Biogas har använts som fordonsbränsle i Sverige sedan början av 90-talet som ett förnyelsebart alternativ till naturgas. Först till bussflottor och sedan slutet av 90-talet även till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per år. Potentialen för biogasproduktion genom rötning är 15 TWh per år, varav den största delen beräknas komma från jordbruket. Biogas produceras främst genom rötning av substrat. Detta består av organiskt material och olika typer av material kan med fördel blandas. Produkten ur rötkammaren är en rågas som består av 55-70 mol-% metan, 30-45 mol-% koldioxid samt små mängder svavelväte, siloxaner och vatten. För att kunna motsvara naturgas behöver den råa biogasen renas, vilket kallas uppgradering. I denna process höjs metanhalten till 97±1%. Resterande andel gas består främst av koldioxid. Siloxaner och svavelväte måste i det närmaste helt renas bort eftersom dessa är skadliga för ledningar, tankar och motorer. Problemet med de uppgraderingstekniker som finns är att de är svåra att anpassa för små gasflöden, de blir inte lönsamma för enskilda gårdar att investera i. För att underlätta för gårdar att producera biogas för drift av egna fordon har det undersökts om det skulle vara möjligt att använda biogas med högre koldioxidhalt än standarden föreskriver. Detta skulle öppna för en enklare och billigare uppgradering, eller eventuellt ta bort behovet av uppgradering. Fokus har legat på två problem. Det var oklart huruvida koldioxiden i en biogasblandning kondenserar vid högt tryck, vilket skulle leda till varierande gassammansättning när trycket sänks. Detta har studerats genom litteraturstudier och beräkningar. Risken fanns också att en hög koldioxidhalt skulle försämra förbränningen i en motor, för att finna en nedre gräns för metanhalten har gjord forskning på förbränning av koldioxidhaltig gas sammanställts. Resultatet visar att rå biogas med en metanhalt på 60 mol-% aldrig kondenserar i temperaturer över -20°C oavsett tryck, höjs metanhalten till 70 mol-% är den säkra temperaturen -30°C. 70 mol-% var enligt vetenskapen också en säker lägre gräns för att förbränningen inte ska bli negativt påverkad med ojämn motorgång som följd. Denna låga metanhalt ger dock sänkt verkningsgrad och kortare räckvidd varför en så hög metanhalt som möjligt bör eftersträvas.

No description available.

According to the theory of environmental Kuznets curve there is a relationship between carbon emissions and GDP. The relationship has an inverted U-shape. Carbon emissions rise initially and then decreases once a certain level of GDP is obtained. This essay interprets earlier studies in the field of environmental economics and uses public choice to seek answer on how the population acts on aggregate level. This essay analyses 115 countries in cross-sectional data. The analysis shows that there is a significant relationship between carbon dioxide emissions and GDP that is increasing at first and then decreases for a certain level of GDP. Democracy plays a significant role in the environmental Kuznets curve. For every level of GDP there is a lower emission of carbon as the degree of democracy increases while economic freedom is not significant in the analysis.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser. Med sammanfattningar på svenska och tyska.

