAV-system har övervägande fördelar gentemot ett CAV-system. / Sustainable development is about how economic, social and ecological development needs to interact to advance our planet in good condition to future generations. The government provides guidelines for community planning to promote a good living environment and long-term energy and resource management, as well as facilitate construction and economic development. Therefore, it is important for construction and engineering consultant businesses to actualize themselves and come up with new solutions that are cost-effective both for customers and entrepreneurs. The purpose of this report is to investigate how two different types of ventilation systems affect investment costs, energy use, greenhouse gas emissions and the letting of office space, as well as how this analysis can contribute to a more sustainable construction. The ventilation systems under investigation are one with variable airflow (VAV) and one with constant airflow (CAV). The analysis is carried out by examining complete cost estimates, energy calculations and system documents with a framework description provided by Bengt Dahlgren AB for two buildings with respective ventilation systems. Based on these data, total investment costs for systems, annual energy use, lifecycle costs and the flexibility of systems with potential leaseable area for the property are investigated. In order to make a fair comparison between the systems, the values of both systems are applied to a type building. IIThe result shows that the VAV system provides the lowest investment cost, energy use, life cycle cost and climate impact in the type building. The CAV system provides the best leaseability. The conclusion that can be drawn is that a VAV system has major advantages over a CAV system.

No description available.

Energi är ett ständigt aktuellt ämne, där byggnader står för en stor del av energianvändningen i Europa och Sverige. Samtidigt som energieffektiviseringar genomförs måste ett tillräckligt luftflöde bibehållas i byggnaden för att uppnå en komfortabel inomhusmiljö. Detta medför att en stor mängd energi cirkulerar i byggnadens ventilationssystem. Rapporten innehåller en simulering för att fastställa hur stor del denna är, kontra det totala energibehovet för ett flerbostadshus beläget i Kalmar, Sverige. Resultatet visar att ventilationen står för 35 % av det totala värmebehovet. Potentialen för återvinningsbar energi beräknades för att utvärdera hur mycket energi som kan sparas genom att installera en frånluftsvärmepump på ventilationssystemet. Simuleringar visar att vid ett godkänt minimumflöde på 0,35 l/s∙m2, skulle fastigheten kunna vara självförsörjande på värme under sommarmånaderna. Detta innebär att det går att återvinna ca 57 kWh/m2∙år, en reducering av energibehovet med 30 %. Vidare arbete skulle innebära fler mätningar på flöden, temperatur och fuktigheter.

Ett svenskt musteri eftersträvar att öka potentialen för användning av företagets reningsslam. Musteriets övriga restströmmar är äppelrester och koncentrat. Syftet med studien är att undersöka energibalans och klimatnytta vid etanol- respektive biodieselproduktion av musteriets restströmmar. Även utbytet av biobränsle samt behov av tillsatser analyseras. Biodiesel produceras i studien av lipider från oljebildande jästsvampar. Studien baseras på litteratur samt personliga informanter. Resultatet visar att 87,5 kubikmeter motsvarande 1 859 gigajoule etanol alternativt 7,4 kubikmeter motsvarande 243 gigajoule biodiesel kan produceras. Nettoenergibalansen med biogasproduktion av restprodukter inräknad blir 1 454 gigajoule vid etanolproduktion och 734 gigajoule vid biodieselproduktion. Biogasproduktion av restprodukter ger störst bidrag till nettoenergiutbytet vid biodieselproduktion. Per år minskar klimatutsläppen med 103 ton koldioxidekvivalenter i systemet med etanolproduktion och med 23 ton koldioxidekvivalenter i systemet med biodieselproduktion med avdrag för ersatt fossilt bränsle. Vid fermenteringen behöver 8,6 ton ammoniumkväve och 16,8 ton svavel tillsättas. Vid odling av oljebildande jästsvamp behöver 1,2 ton ammoniumkväve, 11,7 ton fosfor och 0,1 ton magnesium tillsättas. pH-värdet behöver sänkas till 5,5 respektive 5,7 vid etanol- respektive biodieselproduktion. Etanolproduktion bedöms vara lämpligast på musteriet. Både etanol- och biodieselproduktion är generellt effektivare på Företaget både klimat- och energimässigt än vid biobränsleproduktion av odlade råvaror. Biobränsleproduktionen på Företaget skulle kunna effektiviseras genom inblandning av andra lokala aktörers restprodukter. Experimentella studier samt forskning kring kostnader, behov av arbetsinsatser och komplexitet är betydelsefullt i vidare analys av restströmmarnas potential. Det skulle även vara värdefullt med en utredning om möjligheten att återcirkulera koldioxid som utsöndras av jästsvamparna till algodling i vattenreningen.

