Människans påverkan på klimatet genom maten vi äter är stor. Växthusgaserna som släpps ut av oss människor bidrar bland annat till ett varmare klimat, vilket kan leda till farliga effekter på klimatsystemet och omfattande effekter för jord- och skogsbruk. Till följd av bland annat dagens jordbruk utvecklas idag även många naturtyper och arter negativt vilket på sikt skulle kunna leda till att de försvinner helt. Cirka 70 % mer mat än vad som produceras idag beräknas behövas till 2050 för att kunna föda en växande befolkning. Detta måste göras på ett hållbart sätt, här är utbildning en viktig aspekt för att kunna vända människans negativa påverkan på klimatet. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka kunskaper åttondeklassare har om matens miljöpåverkan. Detta för att undersöka om eleverna har lärt sig det de ska kunna enligt läroplanens lärandemål i olika ämnen angående människans miljöpåverkan där uppsatsförfattaren har riktat in sig på elevernas kunskaper om matens miljöpåverkan, samt om de har kunskaper om några av vad uppsatsförfattaren bedömt som de viktigaste kunskapsområdena om mat och miljö. Syftet är även att ta reda på om kunskaperna om matens miljöpåverkan skiljer sig åt mellan kön samt de olika skolorna. Slutligen är syftet även att undersöka om lärandemålen är tillräckliga för att göra det möjligt för eleverna att göra miljömedvetna val om mat. Enkäter med frågor om matens miljöpåverkan delades ut till 116 elever i årskurs åtta i tre olika kommuner och skolor i Örebro län. Resultaten visade att eleverna har relativt goda kunskaper om matens miljöpåverkan. De kunskaper som skulle kunna utvecklas hos eleverna är kunskaper om ekologiska miljömärkningar, olika köttsorters miljöpåverkan samt kunskaper om vad i livsmedelssystemet som står för den största delen av matens totala miljöpåverkan. Det var inga stora skillnader i kunskaper om matens miljöpåverkan mellan flickor och pojkar samt mellan de olika skolorna. Lärandemålen bedöms av uppsatsförfattaren som otillräckliga för att enskilt göra det möjligt för eleverna att göra miljömedvetna val om mat. Fler faktorer än vad som kan ges av utbildningen spelar in för att kunna ändra ett beteende till ett positivt miljöbeteende. Uppsatsförfattaren bedömer även att eleverna skulle behöva mer problemlösningskunskaper angående miljöproblemen (kunskaper om- och färdigheter i att använda strategier för miljöåtgärder) för att kunna ändra sina beteenden till mer positiva miljöbeteenden.

Från den 1 januari 2022 planeras ett krav på klimatdeklaration av nybyggnationer införas. Detta som ett steg i arbetet med att minska miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Klimatdeklarationen går ut på att byggherren ska redovisa den klimatpåverkan som byggskedet (A1–A5 i en livscykelanalys) bidrar till innan kommunen kan meddela slutbesked. Denna första version av klimatdeklarationen innehåller inga gränsvärden för maximala CO2e-utsläpp. Däremot har IVL (Svenska Miljöinstitutet) tagit fram förslag till framtida gränsvärden (171 kgCO2e/ m2 BTA för småhus), vilket kommer fungera som en måttstock i denna studie. En livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna klimatpåverkan från en produkt under hela dess livscykel. Syftet med denna studie är att ta fram en LCA på två enfamiljshus, med utgångspunkt från klimatdeklarationen, vilket innebär att studien endast fokuserar påbyggskedet. Utifrån dessa referensbyggnader utfördes sedan en jämförelseanalys för att se ifall förändringar av material i konstruktionen skulle kunna leda till lägre CO2e-utsläpp. Det ena huset i studien är ett 1½-planshus, kallat ”Sjölin”, och det andra ett 1-planshus, kallat ”Tockabjär”. Överlag har de två husen liknande konstruktioner med platta på mark, massiv trästomme, takstolar av konstruktionsvirke samt cellulosaisolering. De frågeställningar som ställs för att uppnå syftet är: Vilken total klimatpåverkan i form av CO2e-utsläpp bidrar materialen i de massiva trähusens klimatskal, bärande konstruktion och innerväggar till under byggskedet? Vilka alternativa materialval i klimatskalen, de bärande konstruktionerna och innerväggarna skulle kunna bidra till ett minskat CO2e-utsläpp under byggskedet utan att påverka husens prestanda i drift? Hur stor blir den totala minskningen av CO2e-utsläpp för de båda massiva trähusen, efter det att alternativa materialval har implementerats i respektive hus? Enligt klimatdeklarationen studerades miljöpåverkan endast att utifrån miljöpåverkanskategorin ”klimatpåverkan”, det vill säga utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2e). Till hjälp för att beräkna klimatpåverkan har Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) använts, vilket är en databas med generiska data på en mängd olika byggresurser. Denna generiska