Forests are often cited as an important factor in order to minimize greenhouse gas (GHG) emissions since the wood raw material has many beneficial uses related to reducing GHGs emissions. In Jämtland the potential of using forests as a measure of reducing GHGs emissions is considerable since more than half of the county's land area consists of productive forest land. Since the wood raw material is a limited resource, it is required that the raw material is used as efficiently as possible, for the right purpose, and where the reduction potential regarding GHG emissions will be as large as possible. To investigate this, a model has been constructed in which different utilization options for the forest can be simulated with respect to GHG emissions with the aim to investigate how the use of the forest in Jämtland affects the GHG balance in a short term perspective. The model, called SkogSim 2050, has been constructed in Microsoft Excel and has been used to simulate seven different scenarios that describe how the use of forest raw material in Jämtland is expected to affect the GHG balance by 2050. The scenarios have been chosen with regard to various competing uses of forest products and includes only the main applications that exist today, namely sawn timber, pulp and paper production and wood fuel. One scenario also simulates how the GHG balance is affected if the forest would not be felled. Some of the scenarios include an increased extraction of logging residues in the form of branches and tree tops (GROT) and stumps compared to today's withdrawal. The results of the simulated scenarios show that all scenarios are resulting in significant reduced or prevented GHG emissions when consideration is given to substitution and storage effects. The results also show that the major impact on the GHG balance in the different scenarios are strongly linked to the type of energy that is assumed to be substituted. When coal was considered as the substituted fuel the scenario that only included production of wood fuels combined with a significantly increased extraction of logging residues resulted in the greatest impact on the GHG balance with reduced or prevented GHG emissions of up to 520 million tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) for the whole simulated time period; 2014-2050. If instead, natural gas was considered as the substituted fuel the positive effects were reduced substantially in all scenarios and the scenario which simulated no logging went from being the option that provided the lowest reduced or prevented GHG emissions to represent the highest reduction and prevention of GHG emissions of approximately 330 million tons CO2e for the whole simulated time period. The results also show that increased extraction of forest residues for substitution of natural gas provides a direct negative effect on the reduction and prevention of GHG emissions in the short term. Based on the results it is possible to conclude that in the short term it is vital to also evaluate how the emissions of biogenic carbon dioxide (CO2) affect the GHG balance. Fossil CO2 emissions from the use of forest raw material in Jämtland represent only a small part of the overall impact on the GHG balance and it is instead the amount of wood fuel that is used, and the substitution effects linked to the use, that has the greatest impact on the GHG balance in a short term perspective. / Skogen pekas ofta ut som en avgörande faktor för att kunna minimera utsläppen av växthusgaser då skogsråvaran har många klimatnyttiga användningsområden. I Jämtland finns det goda förutsättningar för att nyttja skogen för klimatnyttiga ändamål då mer än hälften av länets landareal utgörs av produktiv skogsmark. Eftersom att skogsråvaran utgör en begränsad resurs krävs det att råvaran används så effektivt som möjligt, till rätt ändamål och där utbytet gällande besparade växthusgasutsläpp blir så stort som möjligt. För att undersöka detta har en modell konstruerats där olika användningssätt för skogen kan simuleras med avseende på växthusgasutsläpp med syftet att undersöka hur nyttjande av Jämtlands skogar påverkar växthusgasbalansen utifrån ett kortare tidsperspektiv. Modellen, benämnd SkogSim 2050, har konstruerats i Microsoft Excel och har använts till att simulerar sju olika scenarier som beskriver hur användandet av skogsråvaran i Jämtland förväntas påverka växthusgasbalansen fram till 2050. Scenarierna har valts med avseende på olika konkurrerande användningsområden för skogsråvaran och inkluderar endast de huvudsakliga användningsområden som existerar idag, nämligen sågvirke, pappers- och massaproduktion och trädbränsle. Ett scenario simulerar också hur växthusgasbalansen påverkas om skogen inte skulle avverkas. Några av scenarierna inkluderar även ett ökat uttag av avverkningsrester i form av grenar och toppar (GROT) och stubbar jämfört med dagens uttag. Resultatet från de simulerade scenarierna visar på att alla scenarier resulterar i stora reducerade eller förhindrade utsläpp av växthusgaser när hänsyn tas till substitutions- och lagringseffekter. Resultatet visar också på att hur stor påverkan på växthusgasbalansen är i de olika scenarierna är starkt knuten till vilket energislag som antas substitueras. Vid användning av kol som substituerat bränsle resulterade scenariot som endast inkluderar produktion av trädbränslen i kombination med ett drastiskt ökat uttag av avverkningsrester i störst påverkan på växthusgasbalansen gällande reducerade eller förhindrade utsläpp av växthusgaser på upp emot 520 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e) för hela den simulerade tidsperioden; 2014-2050. Om istället naturgas anges som substituerat bränsle minskar den positiva effekten avsevärt i alla scenarier och scenariot som simulerar ingen avverkning går från att vara det alternativ som ger lägst reducerade eller förhindrade växthusgasutsläpp till att resultera i högst reduktion och förhindrande av växthusgasutsläpp på ungefär 330 miljoner ton CO2e för hela den simulerade tidsperioden. Resultatet visar också på att ett ökat uttag av avverkningsrester för substitution av naturgas ger en direkt negativ effekt på reduktionen och förhindrandet av växthusgasutsläpp i det korta perspektivet. Baserat på resultaten går det att dra slutsatsen att i det korta tidsperspektivet är det vitalt att även utvärdera hur utsläppen av biogen koldioxid (CO2) påverkar växthusgasbalansen. De fossila CO2-utsläppen från nyttjandet av skogsråvaran i Jämtland utgör endast en liten del av den totala påverkan på växthusgasbalansen och det är istället den mängd trädbränsle som nyttjas samt substitutionseffekter kopplade till det nyttjandet som har störst påverkan på växthusgasbalansen. / <p>2016-06-29</p>

