No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan trygga anknytningsrelationer och emotionsreglering under adolescensen. Totalt deltog 82 ungdomar i studien, 47 kvinnor och 35 män mellan 17 och 20 år, genom att fylla i självskattningsformulären Viktiga personer i mitt liv (VIPIL) och Emotion Regulation Questionnaire (ERQ). Resultaten visar att det finns olika starka samband mellan anknytningsrelationerna och emotionsregleringsstrategierna kognitiv omvärdering och undantryckande. Anknytningsrelationerna är en svag prediktor för användandet av kognitiv omvärdering och förklarar cirka 5 procent av variansen, medan de predicerar cirka 41 procent av användandet av undantryckande. En jämförelse mellan könen visar att unga män använder kognitiv omvärdering oftare än unga kvinnor. Vänskapsrelationerna framstår som särskilt betydelsefulla för emotionsreglering under adolescensen, vilket kan bero på att ungdomar söker sig till vänner i större utsträckning när de frigör sig från föräldrarna och blir mer självständiga. Därför är det viktigt att vidare undersöka hur avsaknad av trygga vänskapsrelationer påverkar ungdomar i stort inklusive deras emotionsreglering. / The aim of this study was to examine the links between secure attachment relationships and emotion regulation during adolescence. In total 82 adolescents, 47 women and 35 men, between the ages of 17 and 20 years participated in the study by completing Swedish versions of the self-assessment forms Inventory of Parent and Peer Attachment (IPPA) and Emotion Regulation Questionnaire (ERQ). The results show that the relationships between attachment and the emotion regulation strategies cognitive reappraisal and suppression, differ in strength. The attachment relationships are a weak predictor of cognitive reappraisal and explains approximately 5 percent of the variance, while they predict approximately 41 percent of the variance of suppression. A comparison between women and men showed that young men use cognitive reappraisal more frequently than young women. The relationships with friends appears to be particularly significant to emotion regulation during adolescence, which may be due to that adolescents rely on their friends to greater extent when they separate themselves from their parents and become more independent. Therefore, it is important to further examine how the absence of secure friendships affect young people in general including their emotion regulation.

Abstract The relationship between emotion and memory has been the subject of several fascinating investigations for decades now. From a developmental perspective, research has demonstrated that episodic/autobiographical memories improve in typically developing children from an early age through adulthood. This is because of their nature in relation to processing emotional regulation strategies and recollection of traumatic or past experiences. The current systematic literature review sought to further explore the relationship between emotion regulation and episodic/autobiographical memories from a developmental perspective. The relationship was investigated using a systematic literature review in accordance with guidlines from the Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. The quality of included studies was evaluated using the Study Assessment Tool for Observational Cohort and Cross-Sectional studies from the National Institute of Health. The search for empirical peer-reviewed articles yielded n=686 participants from various countries who qualified for inclusion from six databases. Due to the heterogeneity of the studies included a meta-analysis could not be done. In terms of emotion regulation strategies, emotional situation knowledge, and sensitive guidance of parental reminiscing, the results show a significant association between emotion regulation and episodic/autobiographical memories. Children as young as three years demonstrated emotional understanding and were able to recall past events, however, older children (4-older) performed better on all memory tasks, indicating that they have developed their cognition strategies well enough to outperform the younger children. Despite the positive association addressed, this systematic review observed some vaiations in the results which were noted due to the study designs included. Although few studies have advanced our understanding of the relationship between emotion regulation, episodic, and autobiographical memories, and traumatic life events, additional study is still required to better understand how these relationships develop and change over time utilizing longitudinal studies. / Sammanfattning Sambandet mellan känsla och minne har varit föremål för flera fascinerande undersökningar i decennier nu. Ur ett utvecklingsperspektiv har forskning visat att episodiska/självbiografiska minnen förbättras i typiskt utvecklande barn från tidig ålder till vuxen ålder. Detta beror på deras natur i sambandet till bearbetning av emotionella regleringsstrategier och minne av traumatiska eller tidigare upplevelser. Den aktuella systematiska litteraturöversikten försökte ytterligare att utforska sambandet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen ur ett utvecklingsperspektiv. Sambabdet undersöts med hjälp av en systematisk litteraturöversikt i enlighet med riktlinjerna från Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analysis. Kvaliteten på inkluderade studier utvärderades med hjälp av studiekvalitetsbedömningsverktyget för observationskohort-och tvärsnittsstudier från National Institute of Health. Sökningen efter empiriska peer-reviewed artiklar gav n=686 deltagare från olika länder som kvalificerade sig för inkludering i sex databaser. På grund av de ingående studiernas heterogenitet kunde en metaanalys inte göras. När det gäller strategier för känsloreglering, kunskap om känslöreglering situationer, känslig vägledning av förälders reminiscens, visar resultaten en signifikant samfällighet mellan känsloreglering och episodiska/självbiografiska minnen. Barn så ung som tre år visade känslomässig förståelse och kunde återkalla tidigare händelser., dock äldre barn (4 äldre) presenterade bättre på alla minnesuppgifter, vilket tyder på att de har utvecklat sina kognitivs strategier tillräckligt bra för att överträffa de yngre barnen. Trots den positiva samfällighet som adresserades, observerade denna systematiska översikt några av de flesta variationer i resultaten och noterades på grund av studiedesign som inkluderades. Även om få studier har förbättrat vår förståelse av sambandet mellan känsloreglering, självbiografiska och episodiska minnen och traumatiska livshändelser, krävs ytterligare studierna för att bättre förstå hur dessa relationer utvecklas och förändras övertiden med hjälp av longitudinella studierna.