data kan kompletteras med specifika data från miljövarudeklarationer (EPD:er) tillhörande olika produkter och tillverkare. Arbetet med att undersöka alternativa material för att minska klimatpåverkan från de båda referensbyggnaderna utfördes genom att granska EPD:er på andra material. De material som studerades som möjliga alternativ behövde ha liknande egenskaper som de ursprungliga, för att undvika att påverka byggnadernas prestanda i drift. Resultaten före och efter materialbyte visade att CO2e-utsläppen per bruttoarea (BTA) blev 131,65 kg/ m2 respektive 118,52 kg/ m2 för Sjölin. För Tockabjär blev motsvarande resultat 132,28 kg/ m2 respektive 130,24 kg/ m2. I förhållande till IVL´s förslag till gränsvärden håller båda referensbyggnaderna goda marginal gällande CO2e-utsläpp. / The purpose of this study was to bring forward a life cycle analysis (LCA) on two single-family houses, starting from the climate declaration. This means that the study only focused on the construction phase. Thereafter alternative materials were investigated with the purpose to try to reduce the impact on the climate. An LCA is a method to calculate the environmental impact from a product during its entire life cycle. The first building was an one and a half storey house, called ”Sjölin”, and the second building was a single-storey house, called “Tockabjär”. According to the climate declaration the environmental impact was only studied from the environmental impact category “climate impact”, which means emissions from carbon dioxide equivalents (CO2e). As an aid to calculate the climate impact the database Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) was used. This database contains generic data on a variety of building resources. The generic data found in the program can be supplemented with specific data from EPD:s associated with different products and manufacturers. To examine the possibility of reducing the climate impact from both the reference buildings an investigation was performed by reviewing EPD:s from other materials. The materials chosen as possible alternatives needed to have similar characteristics as the original materials, to prevent an effect on the operating function. The aim for this study was to use as many wood-based materials as possible. The results before and after the material exchange showed a CO2e-emission per gross area (BTA) with 131,65 kg/ m2 in relation to 118,52 kg/ m2 for Sjölin. The results for Tockabjär was 132,28 kg/ m2 in relation to 130,24 kg/ m2. In relation to the proposed limit from IVL (at 171 kg CO2e/ m2 BTA for single-family houses) the two reference buildings maintain a good margin.

Återbruk möjliggör att produkter fortsätter att finnas i byggnader i stället för att bli till avfall. Att återbruka en produkt i stället för att producera en ny ger en besparing i storlek med klimatpåverkan vid tillverkningen av den nya produkten. Olika produkter har olika klimatpåverkan, detta beror på vilket material som produkten är tillverkad av, hur energikrävande processen är och transporten för produkten. Utifrån liknande studier kommer den ökande klimatpåverkan från återbruksprocessen inte tas i beaktning eftersom den uppskattas att endast vara 5%. I rapporten har tre metoder använts, litteraturstudie, intervjuer samt beräkningar. Litteraturstudien visar på en avsaknad av tidigare återbruksarbeten för VVS-produkter. Det är i stället möjligt att dra lärdomar från återbruksarbeten för andra produkter. Samtidigt har arbeten utförts som visar på vilka VVS-produkter som har högst klimatpåverkan i en fastighet. Detta är användbart för att hitta lämpliga produkter att börja återbruka. Återbrukade produkter är inte alltid lämpade att återbrukas utan åtgärder. Synliga produkter måste vara estetiska för att de ska återbrukas. Passiva produkter har ett väldigt lågt slitage. Detta gör att de är lämpade för återbruk. Radiatorer kan dock behöva blästras och målas samtidigt som slaggprodukter inuti radiatorn måste tas bort. Ventilationskanaler behöver endast demonteras om de är rena.  Aktiva produkter är mer komplicerade att återbruka. Den ökade energieffektiviteten gör att det kan vara bättre att köpa en ny produkt utifrån klimatpåverkan. Aktiva produkter har även en kortare teknisk livslängd, vilket tillför en osäkerhet över hur länge produkterna kommer fungera. Har produkterna återstående tid i sin tekniska livslängd så kan det vara värt att återbruka produkten. Svårigheten med återbruk av aktiva produkter är att det finns många unika produkter. Detta gör att ett återbruk med lagerhållning kanske inte är lämpat för dessa produkter. Ett återbruk i den karaktären lämpar sig bättre för passiva produkter där det finns en större efterfrågan. Intervjuerna har gett flera perspektiv på synsättet kring återbruk. Tillverkare till aktiva produkter har inte börjat med något återbruksarbete och tror inte att det är lämpligt för deras produkter under den närmsta tiden. Det är framför allt den tekniska utvecklingen och unika produkter som försvårar återbruk. Vid intervjuer av fastighetsbolag som är aktiva med återbruk så är VVS-produkter sist på tur till att återbrukas. Kunskapen om återbruk av VVS-produkter är mycket lägre jämfört med produkter som dörrar och fönster. Sedan nämner de även den tekniska utvecklingen som ett hinder till återbruk av dessa produkter.  