I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater. Klimatförändringen kommer att drabba samhällena i de båda regionerna på väldigt olika sätt. I Sverige liksom i Nederländerna kommer klimatet att bli fuktigare, vilket samhällets olika funktioner redan förbereder sig för. Situationen i Sahel är helt annorlunda, där kommer klimatet att bli torrare. Dessa länder är fattiga och kunnande såväl som resurser är knappa, vilket innebär att dessa länder få det svårt att anpassa sig till de nya förhållandena. Det har även varit av intresse att studera nationella såväl som internationella överenskommelser med ambitionen att minska användningen av fossila bränslen. Intervjuer genomfördes för att få information om kunskapsläget rörande klimatförändringar och dess konsekvenser för Sverige och övriga världen. Som lärare i geografi, såväl som i andra ämnen, är det viktigt att stödja kunskapsutvecklingen vad det gäller klimatförändringen med de problem och möjligheter som följer. / The industrial revolution in the western world and later on in East Asia has only been possible due to extensive use of fossil fuel, like petroleum and coal. This has resulted in increased concentrations of carbondioxid in the atmosphere. Carbondioxid is the most important greenhouse gas and increasing levels in the atmosphere are underway to cause a global climate change. The focus of this thesis was to study how societies in Sweden as well in other countries will be affected in the long term by a climate change. The other countries investigated are the Netherlands in North Western Europe and the North African Sahel, including a number of states. The climate change will have a very different impact on the societies in these two regions. In Sweden as well as in the Netherlands the climate will become moister and preparations for these consequences are taken care of. The situation in the Sahel is totally different since the climate will become drier and will result in drought. These countries are poor and both knowledge and resources are scarce, so there are small possibilities to adapt to the new conditions. It is also of interest to study national as well as international agreements to reduce the use of fossil fuel. Interviews were performed to get information about the knowledge of climate change and its consequences for Sweden as well as well for other parts of the world. As a teacher in Geography, as well as in other subjects, it is of importance to improve the knowledge of problems as well as possibilities regarding climate change and its consequences for the society.

<p>Examensarbete G3 i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Logistik, FE3583,VT 08.</p><p>Författare: Stefan Knutsson, Linda Nilsdotter, Martin Svensson.</p><p>Handledare: Helena Forslund</p><p>Företagets kontaktperson: Lars Woxneryd</p><p>Titel: Södra - En studie om koldioxidutsläpp från externa transporter</p><p>Bakgrund: En mycket aktuell diskussion i dagens samhälle är klimathotet och människans negativa påverkan på miljön. De växande kraven på miljöarbete i företag gör att de ständigt måste utvecklas. Södra Timber har idag en uppskattad siffra på dryga 13 000 ton koldioxid som släpps ut vid distributionen av sågade trävaror. En siffra som i nuläget inte är helt tillförlitlig då schablonerna och beräkningarna är föråldrade.</p><p>Syfte: Studien syftar till att kartlägga Södra Timbers koldioxidutsläpp vid kundtransporter genom att använda sig av en bättre beräkningsmetod som uppsatsen skall arbeta fram. Studien syftar också till att identifiera möjligheter till förändringar i distributionen med hänseende till koldioxidutsläpp och ekonomi.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla transporter som sker från sågverken i Långasjö och Mönsterås.</p><p>Metod: Uppsatsen inleds med fördjupade teoretiska studier för att möjliggöra analys av det empiriska materialet. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en eller flera respondenter. En rad kontakter har också skett via telefon och e-post samt att vi fått ta del av sekundärdata från Södra Timbers datasystem.</p><p>Slutsats: Uppsatsen visar att nuvarande beräkningsmetod för koldioxidutsläpp inte är optimal. Södra som koncern borde använda sig av den, i uppsatsen, framtagna metoden. Slutsatsen ger även förslag till direkta åtgärder till förbättringar.</p><p>Förslag till fortsatt arbete: Södra Timber skall arbeta aktivt med den framtagna beräkningsmodellen och dess schabloner samt göra fyllnadsgradsstudier vid samtliga sågverk.</p>