Hästar producerar gödsel som är en   blandning av avföring, urin och det strömaterial som hästarna står på.   Hippologum är en ridanläggning i Umeå (Västerbotten, Sverige) som producerar   20-25 ton gödsel per vecka och när denna rapport skrevs hade anläggningen   ingenstans att lagra gödseln. Detta var våren 2016. Målet med denna studie var att   undersöka ett möjligt förvaltning- och komposteringssystem för hästgödsel   mellan Hippologum och deponi- och avfallscentret Dåva DAC (som också är   beläget i Västerbotten, Sverige) och var systemets största klimatpåverkan   finns. En liten marknads-undersökning baserad på personintervjuer och ett   kort kapitel om lagaspekter finns också med i rapporten. Enligt den screening livscykelanalys som genomfördes   inom ramen för denna C-uppsats är den största klimatförändrande effekten för   23 ton hästgödsel från Hippologum till Dåva DAC odlingen av fodret.   Marknadsundersökningen som utfördes kan inte direkt säga att det finns en   marknad i Umeå kommun för komposterad hästgödsel. Gällande den lagliga biten   så kan sägas att EU har mycket att säga till om gällande animaliska   biprodukter och att den lagliga aspekten tyckts vara väl utvecklad. / Horses   produce feces and urine and this mixed with a bedding material such as   sawdust or cutterdust gives you horse manure. Hippologum is an equestrian   facility in Umeå (county of Västerbotten, Sweden) which produces 20-25 tons   of manure per week and when this report was written the facility had some   trouble to get rid off the manure. This was in Spring 2016. The aim of this study is to look into the possible soil   improver production as a management strategy for the horse manure produced at   Hippologum and the report also looks   into which part of this proposed system which has the greatest climate   impact. The landfill- and waste   center Dåva DAC (also located in the county of Västerbotten, Sweden) is the   assumed receiver of the manure, and this is were the manure would be refined   (composted). Research based on personal interviews about the manure market in   Umeå municipality as well as a short chapter about legal aspects of manure   are also included in the report. According to the screening LCA conducted during this   thesis work the greatest impact for 23 tons of horse manure from Hippologum   to Dåva DAC is the cultivation of the   fodder. The report cannot conclude if there is a manure market in Umeå   municipality. Concerning the legal aspects it can be said that the European   Union has well developed legislation concerning animal by-products and   regulates many aspects of handling and treating of horse manure. / <p>2019-01-08</p>