Slutsatsen blir att det finns flera VVS-produkter som är lämpliga för återbruk. Passiva produkter med hög klimatpåverkan som radiatorer och ventilationsrör är ett exempel på dessa. Produkter som kopparrör har en låg klimatpåverkan samtidigt som de finns kvar i det cirkulära kretsloppet om de inte återbrukas. Därför kan inte ett återbruk av kopparrör rekommenderas. Det är svårt att göra en generell bedömning för aktiva produkter. Det finns många unika produkter vilket försvårar ett generellt svar. Enligt beräkningarna kan en LCC analys vara ett bra riktmedel för återbruk av aktiva produkter. Ser en produkt ut att vara lönsam från en LCC synpunkt är CO2 besparingen oftast bra. Detta innebär att vissa aktiva produkter också är lämpade för återbruk. / Reusing enables products to remain in buildings instead of becoming waste. Reusing a product instead of producing a new one provides a saving in size with climate impact in the manufacture of the new product. Different products have different climate impacts, this depends on the material the product is made of, how energy-intensive the process is and the transport for the product. Based on similar studies, the increasing climate impact from the reconditioning process will not be considered as it is estimated to be only 5%. In this study three different methods were used, literature study, interviews, and calculations. The literature study shows a lack of previous reusing work for HVAC products. Instead, it is possible to draw lessons from reusing work for other products. At the same time, work has been carried out that shows which HVAC products have the highest climate impact in a property. This is useful for finding suitable products to start reusing. Reused products are not always suitable for reusing without an overhaul. Visible products must be aesthetically pleasing to be reused. In some cases, a little color may be enough. Passive products have a very low wear. This makes them very suitable for reusing with varying degrees of renovation work. Radiators may need to be blasted and painted while slag products inside the radiator must be removed. Ventilation ducts only need to be dismantled if they are clean. Active products are more complicated to reuse. The increased energy efficiency means that it may be better to buy a new product based on climate impact. Active products also have a shorter technical life, which adds uncertainty about how long the products will work. If the products have the remaining time in their technical life, it may be worth reusing the product. The difficulty with reusing active products is that there are very many unique products. This means that a reusing with warehousing may not be suitable for these products. Reusing in that character is better suited for passive products where there is a larger demand. The interviews have provided several perspectives on the approach to recycling. Manufacturers of active products have not started any reusing work and do not think it is suitable for their products soon. It is above all the technical development and unique products that make reusing more difficult. In interviews with real estate companies that are active with reusing, HVAC products are the last in line to be reused. Knowledge about reusing HVAC products is much lower compared to products such as doors and windows. Then they also mention the technical development as an obstacle to the reuse of these products. The conclusion is that there are several HVAC products that are suitable for recycling. Passive products with a high climate impact such as radiators and ventilation pipes are an example of these. Products such as copper pipes have a low climate impact at the same time as they remain in the circular cycle if they are not reused. Therefore, reusing of copper pipes cannot be recommended. It is difficult to make a general assessment of active products. There are many unique products which makes it difficult to get a general answer. According to my calculations, an LCC analysis can be a good guide for reusing active products. If a product looks to be profitable from an LCC point of view, the CO2 savings are usually good. This means that some active products are also suitable for reusing.