<p>I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater. Klimatförändringen kommer att drabba samhällena i de båda regionerna på väldigt olika sätt. I Sverige liksom i Nederländerna kommer klimatet att bli fuktigare, vilket samhällets olika funktioner redan förbereder sig för. Situationen i Sahel är helt annorlunda, där kommer klimatet att bli torrare. Dessa länder är fattiga och kunnande såväl som resurser är knappa, vilket innebär att dessa länder få det svårt att anpassa sig till de nya förhållandena. Det har även varit av intresse att studera nationella såväl som internationella överenskommelser med ambitionen att minska användningen av fossila bränslen. Intervjuer genomfördes för att få information om kunskapsläget rörande klimatförändringar och dess konsekvenser för Sverige och övriga världen. Som lärare i geografi, såväl som i andra ämnen, är det viktigt att stödja kunskapsutvecklingen vad det gäller klimatförändringen med de problem och möjligheter som följer.</p> / <p>The industrial revolution in the western world and later on in East Asia has only been possible due to extensive use of fossil fuel, like petroleum and coal. This has resulted in increased concentrations of carbondioxid in the atmosphere. Carbondioxid is the most important greenhouse gas and increasing levels in the atmosphere are underway to cause a global climate change. The focus of this thesis was to study how societies in Sweden as well in other countries will be affected in the long term by a climate change. The other countries investigated are the Netherlands in North Western Europe and the North African Sahel, including a number of states. The climate change will have a very different impact on the societies in these two regions. In Sweden as well as in the Netherlands the climate will become moister and preparations for these consequences are taken care of. The situation in the Sahel is totally different since the climate will become drier and will result in drought. These countries are poor and both knowledge and resources are scarce, so there are small possibilities to adapt to the new conditions. It is also of interest to study national as well as international agreements to reduce the use of fossil fuel. Interviews were performed to get information about the knowledge of climate change and its consequences for Sweden as well as well for other parts of the world. As a teacher in Geography, as well as in other subjects, it is of importance to improve the knowledge of problems as well as possibilities regarding climate change and its consequences for the society.</p>

A big part of Sweden's carbon dioxide is emitted by the construction business. Skanska is one of the biggest construction contractors in the world with an ambitious sustainability agenda. The purpose of this thesis is to evaluate how Skanska Väg och Anläggning, region Mellansverige, distrikt Uppsala uses Skanska’s own tools to reduce their climate impact from a project. The two tools that were carefully studied were Skanska’s color palette and a module to calculate the carbon emissions from a project. Data were collected through literature and interviews among Skanska employees. Collected data was analyzed by the author of the thesis and is presented in the last part of the report. Employees interviewed were positive towards the use of the tools. But the way the tools presented their information could be improved. Mainly by simplifying the information so it effortless could be applied by personnel running the construction.

