En orörd torvmark lagrar en stor mängd kol. Vid dränering bryts det organiska materialet ned och stora mängder CO2 frigörs. Torvmarker i Sverige har med åren minskat i antal dåområden har dikats ut till förmån för jord- och skogsbruk. På senare år har torvmarkerrestaurerats genom återvätning där grundvattenytan höjs. I denna rapport har klimatpåverkan från dikade och restaurerade torvmarker i skogsmark undersökts.   Genom en litteraturstudie undersöktes parametrar som påverkar kolinlagring, CO2-, CH4- och N2O-emissioner. Utifrån parametrarna togs en metodik fram för att kvantifiera en skogstorvmarks klimatpåverkan som har testats i en fältstudie. Kolförrådet och N2O-utsläpp från dikade torvmarker kan kvantifieras. Utsläpp av CO2 samt CH4 är dock komplicerade att kvantifiera och i stället togs förslag fram på hur dessa kvalitativt kan förutspås utifrån dess parametrar.   Dessutom har lärdomar från tidigare restaureringar beaktats genom en litteraturstudie och intervjuer med erfarna personer inom området. De lärdomar som kan dras från tidigare genomförda restaureringar av skogstorvmarker är främst att det är för tidigt att dra slutsatser gällande effekter på inlagringen av kol.

På grund av nya lagar och företagets egna initiativ om uppföljning av energier och utsläpp har NCC påbörjat kartläggning av dessa faktorer i bergtäkter. För deras bergtäkter av mindre storlek har de önskat framställa en metod med vilken platscheferna själva ska kunna utföra detta arbete. Detta har föranlett till den undersökning som redovisas i denna rapport. Målet med arbetet var att undersöka hur mycket information som finns tillgänglig om energier vid Eker bergtäkt. Sedan ska den informationen användas för att utveckla en metod som förenklar arbetet för platschefer på mindre bergtäkter samt att kartlägga energi och koldioxidutsläpp per ton vid Eker under produktionsåret 2018. I slutändan skapades en excel-fil som beräknar och fördelar energier och utsläpp om information om förbrukat bränsle och el tas fram och matas in. Nyckeltalen som beräknades för energier var 10,03 kWh/ton för totalen, 4,82 kWh/ton för produkter efter krossteg 1, 7,74 för produkter efter krossteg 2 och 14,25 kWh/ton för produkter efter krossteg 3. Nyckeltalen för koldioxid var 2,39 kg CO2/ton för totalen, 1,05 kg CO2/ton för produkter efter krossteg 1, 1,80 för produkter efter krossteg 2 och 3,49 kg CO2/ton för produkter efter krossteg 3. Resultaten visar på att det går att utföra denna typ av undersökningar med den framtagna metoden. Undersökningen avgränsades vid det förberedande arbete med losshållning av berg fram tills lastning på kunds lastbil. Endast de större påverkande faktorerna diesel och el undersöktes. / Due to new laws and the company’s own initiative concerning tracking of energies and emissions in quarries, NCC has begun surveying these factors. For their smaller quarries they mean to produce a method for local site managers, with which they themselves can perform this task. Because of these reasons the study in this rapport has been done. The end goal was to study the amount of available informtion about the energies at Eker quarry. Then Using this information to create a method for site managers to simplify their work as well as performing a survey in Eker concerning energies and emissions per ton of produced materials during 2018. The end product was an excel-file that calculates och distributes energies and emissions as long as data about used diesel and electricity is entered into the file. The survey produced the key figures for energies, 10,03 kWh/ton for the total 4,82 kWh/ton for products after the first crusher stage, 7,74 for products after the second and 14,25 kWh/ton for products after the third crusher stage. The key figures for emissions are 2,39 kg CO2/ton for the total, 1,05 kg CO2/ton for products after the first crusher stage, 1,80 for products after the second and 3,49 kg CO2/ton for products after the third crusher stage. The results show the possibilities to perform this type of survey with the produced method. The survey’s limitations were at the preliminary work with salvoes and ended when the product was loaded to a customer. Only the major factors of diesel and electricity was studied.