Uppsatsen omfattar EU:s handel med utsläppsrätter och hur denna typ av lagstiftning påverkar företag inom olika industriella verksamheter. Genom en kvalitativ enkätstudie tillfrågades olika företag varav tre stora och två mindre inom verksamheterna järn- och stålindustrin, mineralindustrin samt metallindustrin. För att undersöka företagens syn på hur väl handel med utsläppsrätter fungerar för att minska EU:s klimatpåverkan genomfördes en analys baserad på passiva synteser och perspektivet av ekologisk modernisering på den insamlade empirin. Vi kom fram till att de svenska företagen som vi har undersökt anpassat sig efter EU ETS på olika sätt beroende på mängden tillgångar i form av resurser men även kostnader i form av utgifter. Nackdelarna med systemet påverkar främst de mindre företagen tillsammans med stora finansiella utgifter i form av byråkrati och resurskostnader. Ytterligare konsekvenser avser konkurrenskraft för företag som finns inom systemet i förhållande till de som står utanför. Fördelarna omfattar moment av ekonomisk styrning samt att systemet till viss del är drivande för investeringar i företagens klimatarbete. För att utveckling av cap-and-trade system ska fungera krävs det att ekonomisk utveckling, reducerade utsläpp och kreativa anpassningsmetoder går hand i hand. Klimatförändringarna presenterar därför en unik utmaning för utvecklingen av ekonomiska styrmedel i bekämpningen av utsläpp inom industrier. / The thesis covers the EU's emissions trading and how this type of legislation affects companies in various industrial activities. Through a qualitative survey, various companies were consulted, of which three were large and two smaller in the iron and steel industry, the mineral industry and the metal industry. To examine the companies' view of how well trading in emission rights works to reduce the EU's climate impact, an analysis was carried out based on passive syntheses and the perspective of ecological modernization on the collected empirical data. We concluded that the Swedish companies that we have examined adapted to the EU ETS in different ways depending on the amount of assets in the form of resources, but also costs in the form of expenses. The disadvantages of the system mainly affect the smaller companies together with large financial expenses in the form of bureaucracy and resource costs. Further consequences relate to the competitiveness of companies that are within the system in relation to those who are outside. The benefits include elements of economic governance and that the system is to some extent a driving force for investments in the companies' climate work. In order for the development of cap-and-trade systems to work, it is necessary that economic development, reduced emissions and creative adaptation methods go hand in hand. Climate change therefore presents a unique challenge for the development of economic instruments in the fight against emissions within industries.

Inom bygg- och fastighetssektorn står byggnadssektorn för över 40 % av EUs totalaenergiförbrukning som ger ett betydande bidrag till koldioxidutsläppen. Därför är det ytterstviktigt att byggnadens energianvändning samt miljöpåverkan hålls till ett minimum underbyggskedet, samtidigt som lägsta energiprestanda eftersträvas. Denna studie har i ändamål attundersöka klimatpåverkan för ett passivhus och ett standardhus med hänsyn tillenergianvändning och materialåtgång ur ett livscykelperspektiv. En jämförelse görs mellan ettpassivhus och ett standardhus i tre olika städer med fjärrvärme som uppvärmningssystem. Måletmed undersökningen är att öka förståelsen för hur utsläpp av växthusgaser ochenergianvändning är fördelade i byggskedet och driftskedet. Detta arbete undersöker skillnaderi klimatpåverkan för ett passivhus jämfört med ett standardhus med avseende påmaterialåtgången för klimatskalet. Det görs även en undersökning av skillnader ienergianvändning för ett passivhus jämfört med ett standardhus i de tre olika klimatzonernaenligt Passivhusstandarden FEBY 12.Studien besvarar efter hur lång tid det är bättre att ha ett passivhus jämfört med ett standardhusmed hänsyn till utsläpp av CO₂ ekvivalenter. Genom att utgå från en konstruktionsritning förett passivhus beräknas husets energiprestanda med datorprogrammet VIP-Energy och medhjälp av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg beräknas klimatpåverkan under produktskedet.Resultatet för denna studie visar att klimatpåverkan från materialproduktionen för passivhusetär 31,6 % mer än standardhuset. Eftersom att produktskedets klimatpåverkan inte förändrasöver tid kommer driftskedets klimatpåverkan vara den faktor som påverkar förändring avkoldioxidutsläppen över längre tidsperioder. Resultatet visar även att det är bättre att ha ettpassivhus i Umeå efter 12,5 år. För Borlänge tar det längre tid, 14,6 år, och för Malmö tar detlängst tid, 19,1 år. Omväxlingen sker således snabbast i Umeå. Vilket troligen beror på attstandardhuset kräver mer driftenergi än passivhuset för samtliga undersökta städer.Klimatpåverkan under driftskedet för passivhuset är större i Umeå än de övriga städerna ochdärför kommer den öka med större mängd varje år i Umeå än för de övriga städerna. För enanalysperiod för 50 år är det mest fördelaktig att ha passivhus i Malmö jämfört med deresterande städerna med avseende på klimatpåverkan. En tydlig slutsats är att byggandet av ettpassivhus är en positiv åtgärd då den förbrukar mindre energi än ett standardhus. I studienkonstateras att byggnation av passivhus hjälper att minska energianvändningen inombostadssektorn. / Due to the high percentage of EU's total energy consumption it is exceptionally important thatthe energy use and the environmental impact are kept to a minimum during the constructionphase while the lowest energy performance is desired. The purpose of this report is toinvestigate the potential climate impact of passive houses regarding energy use and materialconsumption in a life cycle perspective. A comparison has been made between a passive houseand a standard house in three different cities with district heating as a heating system. This workexamined differences in the climate impact of a passive house compared to a standard houseregarding the material demand for the envelope. An examination was also made of differencesin energy use for a passive house compared to a standard house in the three different climatezones according to the passive house standard FEBY 12. The study also answered the questionof how long time it takes until it is better to have a passive house compared to a standard houseregarding emissions of CO₂ eq. The results for this study showed that the climate impact frommaterial production for the passive house was 31.6% more than for the standard house. Sincethe climate impact of the material production does not change over time, the climate impact ofthe operating phase will be the factor that influences the change in emissions of CO₂ eq overlonger periods of time. The result showed that it is better to have a passive house after 12.5years in Umeå, 14,6 years in Borlänge and 19,1 years in Malmö. For an analysis period of 50years, it is most advantageous to have passive houses in Malmö compared to the remainingcities in terms of climate impact. An obvious conclusion is that building a passive house is apositive measure as it consumes less energy than a standard house.