Ökad växthuseffekt har länge varit i fokus för dess inverkan på framtida klimat. Det är i huvudsak mänskliga utsläpp som är orsaken till ökade mängder växthusgaser i atmosfären och stora ansträngningar görs för att utsläppen på sikt ska minska. I klimatmodeller beskrivs växthusgasbalansen utifrån både mänsklig och naturlig påverkan. Förståelsen för naturlig påverkan har länge varit begränsad och mer forskning behövs inom området. Flera studier visar på att sötvattensystem (sjöar, vattendrag osv.) avger växthusgaser som koldioxid, CO2 och metan, CH4, i större proportioner än vad som tidigare varit känt. Denna studie syftade till att undersöka CO2 och CH4-flöden från Erssjön i Skogaryd, Västergötland (en typisk svensk skogssjö) och få förståelse för hur den omgivande skogen påverkar såväl flöden som turbulens (utbyteskoefficienter) över sjön. Dessa resultat skulle jämföras med tidigare studier från den betydligt större sjön Tämnaren i norra Uppland. Resultaten visar på ett upptag av CO2 som en följd av fotosyntes hos skogen under dagtid, vilket leder till slutsatsen att omgivande skog påverkar växthusgasflödena. En ökning av både CO2 och CH4-flöden över sjön var tydlig nattetid, vilket enligt tidigare studier beror på konvektion i vattnet (liknande resultat för Tämnaren). Ökningen är speciellt utmärkande för CH4-flöden, vilket tros bero på att konvektionen ökar omblandningen och därmed löser upp sedimenterat CH4 och inducerar flerCH4-bubblor. Det sistnämnda kan styrkas med denna studie eftersom svaga vindar (1-2 m/s) varit dominerande i nattmätningarna och därmed har vindpåverkan på flödena varit låg. Resultaten visade likt Tämnaren att omgivningen påverkar turbulensen över sjön. Turbulensen uppstår troligen till följd av friktion vid skogskanten snarare än inverkan från hela skogsomgivningen, då beräknade utbyteskoefficienter inte visade på några större skillnader i spridning när endast data från sjön fanns representerade. Sammanfattningsvis är det intressant att i vidarestudier göra turbulensmätningar runt sjön för att sedan undersöka eventuella samband med utbyteskoefficienter och växthusgasflöden. / Increasing amounts greenhouse gases and its impacts on future climate has been in focus quite some time. The increase is mainly due human sources, and hugh efforts to decrease the emissions are made continuously. Climate models describe the greenhouse gas balance including both human and natural sources. In contrast to human sources, knowledge about natural sources is limited and requires further investigations. Recent studies show that greenhouse gases, such as Carbon dioxid, CO2, and methane, CH4, are emitted from freshwater systems (lakes, rivers etc.) in much larger proportions than what has been estimated earlier. The purpose of this study was to analyze CO2 and CH4 fluxes from a small lake with forest surroundings in southwestern Sweden, and also investigate if the forest affects both fluxes and turbulence (exchange coefficients) above the lake. The results from this study were to be compared with studies of a much larger lake (in eastern Sweden) but with similar surroundings. Results from the present study show an uptake of CO2 due to photosynthesis in the forest during daytime, leading to the conclusion that the surrounding forest affects the greenhouse gas fluxes. Both CO2 and CH4 fluxes increased above the lake during nighttime. According to similar studies (e.g. the larger lake in eastern Sweden), increased nighttime fluxes is an effect of increased convection in the water. The diurnal differences is most distinctive for CH4 fluxes. As suggested in earlier studies, the convection increases mixing in the water, dissoliving sedimented CH4 and inducing ebullition. In this study, low windspeed (1-2 m/s) dominated the nighttime measurements suggesting that ebullition is the main source of increased CH4 fluxes since wind-effects on the fluxes were low. Like the larger lake in eastern Sweden, results in this study indicate that the surroundings affect the turbulence above the lake. A large distribution in the calculated exchange coefficients that doesn’t decrease when only data above the lake is represented, suggests that turbulence above the lake is induced by friction at the forest edge, rather than the whole forest surroundings. Additional turbulence measurements around the lake for comparing with exchange coefficients and greenhouse gas fluxes could be of interest for future studies.

No description available.

Örebro kommun, sett till kommunkoncernen, har som mål att till 2030 bli en klimatneutral kommun. För att de ska kunna klara sitt mål krävs hållbara åtgärder. Ett förslag på det kan vara att implementera biokol vid plantering av träd i kommunen och därmed skapa en stabil och långvarig kolsänka. Övergödning är också ett allvarligt problem för miljön. Örebro kommun har i sin vattenplan presenterat att de, för att uppfylla de nationella kvalitetsmålen, ska titta på åtgärder kring övergödning. Eftersom biokol har en förmåga att reducera näringsläckage kan även biokol vara lösningen till detta problem. I denna studie har biokolets potential i Örebro kommun undersökts. Biokolets positiva egenskaper gör att det är en mångsidig produkt. Det beror på dess porositet och även dess stora specifika yta. Biokolet har även mycket goda fukthållande och näringshållande egenskaper. Kolinlagring är också en positiv egenskap som biokolet har på grund av sitt höga innehåll av stabilt kol. Målet med arbetet var att beräkna potentiell lagring av CO2 för Örebro kommun, undersöka biokolets potential att bespara näringsämnen samt undersöka effekten av att odla med biokol. Metoderna som användes var experimentella lakningsförsök, odlingsförsök samt en beräkningsmodell för att uppskatta potentiell lagring av CO2. Lakningsförsöken analyserade ammoniumjoner, fosfatjoner, pH och konduktivitet. Odlingsförsöken genomfördes på zucchiniplantor som drevs upp i ett växthus tillhörande Örebro kommun. Beräkningsmodellen för beräkning av kolsänkan gjordes i Excel med indata från litteraturen och Örebro kommun.  Lakningsförsöken visade att med 5 vol% biokol minskade läckaget med 23%. Med 20 respektive 50 vol% biokol minskade läckaget med 33 respektive 63%. Det går även att se att biokol bidrar till en pH ökning, vilket även det påverkar jordens förmåga positivt att absorbera näring. Konduktiviteten på samtliga torvblandningar visade sig minska allt eftersom ökat antal lakningsförsök. Utlakningen av fosfatjoner visade sig öka, i liten mängd i takt med en ökad volymvikt biokol.  En låg dos av hönsgödsel i kombination med biokol gav sämre tillväxt av zucchini jämfört med hönsgödsel utan biokol. Biogödseln gav däremot en positiv effekt för zucchiniplantan. De plantor som drevs upp med biogödsel och biokol blev lite större jämfört med de som drevs upp med biogödsel utan biokol.  Beräkningarna av kolsänkan visade att genom användning av biokol vid plantering av träd skulle Örebro kommun kunna lagra ca 5 ton CO2 eq/år. 2020 mättes kommunkoncernens CO2 utsläpp till 141 440 ton vilket innebär att en kolsänka 5 ton motsvarar en reducering på 0,004 %. Räknat till 2030 blir den sammanlagda kolsänkan 44 ton CO2 eq.