Although Iron and steel industry is essential for the development of society, the industry is responsible for a large portion of CO2 emissions. The industry also produces by-products like metallurgical slag in orders of million tons. The slag is alkaline in nature and rich in Ca and Mg oxides. Upon use the oxide interact with atmospheric CO2 and form carbonates, making them unstable. Storing CO2 in the slag would make it more stable, enhances its life cycle and promotes further usage in various applications. CO2 sequestration can be done through carbonation of steel slag. Carbonation of slag can be achieved through direct and indirect carbonation. Direct carbonation is performed either in a gaseous or an aqueous state in a single step. Indirect carbonation involves multiple steps as it activates the Ca/Mg ions in the slag before they interact with CO2. For an industrial process the direct route would be more viable as it involves lesser steps, easier to scale up. Since there are no solvents to activate the Ca/ Mg the cost involved is also less. This thesis focuses on developing an industrial process to sequester CO2 in metallurgical slag. Sequestration through a combination of gaseous and aqueous has been attempted while studying the effect of carbonation time, carbonation temperature and shape of slag used. Carbonation of the slag is performed using CO2 and steam. The results show that carbonation yield increases with carbonation time and decreases with increase in temperature. The effect of the shape of slag used for carbonation was studied by performing carbonation test in a slag pellet. Diffusion plays a significant role in carbonation process. Powdered slag showed higher carbonation yield compared to the pellet. CO2 uptake as high as 53g of CO2/kg of slag at 200 oC for 6 hr has been achieved. The results indicate the possibility for an industrial carbonation process. / Även om järn- och stålindustrin är avgörande för samhällets utveckling, är industrin ansvarigför en stor del av koldioxidutsläppen. Industrin producerar också biprodukter som metallurgisk slagg i order på miljoner ton. Slaggen är alkalisk till sin natur och rik på Ca- och Mg-oxider. Vid användning interagerar oxiden med atmosfärisk CO2 och bildar karbonater, vilket gör dem instabila. Att lagra koldioxid i slaggen skulle göra den mer stabil, förbättra livscykeln och främja ytterligare användning i olika applikationer. CO2-bindning kan göras genom kolsyrning av stålslagg. Kolsyrning av slagg kan uppnås genom direkt och indirekt karbonatisering. Direkt karbonatisering utförs antingen i ett gasformigt eller vattenhaltigt tillstånd i ett enda steg. Indirekt kolsyrning involverar flera steg eftersom den aktiverar Ca/Mg-jonerna i slaggen innan de interagerar med CO2. För en industriell process skulle den direkta vägen vara mer livskraftig eftersom den innebär mindre steg, lättare att skala upp. Eftersom det inte finns några lösningsmedel för att aktivera Ca/Mg är kostnaden också mindre. Denna avhandling fokuserar på att utveckla en industriell process för att binda koldioxid i metallurgisk slagg. Sekvestrering genom en kombination av gasformig och vattenhaltig har försökt under undersökning av effekten av kolsyratid, kolsyratemperatur och form av den använda slaggen. Kolsyringen av slaggen utförs med CO2 och ånga. Resultaten visar att karbonatiseringsutbytet ökar med kolsyratiden och minskar med temperaturökningen. Effekten av formen på slagg som användes för karbonatisering studerades genom att utföra karbonatiseringstest i en slaggpellet. Diffusion spelar en viktig roll i karbonatiseringsprocessen. Pulveriserad slagg visade högre karbonatiseringsutbyte jämfört med pelleten. CO2-upptag så högt som 53 g CO2/kg slagg vid 200 oC under 6 timmar har uppnåtts. Resultaten indikerar möjligheten för en industriell karbonatiseringsprocess.

Previous research shows that human activities have clearly caused the ongoing global warming, mainly through the release of greenhouse gases. Carbon dioxide and fuel taxes are often considered relatively cost-effective climate policy measures because they have been shown to be a successful way to reduce emissions where they have been introduced. However, support for these climate policy measures is weak and there is an attitudinal gap between the opinions of the public and experts. This essay therefore aims to increase knowledge about the connection between individuals' perceived degree of personal responsibility to counteract climate change and their support for climate policy measures in the form of paying higher fuel taxes. This has been carried out using mean value analysis as well as bivariate correlation analyses. The study´s results show that there is a weak relationship between perceived personal responsibility for reducing climate change and support for increased taxes on fossil fuels. Of the contextual factors at the country level, the results showed that it was the Quality of Government that best explained the gap between perceived personal responsibility and support for fossil fuel taxes. Social trust and GDP per capita were also important variables in the attempt to explain the weak connection. Political trust also showed a positive relationship; however, the variable had the weakest degree of explanation.