The government of Sweden set an ambitious climate target to have zero net emissions of greenhouse gases by 2045. The building and construction sector is expected to play a significant role in achieving the climate target since it accounts for approximately 20 percent of Sweden's greenhouse gas emissions. New and innovative solutions is therefore needed to decrease the impact of the construction sector on the environment. Any such solution can include a general requirement on reduction of total carbon dioxide emission or specific requirements on materials and fuels used in a construction project. According to earlier research it is often preferable to apply specific requirements on materials and fuels. Otherwise, entrepreneurs should themselves develop strategies to fulfill any general requirement that can be a complex and time-consuming task. This thesis applies specific material and fuel requirements in various construction projects and aims to evaluate their effectiveness of reaching general requirement on reduction of total carbon dioxide emission. In addition, it analyzes whether the reduction of carbon dioxide emissions varies among the projects and why. The construction projects comprise five different types of road, railway, bridge and pedestrian & cycleway projects each, which are executed by the Swedish Transport Administration. The analyses are performed using a life cycle assessment tool known as Klimatkalkyl, which allows one to calculate the total carbon dioxide emissions of a project during its construction phase. The analysis of results shows the applied material and fuel requirements can contribute in reducing total carbon dioxide emissions in all projects. However, the effectiveness of the material and fuel requirements in reaching general reduction requirements varies among the projects. The material and fuel requirements have a more significant positive effect on general reduction requirements in pedestrian & cycleway projects, while they are less effective in railway projects compared. Furthermore, the effectiveness of the material and fuel requirements depends on the year in which the climate requirements are applied. The material and fuel requirements tend to have larger impact on the reduction requirements today versus in the future. To fulfill the long-term goals of the roadmap and national target, additional actions should be taken.

För att kunna nå de globala hållbarhetsmålen samt möta dagens och framtidens utsläppskrav av koldioxid behöver ny kunskap inom klimatpåverkan för avloppsreningsverk minskas. Svensk Vattens klimatberäkningsverktyg är tillgängligt för alla avloppsreingsverk och dricksvattenverk i Sverige. Genom att mata in mätdata från avloppsrneingsverk i klimatveräkningsverktyget kan en fingervisning kring hur omfattande avloppsreningssverket klimatpåverkan är samt var i processerna den största påverkan sker. Genom att arbeta med klimatveräkningsverktyget kan man hitta eventuella förbätttringsåtgärder för sitt avloppsreningsverk. Denna studie är gjord tillsammans med Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA), Helsinborgs avloppsreningsverk, Öresundsverket. Genom att använda klimatberäkningsverktyget har Öresundsverket identifierat energianvändning och direkta emissioner av lustgas och metan som de stora posterna att prioritera i sitt framtida arbete mot klimatneutral drift. Att minska el- och energianvändning kan bestå i att exempelvis installera en gasmotor för att kunna producera egen el för internt bruk samt för värmeåtervinning. En annan förbättringsåtgärd är att köpa in lustgasmätare för att kunna mäta sina lustgasutsläpp och sedan kunna investera i hållbara lösningar för utsläppen. Studien tar också upp separat rejektvattenrening, Regenerative Thermal Oxidizer (RTO) och solceller som förbättringsåtgärder för Öresundsverket. Att vara klimatneutrala till år 2030 är NSVA och Öresundsverkets mål och för att nå dit är denna studie en bra grund att stå på inför fortsatt framtida arbete.