Most people agree that the Earth's climate is changing and that it's anthropogenic actions that are the cause of it. The year 2015 was a historic milestone for the Earth's future climate. A climate agreement was signed by several heads of government worldwide. The agreement will take place and enter into force 2020, with a goal that the earth's temperature must not rise more than 2 degrees. In order to achieve this goal all countries, states, communities, entrepreneurs and companies begin to work together to reduce emissions. The coffee rostary Löfbergs aims to reduce their carbon footprint by 40 % to 2020. To achieve the goal, they are working with sustainable actions to reduce the climate impact of all processes the coffee undergoes before it is a drinkable cup of coffee. The enviromental work done in the production is performed constantly, often by both large and small energy efficiency of technical and mechanical processes. The purpose of this study is to investigate whether Löfbergs shielding gas requirement can be improved by comparison of the current technical solution to other alternative solutions. The goal of this study is to find solutions to improve Löfbergs energy, climate impact and cost, through technological improvements of the shielding gas requirement. Comparisons and calculations in this report is mainly done by studying each process lifecycle, to analyse and determine the climate impact of the product flows for the studied solutions to the shielding gas requirements causes. According to the results obtained in the present report, which covered five different solutions to shielding gas requirement, financial savings can be made by around 900 000 Swedish kronor per year and the environmental impact is improved up to 71 %. Both better and worse solutions to climate change and economic cost is presented in the report to guide Löfbergs in the development of a more cost- and energy-efficient and climate-smart business.

<p>It’s a fact that the climate is affected by the vehicle that runs on the worlds roads. But the</p><p>construction of the road itself is rarely thought of as a climate threat. Svevia and the Swedish road</p><p>administration have opposite views of how the construction of roads should be carried thru. It’s</p><p>the difference between those two construction methods that is the base in our thesis.</p><p>The amount of energy use or the emissions are not analyzed for neither the Swedish road</p><p>administrations nor Svevias construction models. Our thesis has compared these two models of</p><p>constructing a road to evaluate what affects the climate the least. In other words which material</p><p>and which construction model that is best to use to reduce the impact on the climate.</p><p>We have calculated the total amount of carbon dioxide and energy use for road models in different</p><p>traffic classes. To do this we designed a calculation tool that calculates on the total amount of</p><p>MWh used and the total amount of tons carbon dioxide emitted during the construction of a road.</p><p>This calculation tool could even in the future be used to calculate energy use and emissions from</p><p>new types of construction models.</p><p>The results for the construction models we calculated is that Svevias construction models have a</p><p>tendency to have some less emissions of carbon dioxide and demand somewhat less energy than</p><p>the Swedish road administration construction models. A difference also shows between different</p><p>traffic classes. Traffic class low gives considerably fewer emissions and demands less energy use</p><p>than traffic class high.</p>

It’s a fact that the climate is affected by the vehicle that runs on the worlds roads. But the construction of the road itself is rarely thought of as a climate threat. Svevia and the Swedish road administration have opposite views of how the construction of roads should be carried thru. It’s the difference between those two construction methods that is the base in our thesis. The amount of energy use or the emissions are not analyzed for neither the Swedish road administrations nor Svevias construction models. Our thesis has compared these two models of constructing a road to evaluate what affects the climate the least. In other words which material and which construction model that is best to use to reduce the impact on the climate. We have calculated the total amount of carbon dioxide and energy use for road models in different traffic classes. To do this we designed a calculation tool that calculates on the total amount of MWh used and the total amount of tons carbon dioxide emitted during the construction of a road. This calculation tool could even in the future be used to calculate energy use and emissions from new types of construction models. The results for the construction models we calculated is that Svevias construction models have a tendency to have some less emissions of carbon dioxide and demand somewhat less energy than the Swedish road administration construction models. A difference also shows between different traffic classes. Traffic class low gives considerably fewer emissions and demands less energy use than traffic class high.