De internationella klimatförhandlingarna handlar om att hitta lösningar för att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären och att uppnå tvågradersmålet. För att uppnå målet finns olika utsläppsmål att sträva mot. Ett är ett utsläppstak där varje land inte får släppa ut mer än 2 ton CO2-ekv/capita per år för att tvågradersmålet ska uppnås. Ett annat utsläppsmål är att minska de nationella utsläppen med en viss procentsats. EU:s del i minskningen ligger på 80-95 % till 2050. Som en del av arbetet mot målet presenterade EU i mars 2011 en färdplan för ett utsläppsnålt samhälle. Där presenteras åtgärder för fem olika sektorer samt hur stora utsläppsminskningarna beräknas kunna vara för varje sektor. Energisektorn är den sektor som beräknas minska mest och väntas nästintill nå en nollnivå. Även bostads- och servicesektorn väntas minska sina utsläpp kraftigt. Jordbrukssektorn är den sektor som beräknas minska minst. I färdplanen uppmanas varje medlemsland att ta fram en nationell färdplan till 2050. Det här examensarbetet syftar till att analysera ett antal av de nationella färdplanerna för att bl.a. ta reda på vilka förutsättningar och möjligheter som har en betydande påverkan. Resultatet visar att alla länderna antagit samma mål som EU, nämligen 80 %. Om alla länderna minskar med 80 % till 2050 är det bara Slovenien som når gränsen på 2 ton CO2-ekv/capita. Alla andra länder ligger över gränsen. Vägen till minskade utsläpp är framförallt utsläppsnåla energitekniker, energieffektiviseringar och en ökad användning av el eftersom den har potential att bli emissionsfri. Vindkraft är den teknik som många av de studerade länderna väljer att satsa på, främst till havs då utrymmet på land är begränsat. Kärnkraft är en energikälla som det råder delade meningar om. En del länder anser att det är en bra koldioxidsnål energikälla som gynnar klimatet medan andra länder menar att den är för osäker både ekonomiskt och säkerhetsmässigt. CCS (carbon capture and storage) tas upp av alla de studerade länderna som en möjlig åtgärd för att minska utsläppen. För att minska användningen av fossila bränslen i transportsektorn är det framförallt biodrivmedel och el som ska användas. Slutsatser som kan dras av arbetet är att CCS med de rätta förutsättningarna kommer att finnas i större skala 2050 än idag. Elbilar kommer att spela en stor roll i transportsektorn. Kärnkraft och förnybara alternativ är tekniker som kommer att spela en stor roll i energisystemet 2050. För att nå tvågradersmålet krävs internationella överenskommelser som också minskar risken för koldioxidläckage. / The international climate negotiations are to find solutions to stabilize concentrations of greenhouse gases in the atmosphere and to achieve the two degree target. To achieve this goal there are various emission targets to aim for. One is a ceiling in which each country must not emit more than two tons CO2-ekv/capita per year for two degree target to be achieved. Another emission target is to reduce national emissions by a certain percentage. EU's part in the reduction is 80-95 % by 2050. As a step towards the target in March 2011 the European Union launched a roadmap to a low carbon economy. It sets out measures for five different sectors and the size of the emission reductions estimated for each sector. The energy sector is the sector that is expected to decrease most, and is expected to almost reach a zero level. Also housing and service is expected to reduce their emissions significantly. The agricultural sector is the sector that is expected to decrease the least. The roadmap urges each member country to develop a national roadmap for 2050. This examination work aims to analyze a number of national roadmaps to find out what resources and opportunities that have a significant impact on the roadmap. The results show that all the countries have adopted the same target as the EU, namely 80%. If all countries reduce by 80% by 2050, only Slovenia will reach the limit of two tons CO2-ekv/capita, all other countries are above the limit. The ways to reduce emissions are primarily low-carbon energy technologies, energy efficiency and increased use of electricity because it has the potential to be emission-free. Wind power is the technology that many of the countries are choosing to invest in, mainly at sea when the space on land is limited. Nuclear power is an energy source where the opinion is split in two. Some countries consider it a good low-carbon energy source and favorable climate, while others argue that it is uncertain in both economy and safety. CCS (carbon capture and storage) is taken up by all the countries studied as a possible measure to reduce emissions. To reduce use of fossil fuels in the transport sector, it is primarily biofuels and electricity to be used. Conclusions to be drawn from this work are that CCS with the right conditions will be on a larger scale in 2050 than today. Electric cars play a big role in the transport sector. Nuclear power and renewable alternatives are techniques that will play a major role in the energy 2050. To reach the two-degree target requires international agreements that also reduce the risk of carbon leakage.