Byggnadsdelar av hållbara material är viktigt för att uppnå de miljömål som satts upp för Agenda 2030 samt för att skapa ett mer hållbart samhälle. För att bidra till detta analyserades och jämfördes olika uppbyggnader av bjälklag och innerväggar tillverkade av trä. Byggnadsdelarna ska uppnå de tekniska kraven som ställs och hur de olika skiljer sig i kostnad och CO2e-utsläpp vid olika spännvidder och laster. Bjälklagen och innerväggarnas olika materialskikt kontrollerades för att undersöka vilket skikt som bidrar med det högsta utsläppet, för att göra det möjligt att utveckla materialet i framtiden. En jämförelse utfördes för bjälklagen tillverkade av korslamminerat trä och betonghåldäckets kostnad och undersöka om användningen av träbjälklaget blir mer lönsamt.  Arbetet utgick ifrån fyra alternativa typer av bjälklag och två typer av bärande innerväggar till en skolbyggnad som Sweco ansåg intressanta att utvärdera. Utformningen på dessa bjälklag och väggar bestämdes i detalj genom val av materialskikt för att uppfylla de tekniska kraven och dimensionering av de bärande delarna i konstruktionerna. För bjälklagen dimensionerades stommen utifrån spännvidder mellan 4–12 meter och väggarna dimensionerades utifrån antagandet att skolbyggnaden bestod av fyra våningsplan. Efter att detaljutformningen bestämts beräknades materialvolymerna som sedan låg till grund för kostnadsberäkning och klimatpåverkan. Det fyra bjälklagstyperna var baserade på KL-trä, limträ, lättbalk och betonghåldäck som bärande konstruktion för skolbyggnaden medan de två väggtyperna konstruerades av KL-trä och reglar. Resultatet bidrar till att undersöka vilken stomme som är mest effektiv utifrån ett kostnads och klimatperspektiv samt ge ökad kunskap om trästommars egenskaper. Jämförelsen visar att bjälklagen tillverkade i trä är mer gynnsamt ur ett klimatperspektiv för alla träbjälklag medan kostnaden varierar beroende på vilket träbjälklag som kontrollerades. Genom att undersöka kostnaden utifrån ett framtidsperspektiv kan trästommar vara mer lönsamt. För bjälklagen var limträbalken fördelaktigast för kostnaden för alla spännvidder. KL-trät var dock mest gynnsam utifrån utsläppet för spännvidderna 4–8 meter medan lättbalken hade det högsta utsläppet. För innerväggarna var kostnaden högst för KL-trät men hade det lägsta utsläppet upp till tre våningar därefter hade regelstommen ett lägre utsläpp.  De slutsatser som kan dras utifrån arbetet är att trästommar är mer lönsamt ur ett hållbarhetsperspektiv dock har trä en relativt hög kostnad i dagsläget. Limträbjälklaget och regelväggen har en relativ låg kostnad i jämförelse med de andra och ett lågt utsläpp som skulle kunna användas för att bidra till de uppsatta klimatmålen. En minskad kostnad av trä skulle göra att respektive träbjälklag är mer lönsamma utifrån både kostnaden och klimatet i jämförelse med betong.

Den biologiska mångfalden är tillsammans medklimatförändringar en av de mest avgörande frågorna för attstabilisera våra samhällen. Då takmaterial inverkar direkt påomgivningens temperatur, dagvattenhantering, luftkvalitet,biodiversitet och klimatpåverkan undersöks i detta examensarbetetegel-, plåt- och gröna tak ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv.Studien berör endast takets ytskikt, och avgränsades frånunderliggande takkonstruktion. Grunden för empiriinsamlingenutgjordes av en enkätundersökning som syftade till att genererakunskap från olika taktillverkare ur ett branschperspektiv.Resultaten jämfördes sedan med tidigare forskning. Undersökningav de olika takmaterialens klimatpåverkan avgränsades tillundersökning av utsläpp av CO2e i skede A1-A3 och datainhämtades via Boverkets klimatdatabas, samt viaproduktspecifika EPD:er eller värden som tillhandahölls viaenkätundersökningen. Resultaten utifrån studien visar attproduktion av tegeltak utgör lägst klimatavtryck, gröna tak utgörnågot högre klimatavtryck, medan plåttak utgör högstklimatavtryck. Det visas även att gröna tak bidrar till biologiskmångfald, men i olika omfattning beroende på dess utformning.Sammanfattningsvis anses det mest lämpade takmaterialet för enekologiskt hållbar framtid vara beroende på vad intentionen är. Vidbehov av förbättrad dagvattenhantering, svalare städer, ökadverkningsgrad hos solceller eller främjandet av biologisk mångfaldanses gröna tak vara det mest fördelaktiga. Vid behov av minskadklimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp och tålighet gentemotdet nordiska klimatet anses tegeltak vara det mest fördelaktiga / Biodiversity, along with climate change, is one of the most crucialissues for stabilizing our societies. As roofing materials have adirect impact on the surrounding temperature, stormwatermanagement, air quality, biodiversity, and climate change, thisthesis investigates clay tile, steel, and green roofs from anecological sustainability perspective. The study concerns thesurface layer of the roof and was delimited from the underlyingroof structure. The foundation