I ett samhälle med högre och högre krav på företag att redovisa sin miljöpåverkan, vilket dessutom kan höja marknadsvärdet, har företag nu börjat söka information om hur deras avfall belastar miljön. Avfallshanteringsföretaget Renova AB har under de senaste åren fått allt fler frågor från sina kunder om vilken klimatbelastning avfallshanteringen har. Renova AB önskade därför ta fram en beräkningsmodell för detta, vilket lade grunden för detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att Renova AB skall kunna ge sina kunder information om mängden fossilt koldioxidutsläpp, återvinnings- och deponeringsgrad, samt energiutvinning för kundens inlämnade avfall. Arbetets målsättning blev därför att förse Renova AB med ett beräkningsverktyg för detta. Genom att följa en metod liknande en livscykelanalys, framtogs ett Excel-baserat beräkningsverktyg. Resultatet av detta examensarbete är beräkningsverktyget som består av nio flikar. Endast en av flikarna fylls i av användaren för att specificera avfallet, därefter sker alla uträkningar automatiskt. Tre flikar representerar avfallstyperna, som beräkningarna kan utföras på i den nuvarande versionen. Det är i dessa flikar som användaren får reda på resultatet av beräkningarna. I denna version kan beräkningar utföras för träavfall, brännbart avfall och osorterat avfall. Två flikar innehåller alla beräkningars referensvärden, likt en databas. Det är i dessa flikar som uppdateringar kan göras, för att verktyget skall följa de förändringar som verksamheten genomgår. I en av flikarna finns de processträd som beskriver avfallets flöde genom Renova AB, och två flikar presenterar och förklarar verktyget för användaren. Beräkningsverktyget kan användas på fler sätt än för retrospektiva koldioxidberäkningar. Dels kan det användas prospektivt för att beräkna utsläppet vid förändringar i exempelvis verksamheten eller avfallsinnehållet, och jämföra dess förändringar med nuläget. Dels som ett incitament för Renova AB:s kunder att minska mängderna inlämnat avfall, för att minska sina koldioxidutsläpp och kunna marknadsföra sin miljömedvetenhet. När beräkningsverktyget var färdigställt demonstrerades det för Renova AB:s personal, vilka även fick testanvända det. Vid tillfället insamlades synpunkter, för slutgiltiga revideringar. Med den tid och information som har funnits till förfogande, har målet varit att beräkningsverktyget skall spegla verkligheten så mycket som möjligt. Liksom är brukligt i livscykelanalyser baseras verktyget på en del antaganden. För att verktyget skall ge än mer representativa resultat, presenteras förslag på vidareutveckling. / In a time with an increasing demand for declaration of the environmental impacts of companies, which also can result in an enhanced market-value, companies have begun to look for information about how their waste is affecting the environment. Renova AB, a waste management company, has in recent years received an increasing number of inquiries from their customers about how their waste management affects the climate. Therefore Renova AB wanted to develop a computational model for such an analysis, which laid the foundation of this thesis. The aim of this thesis is to enable Renova AB to provide their clients with information on the amount of fossil carbon dioxide emissions, the degree of recycling and landfill, as well as energy extraction for the client’s delivered waste. Thus the objective of the thesis was to provide Renova AB with a computational tool for this. By following the method of a life cycle analysis, an Excel-based computational tool was developed. The computational tool is the result of this thesis. The tool consists of nine sheets. Only one of the sheets is to be filled out by the user to specify the waste, after which all the calculations are performed automatically. Three sheets represent the types of waste for which the calculations can be performed on, in its current version. It is in these sheets that the user can find the results of the calculations. In this version calculations can be performed on wood, combustible and unsorted waste. Two sheets contain all the reference values for the calculations, like a database. This is where the tool can be contemporized with changes in the company. One sheet demonstrates the process trees that describe how the waste is treated throughout Renova AB, and two sheets introduce and explain the tool to the user. The computational tool can be used in more ways than for retrospective calculations of carbon dioxide emissions. It can be used prospectively by calculating the emission of, for example changes in the company or changes in the content of the waste, and then comparing the changes with the current situation. Alternatively it could be used as an incitement for Renova AB’s customers to reduce the amount of delivered waste, in order to reduce their carbon dioxide emissions which emphasize their environmental profile. When the computational tool was completed it was demonstrated for and trial ran by the Renova AB staff. Opinions where collected for final revisions. Given the time limitation and amount of available information, the ambition was to create a computational tool which reflected the reality as much as possible. The tool has great potential to further development to give even more representative results. Recommendations for further development have been elaborated.

