För att på ett fördjupat sätt förstå innebörden i olika svårigheter som elever i årskurs 2–3 kan ha gällande tidsavläsning från den analoga klockan är detta en intervjustudie med sju elever som besvarar frågeställningen: vad urskiljer/urskiljer inte eleverna när de löser olika uppgifter som handlar om att avläsa tid från den analoga klockan? Som teoretisk utgångspunkt används variationsteorin då dess olika begrepp är centrala för att förstå hur en annan person uppfattar ett specifikt ämnesinnehåll. I resultatet redovisas de olika aspekter av innehållet kring tidsavläsning från den analoga klockan som eleverna urskilt eller inte urskilt som i sin tur leder till att olika svårigheter identifieras. Vidare diskuteras studiens styrkor och svagheter i relation till metodval samt hur resultatet förhåller sig till tidigare forskning, styrdokument och yrkesverksamheten. Sammanfattningsvis framgår det ur resultatet att en övergripande svårighet har att göra med att eleverna inte urskilt att klockan är uppbyggd på 60 minuter och till stor del förlitar sig på minnesassociationer vid avläsning av minutvisaren. / This is an interview study with seven students. To understand the deeper meaning of various difficulties that students in grades 2–3 may have regarding time telling on the analogue clock this study answers the question: what does the students discern/not discern when they solve different tasks involving time telling on the analogue clock? As a theoretical framework, the variation theory is used as its various concepts are central to understand how another person perceives a specific curriculum content. The result shows the different aspects of the content, regarding time telling on the analogue clock, that the students did discern or did not discern, which in turn leads to the identification of various difficulties. Furthermore, a discussion is being held regarding the strengths and weaknesses in relation to the chosen method as well as how the result relates to previous research, curriculum documents and the profession of education. In summary, it is clear from the result that an overall difficulty has to do with the students not discerning that the clock is built up in 60 minutes and largely relies on memory associations when reading the minute hand.

The smartwatch has been predicted to be the next big thing in the ecosystem of wearable and mobile devices. The success of the smartphone has a lot to do with the support from third party developers and their applications. This support will most likely be of utmost importance if the smartwatch is going to be successful. But what are suitable applications for this type of device? What are people's expectations and opinions on smartwatches? This thesis work delved into these matters with focus on development for the Apple Watch. This was done through an online survey that reached more than 1400 people, through a field study for one person that used the smartwatch as an air-travel tool and finally through a usability test conducted on five people that tried out several applications, most of which were developed for this project. Four different applications were implemented: a timetable application, a museum audio-guide, a game and an airline application. The results indicate that people generally expected the smartwatch to act as an extension for their smartphones and notifications seemed to be an area in which the smartwatch excelled. The results also show that there are many applicable areas the smartwatch can be used for, but that interaction with these should be kept quick and simple. This is extra important given the limited screen-size and special considerations should be taken on what content to display. / Smarta klockor har länge framstått som nästa stora insteg inom ekosystemet av mobila enheter. Succén bakom smarttelefoner har mycket att göra med det stora stödet från tredjepartsutvecklare och deras applikationer. För att smarta klockor ska nå liknande nivåer är det troligt att detta tredjepartsstöd är av stor betydelse. Men vad är lämpliga applikationer för detta format? Vad har folk för förväntningar på denna plattform? Det här arbetet har handlat om dessa ämnen med fokus på utveckling mot Apple Watch. Arbetet har gjorts genom en enkätundersökning online som nått över 1400 användare, genom en fältstudie på en person där en applikation för flygresor testats samt genom ett användartest på fem personer där dessa fått testa på ett antal applikationer för Apple Watch, varav de flesta av dessa var utvecklade för detta projekt. Totalt implementerades fyra applikationer: en tidtabellsapplikation för kommunaltrafik, en ljudguide för ett museum, ett spel och en applikation för flygresande. Resultaten visar att folk verkar förvänta sig att en smart klocka ska fungera som en förlängning av deras smarttelefon och det verkar som att notifikationer är ett väldigt bra användningsområde för formatet. Resultaten visar också att det verkar finnas många olika användningsområden för smarta klockor men att interaktioner med dessa bör vara korta och lätthanterliga. Detta är extra viktigt givet den begränsade skärmstorleken och man bör noga överväga hur och vad man presenterar för användaren.

Detta arbete har utforskat interaktionen mellan människa och automation inom det avhjälpande underhållet på två tillverkande företag. Arbetets syfte är bidra till att människor och automationsutrustningar framgångsrikt kan samarbeta i framtidens fabriker. Studien har undersökt hur interaktionen ser ut i dagsläget, var det idag saknas interaktion, hur interaktionen kan komma att se ut i framtiden samt vilka krav som behöver uppnås för att komma dit. Studien har också haft ett fokus på hållbar utveckling och hur interaktionen kan påverka denna. Projektets resultat är framtaget genom att utföra två deltagande observationer, en på vartdera företaget samt fyra semistrukturerade intervjuer per företag. I dagsläget sker mycket kommunikation genom telefon för att påkalla uppmärksamhet hos personal med information om larm och plats. Felsökning sker genom en panel vid maskinen alternativt via dator som kopplas upp mot maskinen vid djupare felsökning. Det finns i dagsläget även teknik såsom kommunikationsradio, tangentbord och mus som undviks att användas i största möjliga mån eftersom de anses vara svåra att manövrera. Resultaten visar att det finns ett behov av att få mer information i underhållets alla faser och att tekniken som används behöver vara mer mobil än i dagsläget. Författarna ger förslag på att handhållna enheter kan användas i framtidens underhåll och att röstigenkänning, Virtual Reality och Augmented Reality kan användas i dessa. Även smarta klockor rekommenderas att användas för att påkalla uppmärksamhet hos personal och samtidigt ge information om larm. Det finns en förhoppning om att mer information och mer mobil teknik kan effektivisera underhållet och därmed minska tiden för att utföra ett avhjälpande underhåll. Författarna rekommenderar starkt att all teknik som är tänkt att bli implementerad först testas i en realistisk miljö av de personer som ska använda tekniken. / The project has explored the interaction between humans and automation within the remedial maintenance on two manufacturing companies. The purpose of the project is to contribute to the interaction between humans and automation and by that make it successful in the future. The study has investigated how the present interaction is designed, where there is a need for interaction, how the interaction can be designed in the future together with the requirements that will need to be achieved to get there. In this study there is also a focus on sustainable development and how the interaction affects it. The result of the project is produced by performing two attendance observations, one at each company and four semi-structured interviews at each company. Today a lot of communication is done by phone to get the attention of personnel and summon them to the machine that has stopped. The troubleshooting of the machine is done in a panel or with a computer if deeper troubleshooting is needed. The computer needs to be connected to the machine. Today there are some technics that are present but these are not used due to the fact that they are perceived tedious to use. These technics are communication radio, mouse and keyboard. The result of the study indicates that there is a need for more information in all the phases of a remedial maintenance work. It also shows that the technics needs to be more mobile compared to how it is today. The authors recommends that handheld devices are used in the future and that softwares such as voice recognition, Virtual Reality and Augmented Reality are used within the handheld devices. Smartwatches are also interesting in an attention point of view where alarm messages can be shown. There is a belief that with more information and more mobility the maintenance will be more effective in the future and that the time for remedial maintenance will reduce. The authors strongly recommend that all technics that will be implemented need to first be tested in a realistic environment and by the people that should use it.