for data collection consisted of asurvey aimed at generating knowledge from various roofingmanufacturers through an industry perspective. The results werethen compared to previous research. The assessment of climateimpact of different roofing materials was limited to theinvestigation of CO2e emissions in stages A1-A3, and data wascollected from Boverket’s climate database, as well as fromproduct-specific EPDs or values provided through a survey. Theresults from the study show that the production of clay tile roofshas the lowest climate impact, green roofs have a slightly higherclimate impact, while steel roofs have the highest climate impact.It is also shown that green roofs contribute to biodiversity, but tovarying degrees depending on their composition. In summary, themost suitable roofing material for an ecologically sustainablefuture depends on the purpose of the roof. For improvedstormwater management, cooler cities, increased efficiency ofsolar panels, or the promotion of biodiversity, green roofs areconsidered the most advantageous. For reduced climate impact interms of carbon dioxide emissions and resilience to the Nordicclimate, clay tile roofs are considered the most advantageousalternative. / <p>2023-07-02</p>

Tallbacksgårdens ekonomiska förening avser att bygga ett seniorboende på Tallbacken utanför Kalix. På Tallbacken finns ett äldre norrbottenshus som benämns som Vita Huset och föreningen avser att renovera och anpassa Vita Huset till att bli ett seniorboende. Ytterligare ett äldre norrbottenshus som finns i närheten till Tallbacken och benämns som Sandbergshuset är tänkt att flyttas till Tallbacken och väl där renoveras samt anpassas för att även det bli ett seniorboende. Syftet med detta examensarbete har således varit att dimensionera seniorboendet utifrån ett energiperspektiv för att säkerställa att de krav som finns för en byggnad samt ett seniorboende uppfylls. Syftet ska uppnås genom att implementera energieffektiva och klimatsmarta åtgärder i en digital modell av byggnaderna. Seniorboendets värmesystem i form av bergvärme samt solvärme ska dimensioneras. Det termiska klimatet i lägenheterna i respektive byggnad ska undersökas. Potentiell elproduktion från solpaneler ska kartläggas. Därefter ska en tekno-ekonomisk analys av de implementerade åtgärderna genomföras, med en tillhörande känslighetsanalys för elpriset samt att en analys av byggnadernas klimatpåverkan ska genomföras. Efter genomförda simuleringar i IDA ICE, som är ett simuleringsprogram för skapande och simulering av digitala modeller av byggnader, kunde byggnadernas värmebehov med självdragsventilation konstateras vara 23 800 kWh för Vita Huset och 17 600 kWh för Sandbergshuset. Golvvärmesystemet i Vita Huset skulle då använda 5600 kWh el och golvvärmesystemet i Sandbergshuset skulle använda 4400 kWh el under ett år. Båda byggnaderna kunde konstateras uppnå kraven från Boverket gällande byggnadernas primärenergital, genomsnittlig värmegenomgångskoeffcient samt installerad eleffekt, både innan och efter investering. Efter implementering av FTX-ventilation samt bergvärmesystem minskades båda byggnadernas värmebehov samt elanvändning. Vita Husets värmebehov respektive elanvändning minskades till 12 600 kWh värme respektive 2800 kWh el. Sandbergshuset värmebehov respektive elanvändning minskades till 7600 kWh värme respektive 2700 kWh el. Från genomförda simuleringar i Polysun, som är ett simuleringsprogram för genomförande av teoretiska beräkningar kopplat till olika energisystem, kunde det konstateras att nio solpaneler behövde installeras på respektive byggnads tak för att täcka respektive byggnads elanvändning, efter installation av FTX-ventilation samt bergvärmesystem. Efter genomförda simuleringar i EED, som är ett simuleringsprogram för att beräkna bergvärmesystems totaldjup, kunde det konstateras att bergvärmesystemet skulle behöva ett totaldjup på 234 m för att täcka båda byggnadernas värmebehov med FTX-ventilation. Tillräckligt med värme kunde inte erhållas från åtta solfångare för att minska bergvärmesystemets totaldjup nämnvärt eftersom nästintill ingen värme kunde erhållas under vintermånaderna då byggnadernas värmebehov är som störst. Den tekno-ekonomiska analysen visade att investeringens återbetalningstid varierade mellan 139 och 46 år, beroende på om elpriset minskade respektive ökade med 50% jämfört med erhållet elpris för respektive månad. Att återbetalningstiden var relativt lång oavsett elpris indikerar att investeringen är mindre ekonomiskt fördelaktig. Analysen för byggnadernas klimatpåverkan visade att totalt sett har Vita Huset lägre klimatpåverkan efter 13 år och Sandbergshuset efter 17 år, efter investering i sammanlagt 18 solpaneler, FTX-ventilation samt bergvärmesystem. Detta medför att de investerade åtgärderna behöver ha en livslängd på minst 17 år för att investeringen ska kunna anses vara fördelaktig ur ett klimatperspektiv. Av de investerade komponenterna kan bergvärmepumpar anses ha kortast