<p>Global uppvärmning genom växthuseffekten och nedbrytning av ozonlagret är idag den stora globala miljöfrågan. Till följd av större fokus på miljöfrågor, har allt fler företag ökat omfattningen på sitt miljöarbete. För att få insyn i den egna verksamhetens klimatpåverkan krävs kartläggning och analys av utsläppsgenererande verksamhetsområden. Enheten LFV Data inom LFV, tidigare Luftfartsverket, vill utöka sitt miljöarbete till att även omfatta klimatpåverkan som verksamheten ger upphov till indirekt. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera huvudflödet av tjänstedatorer (BAS-IT-produkter) inom LFV ur klimatperspektiv. Arbetet ska leda fram till kunskap om transporternas bidrag till luft i form av koldioxid i nuläget. Koldioxidemissioner från BAS-IT-flödet är i hög grad kopplade till transporter som i sin tur påverkas av försörjningskedjans utformning och logistiska lösningar. Med utgångspunkt i klimatbelastande faktorer som identifieras i försörjningskedjan, ska arbetet också lyfta fram tänkbara utvecklingsområden och logistiklösningar samt diskutera lösningars potential. Med potential avses möjlighet att, med viss förändring av rutiner och aktiviteter i försörjningskedjan, kunna öka kontroll över samt minska koldioxidemissioner kopplade till transporter av produkterna. Med utgångspunkt i resultat från emissions-beräkningar kan jämförelser mellan nuvarande och alternativa utformningar i försörjnings-kedjan ligga till grund för slutsatser om vilka aktiviteter som ger stora emissionsbidrag samt vilka åtgärder som kan rekommenderas. Efter kartläggning av försörjningskedjans aktiviteter och dess aktörer WM-data, Hewlett-Packard (HP), Mercor Technologies, Smålandsbörsen och Posten Logistik har nyckelfaktorer identifierats. Bland dessa faktorer återfinns såväl, strategiska, taktiska, operativa och övriga faktorer. Exempel på identifierade faktorer är: global försörjningskedja med långa transportavstånd, flygtransporten av BAS-IT-produkter från Kina till Holland, avsaknaden av samordning i beställnings och returflöde, användningen av tunga återanvändbara emballage och avsaknaden av incitament för beställaren av transporten att minska transportarbetet. Resultatet av genomförda beräkningar visar att huvudflödet av BAS-IT genererar genomsnittliga årliga emissioner på 97 ton koldioxid i nuläget. Varje inköpt tjänstedator ger under sin livstid upphov till transporter som leder till emissioner på drygt 120 kg koldioxid. Om utgångspunkten är att behålla nuvarande försörjningskedja kan förändringar som: ökade rapporteringsmöjligheter, krav på transporters genomförande i avtal, ökat utnyttjande av poolprodukter och förändrade rutiner för emballageanvändning, leda till minskade emissioner. Andra utvecklingsområden som innebär förändringar av försörjningskedjans utformning är: aggregerade sändningsvolymer, överförande av gods från flyg till sjöfart och alternativ lokalisering av leverantör. Genom beräkningar och analys av resultat konstateras att om avsikten är att kraftigt minska emissioner från hela försörjningen, finns endast en åtgärd som är verksam; att överföra gods till sjöfart. För utsläppsminskningar från transporter inom Sverige, finns flera verksamma åtgärder. Även mindre förändringar av rutiner har visat sig ge mycket bra resultat för emissioner inom landet. Rekommendationer för det korta perspektivet är enkla åtgärder som att införa rapporteringsmöjligheter för miljödata, att återgå till transport av gods i originalemballage samt att effektivisera utnyttjandet av poolprodukter. Med antagande om en i framtiden förändrad prisbild för miljöpåverkan, kan det bli aktuellt att minska utsläppsmängder i allt större utsträckning, vilket då kräver en större förändring av försörjningskedjans utformning. På sikt är det därför motiverat att väga in faktorer som transportsätt, lokalisering och distributionslösningar i valet av leverantör.</p>