This study investigates the carbonation process in concrete, where carbon dioxide is naturally absorbed by the concrete over time. Crushing the concrete into smaller fractions has the potential to accelerate this process. The study aims to evaluate the carbon dioxide reduction through the method of carbonation of crushed concrete, in collaboration with Bjerking and Castellum for their project in Främre Boländerna, Uppsala. Calculation models based on the Swedish standard EN 16757 are used to assess carbon dioxide uptake, which is compared with data obtained from concrete samples taken from buildings scheduled for demolition. These models are used to estimate carbon dioxide uptake during the usage phase of concrete as well as after demolition and crushing. Results indicate that carbonation of crushed concrete has the potential to effectively capture about a maximum of 75 % of the carbon dioxide emissions during calcination. It is found that the carbon dioxide uptake for a concrete wall after 74 years of usage is at 13 %, but this value can increase to 62 % within 4 months after crushing, given optimal waste management practices. These results highlight the impact of crushing and optimal waste management system on achieving carbon dioxide reduction through carbonation. Moreover, the result demonstrates that fractions smaller than 4 millimeters exhibit rapid carbonation, occurring within a few days, while larger fractions in the range of 16–32 millimeters undergo carbonation over a span of several years to a century. The size of the fractions and their proportion in the crushed concrete greatly influence carbon dioxide uptake. Under different fraction conditions, carbon dioxide uptake varies between 59 % and 84 %, emphasizing the impact of fraction composition on carbon dioxide uptake.  The conclusions of this study indicate that crushing concrete for the purpose of carbonation can reduce carbon dioxide emissions from calcination in cement manufacturing. By implementing an optimal waste management system, the carbonation process can be accelerated and utilized within a shorter time frame. Furthermore, the results demonstrate that the ratio of fractions of the crushed concrete has a significant influence on carbon dioxide uptake. However, further research specifically focused on concrete crushing is required to provide a definitive answer. / I denna studie undersöks karbonatiseringsprocessen i betong, en naturlig process där koldioxid från omgivningen absorberas av betongen under dess livslängd. Syftet med undersökningen är att utvärdera möjligheterna för att skapa koldioxidsänka genom karbonatisering av riven betong. Detta görs i samarbete med Bjerking och Castellum inom ramen för deras projekt i Främre Boländerna i Uppsala. För att utvärdera koldioxidupptaget används kalkyleringsmodeller baserade på svensk standard EN 16757 som sedan jämföras med data från betongprover från byggnader som ska rivas. Dessa modeller används för att uppskatta koldioxidupptaget av betong under användarfas och efter rivning och krossning. Studien visar att karbonatisering av riven betong har en potential till att vara en effektiv metod för att maximalt ta upp 75 % av koldioxidutsläppen från kalcinering. Det visar sig även att koldioxidupptaget för en betongvägg efter 74 år i användarfas ligger på 13 %, detta kan öka till 62 % endast 4 månader efter krossning vid optimal avfallshantering. Detta resultat visar effekten av krossning och ett optimalt avfallssystem för att skapa en koldioxidsänka genom karbonatisering. Vidare framgår det att fraktioner på mindre än 4 millimeter kan karbonatiseras på några dagar medan fraktioner som 16–32 millimeter karbonatiseras inom några år till 100 år. Storleken på fraktioner och fraktionsandel av den krossade betongen påverkar koldioxidupptaget avsevärt. Vid två olika förhållanden mellan fraktionerna varierar koldioxidupptaget mellan 59 % och 84 % vilket visar effekten av fraktionsandelen på koldioxidupptaget.  Slutsatserna i denna studie tyder på att krossning av  betong för ändamålet karbonatisering kan minska koldioxidutsläpp från kalcinering vid cementtillverkning. Genom att implementera ett optimalt avfallssystem kan karbonatiseringsprocessen accelereras och utnyttjas inom en kortare tidsram. Vidare visar resultatet att förhållandet mellan fraktioner av den krossade betongen har en betydande inverkan på koldioxidupptaget. Det behövs dock fler undersökningar specifikt inom krossning av betong för att ge ett definitivt svar.

Minskningen av koldioxidutsläpp och andra skadliga gaser är en viktigt för miljön, och nödvändigt för människans framtid. Alla kommer behöva minska utsläppen till den nivå som krävs för att nå klimatmålen. Transportsektorn är en stor bidragare till de globala koldioxidutsläppen, och sjöfarten står för en stor del av de utsläppen. Olika metoder, eller perspektiv, kan användas för att bestämma hur stora de utsläppen har varit över de senaste åren. I första delen av rapporten kommer tre av dessa perspektiv diskuteras. I andra delen diskuteras olika möjligheter, både tekniska och operativa, för att reducera utsläppen. Syftet med den här rapporten är att skapa en bättre förståelse för både omfattningen av utsläppen idag, samt diskutera möjligheter att reducera dem. / The reduction of emissions of carbon dioxide and other harmful gases is important for the environment, and crucial for the future of humanity and this planet. Everybody will need to reduce the emissions to a level that will be necessary to reach our climate goals. The transport sector is a large contributor to the global carbon dioxide emissions, and maritime operations are a large part of those emissions. To get a better understanding of how large the emissions have been over the past years, different methods can be used to calculate an estimation. In the first part of the paper three of these estimations are discussed. The other part discusses different options for reducing those emissions, both technological and operative. The purpose of this paper is getting a better understanding of both the magnitude of the emissions today, as well as discussing options for reducing them.