livslängd, som brukar anses vara minst 15 år. Att genomföra investeringen trots att den är mindre ekonomisk fördelaktig skulle då kunna motiveras med att investeringen är mer fördelaktig ur ett klimatperspektiv. Från resultatet som presenteras rekommenderas föreningen att investera i ett bergvärmesystem, FTX-ventilation samt solpaneler trots att den tekno-ekonomiska analysen indikerar att investeringen skulle kunna anses vara mindre fördelaktig. / Tallbacksgårdens’s economic association intends to build a senior citizens’ home at Tallbacken, outside Kalix. On Tallbacken there is a old Norrbotten house known as Vita Huset and the association intends to renovate and adapt Vita Huset to become a senior citizens’ home. Another old Norrbotten house located in the vicinity of Tallbacken and is referred to as Sandbergshuset is inteded to be moved to Tallbacken and once there renovated and adapted to also become a senior citizens’ home. The purpose of this thesis has been to design the senior citizens’ home from an energy perspective to ensure that the requirements for a building and a senior citizens’ home are met. The purpose will be achieved by implementing energy-efficient and climate-smart measures in a digital model of the buildings. The senior housing’s heating system in the form of geothermal heating and solar heating will be determined from the digital model. The indoor thermal environment in the apartments in each building will be investigated. Potential electricity production from solar panels will be mapped. Finally, a techno-economic analysis of the implemented measures will be carried out, with an associated sensitivity analysis for the price of electricity and an analysis of the climate impact of the buildings. After completing simulations in IDA ICE, which is a simulation program for creating and simulating digital models of buildings, the heat demand of the buildings with self-draught ventilation was found to be 23 800 kWh for Vita Huset and 17 600 kWh for Sandbergshuset. The floor-heating system in Vita Huset would use 5600 kWh electricity and the floor-heating system in Sandbergshuset would use 4400 kWh electricity annualy. Both buildings were found to meet the requirements from Boverket regarding the buildings’ primary energy, average heat transfer coefficient and installed electric power, both before and after investment. After implementation of FTX ventilation and geothermal heating systems, both buildings’ heat demand and electricity consumption were reduced. Vita Husets heat and electricity consumption were reduced to 12 600 kWh heat and 2800 kWh electricity respectively. Sandbergshusets heat demand and electricity consumption were reduced to 7600 kWh heat and 2700 kWh electricity respectively. From simulations made in Polysun, which is a simulation program for carrying out theoretical calculations linked to various energy systems, it was found that nine solar panels needed to be installed on the roof of each building in order to cover each building’s electricity consumption, after installing FTX-ventilation and geothermal heating systems. After carrying out simulations in EED, which is a simulation program for calculating the total depth of geothermal systems, it was found that the geothermal heating system would need a total depth of 234 m to cover the heat demand of both buildings with FTX ventilation. Sufficient heat could not be obtained from eight solar collectors to significantly reduce the total depth of the geothermal heating system, since almost no heat could be obtained during the winter months when the heat demand of the buildings is the highest. The techno-economic analysis showed that the payback time of the investment varied between 139 and 46 years, depending on whether the electricity price decreased or increased by 50%, compared to the electricity price given for each month. The fact that the payback time was relatively long regardless of electricity price indicates that the investment is less economically advantageous. The analysis of the climate impact of the buildings showed that Vita Huset has a total lower climate impact after 13 years and Sandbergshuset after 17 years, after investment in a total of 18 solar panels, FTX-ventilation and geothermal heating systems. This means that the investments need to have a lifetime of at least 17 years to be considered beneficial from a climate perspective. Of the invested components are ground source heat pumps considered to have the shortest lifetime, which is usually considered to be at least 15 years. Carrying out the investment despite the fact that it is less economically advantageous could then be justified by the fact that the investment is more beneficial from a climate perspective. From the results presented, the association is recommended to invest in a geothermal system, FTX-ventilationb and solar panels even though that the techno-economic analysis indicates that the investment could be considered less advantageous.