The application of environmental assessment methods for buildings has increased significantly over the last few years. Approximately five years ago Riksbyggen decided to apply Miljöbyggnad Silver to the new construction of all their apartment buildings. Internally within the organisation, however, criticism that the system causes large design and construction costs has been lifted. The aim of this study was to investigate the magnitude of the design and construction expenses related to Miljöbyggnad and to find what improvements could be implemented to reduce costs and enforce the efficiency of the process. The second part of the study included a feasibility study regarding implementing Life Cycle Assessment, LCA, in the construction process. The purpose of including LCA would be to construct buildings with a reduced climate impact. There are convincing indications that LCA will become an increasingly important tool in the construction industry in the future.   The project leaders working with Miljöbyggnad at Riksbyggen completed a questionnaire considering the expenses Miljöbyggnad Silver causes beyond Boverket’s Building Regulations,as well as determining the attitude regarding a possible implementation of Life Cycle Assessment. The results were subsequently discussed more qualitatively during follow-up meetings and additionally with other professionals in the industry.   The project leaders' perception of the prevailing expenses associated with Miljöbyggnad Silver beyond the Boverket’s Building Regulations varied greatly, which was consistent with previous international studies. The total cost of the use of Miljöbyggnad was stated in the large range of 400.000 to 3.800.000 SEK, but when the most divergent estimates were excluded, a more limited range of 400.000 to 650.000 SEK was given. The project leaders estimated that the certification increased the project's total cost to an extent of 0.13 to 8%, but when excluding the most divergent estimates the interval was reduced to 0.13 to 2%. The project managers’ merged results emphasized that the most cost-bearing indicators were, with the most costly first, solar heat load, daylight, thermal climate summer, absence of hazardous substances and documentation of materials.   The project leaders’ knowledge regarding LCA was limited. The main reason for their reluctance to implementation seemed to be the additional work and expense it could entail. In principle, all project leaders were of the opinion that LCA should be integrated in an early project stage prior to the procurement of a contractor. / Tillämpningen av miljöcertifieringar för byggnader har de senaste åren ökat kraftigt i omfattning. Riksbyggen tillämpar sedan några år tillbaka Miljöbyggnad ambitionsnivå Silver för all nyproduktion av flerbostadshus. Internt inom organisationen har dock kritik framhållits avseende att systemet föranleder stora ökningar av investeringskostnaderna. Eftersom få studier beträffande eventuella merkostnader av miljöcertifieringssystem genomförts har det för Riksbyggen varit svårt att svara på kritiken. Syftet med studien var följaktligen att utreda investeringskostnadernas omfattning samt vilka förbättringsåtgärder som skulle kunna vidtas för att reducera kostnaderna och parallellt stärka certifieringens ändamålsenlighet. Den andra delen av studien inbegriper en förstudie avseende en eventuell implementation av livscykelanalys, LCA, för byggprocessen. Mycket tyder på att LCA kommer att användas allt mer inom byggindustrin framöver för att uppföra byggnader med en reducerad klimatpåverkan.   Riksbyggens projektledare besvarade en enkätundersökning avseende de kostnader Miljöbyggnad Silver tillfogar utöver Boverkets byggregler, BBR, samt en undersökning avseende deras inställning till en eventuell implementation av livscykelanalyser. Enkätundersökningen kompletterades med uppföljningsmöten under vilka enkätresultaten diskuterades mer kvalitativt samt genom möten med andra professionellt yrkesverksamma.   Projektledarnas perception av kostnaderna förenade med Miljöbyggnad Silver utöver BBR varierade kraftigt, vilket dock överensstämde med tidigare internationellt genomförda studier. Totalkostnaderna för certifieringen befann sig i ett intervall av 400–3800 tusen kronor, tkr, men då de mest avvikande uppskattningarna exkluderades begränsades kostnadsintervallet till 400–650 tkr. Projektledarna uppskattade att certifieringen innebar ett kostnadspåslag på projektets totalkostnad av 0,13 till 8 %, men då extremerna exkluderades begränsades intervallet till 0,13–2 %. Projektledarnas sammanslagna resultat indikerade att de mest kostnadsdrivande indikatorerna var, med den mest kostnadsdrivande först; solvärmelast, dagsljusfaktor, termiskt klimat sommar, utfasning av farliga ämnen samt dokumentation av byggvaror. Projektledarnas kunskapsbild avseende LCA var relativt begränsad och de främsta betänkligheterna beträffande en implementering tycks vara den eventuella arbetsbelastning det skulle kunna medföra samt de kostnader det skulle driva. Den viktigaste frågan beträffande en LCA-implementering är hur Riksbyggen på bästa sätt integrerar livscykelperspektivet i verksamheten. Majoriteten av projektledarna var av åsikten att LCA vid en implementering bör integreras i ett tidigt projektstadium framför vid upphandling av entreprenör.

För att samhället ska fortsätta utvecklas behöver hållbarhet vara en del av resonemanget. Medvetenheten av miljövänligare renoveringsmetoder hos fastighetsägare behöver ökas, och därför har denna studie tagit fram skillnader i miljöpåverkan för olika renoveringsmetoder. I studien har ett lägenhetshus, ägt av ett kommunalt bostadsbolag, undersökts utifrån två olika renoveringsalternativ. Det ena alternativet innefattar en totalrenovering med bland annat stambyte, byte av kök och byte av ventilationssystem (till ett värmeåtervinnande). Det andra alternativet, det varsamma, består av relining av avloppsrör, upprustning av befintligt kök, med ommålning av stommar, och byte av fläktaggregat i befintligt ventilationssystem. För att ta reda på vilket alternativ av de två givna metoderna som har minst miljöpåverkan har en jämförelse gjorts där metodernas skillnader har beaktats. Dessa skillnader låg sedan till grund för en livscykelanalys som var det huvudsakliga momentet i studien. Störst fokus lades på den miljöpåverkande faktor som studien kom fram till var den viktigaste, nämligen klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxidekvivalenter var det som störst fokus lades vid och som sedan ledde till studiens resultat. Den mest ekologisk hållbara metoden över tid visade sig vara totalrenoveringsmetoden. Detta berodde enbart på den energieffektivisering som byte av ventilationssystem bidrog till. Vid renoveringstillfället var det den varsamma renoveringsmetoden som hade minst miljöpåverkan, men efter 20 år av användning av byggnaden så blev totalrenoveringen mer ekologisk hållbar. Livscykelanalysen visar också vilka åtgärder i renoveringen som är de största klimatpåverkarna sett till utsläpp vilket i sin tur kan leda till att dessa byts ut till något miljövänligare samt att det skapar medvetenhet och upplysning av materials miljöpåverkan. Omfattningen av studiens klimatpåverkan var svårbegriplig och översattes därför till en kostnad i kronor. Denna kostnad är en form av koldioxidskatt som olika forskare menar behövs för att reducera människans påverkan på växthuseffekten. Detta gjordes just på grund av svårigheten att jämföra utsläppens magnitud och för att likställa de båda alternativen för en jämförelse över tid.