Denna rapport är en fördjupning och jämförelse av trä och betonghus utifrån miljöperspektiv med koldioxidutsläpp i fokus. Rapporten har också vidrört hur människan påverkas av att bo i respektive hustyp. Då omfattningen av detta arbete inte är tillräckligt för att göra en egen livscykelanalys har tidigare arbeten studerats och rapporten har landat i ett utredningsarbete.  Utifrån de analyserade livscykelanalyserna för trä och betonghus har resultatet visat att betong orsakar minst utsläpp av koldioxid. Däremot har dessa livscykelanalyser haft lite annorlunda delar beräknade och kan därför inte jämföras rakt av. Vidare måste viktiga poänger så som träets fördelar vid förbränning och dess koldioxidneutrala kretslopp tas i åtanke vid jämförelsen. En livscykelanalys består av tre olika delar där trä presterar bättre än betong i vissa avsnitt och tvärt om. VOC (lättflyktiga organiska föreningar) och formaldehyd har utretts i syftet av att undersöka hur människan påverkas fysiskt av att bo i respektive hus genom tidigare studier. Testerna för dessa ämnen har dock skett på andra projekt än de som rör livscykelanalysen men ger en generell uppfattning om hur vardera typ av hus beter sig.  Slutsatserna av arbetet har landat i att det trots allt blev väldigt jämt mellan trä och betonghus utifrån miljöperspektiv. Dock är uppfattningen att trä har övervägande fördelar då det framförallt är en förnybar resurs som är av stor betydelse. Vad som också konstaterats är att trä och betong har olika för- och nackdelar och för att bygga så miljövänligt som möjligt kan det möjligtvis vara lämpligt att dr nytta av båda materialens fördelar.

När en ny plattrambro byggs påverkas miljön på ett negativt sätt, detta eftersom den kräver stora mängder betong och armeringsstål. En av betongens huvudsubstanser är cement som står för en betydande del av det globala koldioxidutsläppet. Även stålet släpper ut en stor mängd koldioxid vid tillverkning. Plattrambroar dimensioneras ofta efter L100 vilket innebär en förväntad livslängd på 120 år. Men med dagens utförande på plattrambroar är det svårt att uppnå den förväntade livslängden då broarnas beläggning och kantbalkar slits sönder efter 30-40år. Denna rapport tar upp nya lösningar på plattrambrons konstruktion där modern injekteringsbetong kommer att användas istället för den konventionella anläggningsbetong som idag används för att bygga plattrambroar. Den moderna injekteringsbetongen har många fördelar jämfört med en konventionell anläggningsbetong. Dels används en grövre ballast i injekteringsbetongen, vilket medför en mindre krympning. Den moderna injekteringsbetongen har även en lägre cementhalt vilket är fördelaktigt ur miljösynpunkt. När en plattrambro gjuts med modern injekteringsbetong väljs i detta fall beläggningen bort för att kunna dra ner på underhåll. Istället ökas täckande betongskiktet med 10 mm för att klara av slitaget från vägtrafiken som belastar den. Även rostfri armering kommer att placeras i bron gjuten med modern injekteringsbetong för att inte riskera att armeringen utsätts för korrosion. Rapporten visar att besparingar kan göras både med avseende på kostnad och likaså miljö. Detta genom att ändra det material och det geometriska utförandet vid projektering och produktion av en plattrambro. Plattrambro, modern injekteringsbetong, rostfri armering, betong, koldioxid. / When a new slab-frame bridge is being built the environment is affected in a negative way. This is because it requires a large amount of concrete and reinforcement. One of concrete’s main ingredients is cement which stands for a significant share of the global carbon dioxide emissions. Also the steel is emitting a large amount of carbon dioxide in the production. Slab-frame bridges are often designed for L100, which means a life expectancy of 120 years. But with today’s version of slab-frame bridges it is difficult to achieve when the coating and edge beams are torn after 30-40 years. This report discusses new solutions to the construction of the slab-frame bridge, where modern prepact concrete will be used instead of the conventional construction concrete that today is used to build a slab-frame bridge. The modern prepact concrete has many advantages over the conventional construction concrete. Firstly, coarse aggregate is used in the prepact concrete which results in less shrinkage. Secondly, the production of modern prepact concrete uses much less cement content which is beneficial from an environmental standpoint. When a slab-frame bridge is cast with modern prepact concrete the coating will in this case be removed in order to cut down on the maintenance. Instead the concrete cover layer will be increased by 10 mm to manage the wear from road traffic. Also stainless steel reinforcement will be placed in the bridge cast with modern prepact concrete to avoid the risk of reinforcement exposed to corrosion. The report shows that savings can be made both in terms of cost and also the environment. This is by changing the materials and the geometric arrangements for the design and construction of a slab-frame bridge. Slab-frame bridge, modern prepact concrete, stainless steel reinforcement, concrete, carbon dioxide.

Att mäta och synliggöra data om sig själv med hjälp av tekniska hjälpmedel, så kallad Quantified self, blir allt vanligare. Samtidigt förbrukar vi långt mer koldioxid än vad vår planet klarar av. Den här rapporten undersökte därför relationen mellan användning av Quantified self-verktyg och inställning till det egna koldioxidutsläppet från mat, återvinning och resor. Vi ville se om metoden kunde användas för att påverka människors syn på sina koldioxidutsläpp. Frågeställningen som undersöktes var hur tillgång till QS-data rörande koldioxidavtryck för mat, hushållsavfall och resor påverkar individers inställning till beteendeförändringar och insikt om det egna beteendet inom dessa områden. För att besvara frågeställningen genomfördes en studie där deltagarna fick daglig återkoppling på sitt koldioxidutsläpp i de tre kategorierna samt fick besvara en enkät före och efter studien om deras inställning i frågan. Resultaten analyserades sedan med hjälp av modellen The Behaviour Change Wheel - kapacitet, möjlighet och motivation i relation till beteende. Resultaten visade ett samband mellan återkopplingen på koldioxidutsläpp och ökad förståelse för, respektive motivation att minska, sin koldioxidförbrukning. Tillgången till QS-data verkade således positivt på majoriteten av deltagarna i den mening att de efter studien uppgav sig villigare att leva mer klimatsmart. För framtida forskning inom området är det relevant att reflektera över utformningen av QS-verktyget som används för insamling av data och i vilken kontext datan presenteras, då det kan komma att påverka resultatet. I framtida studier kan det även vara intressant att använda sig av deltagare utan initialt intresse av att ändra sina vanor för ett mer hållbart klimat, för att tydligare kunna se resultat av förändringar i inställning och insikt gentemot klimatfrämjande åtgärder. / The logging of personal data using technology aiming to increase self-knowledge, also known as Quantified Self, is a rapidly developing movement. At the same time, we are using far more carbon dioxide than our planet can handle. The purpose of this study was therefore to investigate the relation between the use of Quantified Self tools and the attitude towards one's own carbon dioxide emissions regarding food, recycling and travels. We wanted to explore whether the method could be used to affect people’s views on their own emissions. The research question was how access to QS-data regarding carbon dioxide emissions from food, recycling and travels affects individual’s attitudes towards behaviour change and knowledge about their own behaviour within these areas. To answer the question at issue we conducted a study where the participants got daily feedback on their carbon dioxide emissions from the three categories mentioned and were asked to answer a questionnaire, both before and after the study, about their attitude towards the matter.   The results were then analyzed using The Behaviour Change Wheel model - capacity, opportunity and motivation in relation to behaviour. The results showed a connection between the feedback on the emissions and an increased understanding for, and motivation to decrease, one’s own carbon dioxide consumption. The access to QS-data had a positive effect on most of the participants in the sense that after the study, they were willing to try to live more climate friendly. For future research within the subject it is relevant to reflect on the design of the QS tool that is being used for the data gathering and in which context the data is being presented, since it could affect the outcome. In future studies, it could be interesting to use participants without an initial interest of changing one’s habits to be more climate friendly, since it might give more clear results of actual changes in attitudes towards, and knowledge about, climate encouraging measures.