With new goals and directives, the Swedish construction industry is undergoing a major transition from linear to circular building practices. To adopt more circularly practices, organizations have started using reuse as a solution to reduce their climate impact. Finding profitability through reuse is a relatively unexplored area. Therefore, it is important to examine the economic and environmental aspects that affect organizations both positively and negatively. These conditions form the foundation for the use of reuse. The study was conducted in collaboration with Lejonfastigheter AB, a subsidiary of Linköpings Stadshus AB. Their vision is to build a sustainable future to ensure Linköping’s municipality environmental goals. As a result, reuse has become an important strategy. The purpose of the study is to explore how reuse affects the economic and environmental aspects of new constructions. Therefore, it aims to identify recurring obstacles that affect organizations when using reuse in the context of circular building practices. The work is based on quantitative calculations for estimating carbon emissions and costs, as well as qualitative data collection to identify recurring reuse obstacles. The study resulted in tables that visualize the impact of reuse on economic and environmental aspects. To produce these tables, a real project and a reference project were used. To identify recurring reuse obstacles, all literary sources were compiled in tabular form. The study shows that the economic aspect is negatively affected, with higher costs associated with economic incentives for reuse. From an environmental perspective, there is a significant reduction in carbon footprint, with substantial saving in carbon equivalents possible through reuse. Furthermore, the study identifies three different recurring barriers to reuse. / Med nya mål och direktiv står den svenska byggindustrin inför en stor omställning, från linjärt till cirkulärt byggande. För att jobba mer cirkulärt har organisationer börjat använda återbruk som en lösning, för att minska klimatavtrycket. Att hitta lönsamhet genom återbruk är ett outforskat område. Därför är det viktigt att undersöka de ekonomiska och miljömässiga aspekter som påverkar organisationer både positivt och negativt. Förutsättningarna utgör grunden för användningen av återbruk. Studien genomfördes tillsammans med Lejonfastigheter AB, som är ett dotterbolag till Linköpings stadshus AB. Deras vision är att bygga en hållbar framtid för att säkerställa Linköpings kommuns miljömål. Därför har återbruk blivit en viktig strategi. Syftet med studien är att utforska hur återbruk påverkar den ekonomiska och miljömässiga aspekten vid nybyggnation. Därför detektera repetitiva hinder som påverkar organisationer vid användning av återbruk, i sammanhang med cirkulärt byggande. Arbetet baseras på kvantitativa beräkningar av koldioxidutsläpp och kostnader, samt kvalitativ informationsinsamling för att identifiera återkommande hinder för återbruket. Studien resulterade i tabeller som visualiserar återbrukets påverkan på ekonomiska- och miljömässiga aspekter. För att få fram tabellerna användes ett verkligt- och referensprojekt. För att identifiera återkommande återbrukshinder samanställdes alla litterära källor i tabellform för att identifiera mönster. Studien visar att den ekonomiska aspekten påverkas negativt, med högre kostnader för ekonomiska incitament vid användning av återbruk. Utifrån ett miljömässigt perspektiv finns en betydande minskning av koldioxidavtryck, där en stor besparing av koldioxidekvivalenter är möjligt genom användning av återbruk. Vidare identifierar studien tre olika återkommande hinder för återbruk.

Syftet med den här studien är att göra en teknoekonomisk utvärdering av processer för förvätskning av CO2 med hjälp av Aspen Plus. Ett flertal förvätskningsprocesser från tidigare studier jämfördes och från dessa valdes två förvätskningsprocesser ut för fortsatta studier och simuleringar. Dessa två förvätskningsprocesser var ett internt kylt förvätskningssystem och ett externt kylt förvätskningssystem av Øi et al., Energy Procedia 86 (2016) 500-510, som kallats system A, samt av Seo et al., International Journal of Greenhouse Gas Control 35 (2015) 1-12 kallat system B. Dessa två olika processer simulerades för teknisk analys med hjälp av Aspen Plus. Aspen Economical Analyzer (AEA) användes för att göra den ekonomiska analysen. I dessa simuleringar användes ett massflöde på 45 ton/h inkluderat vatteninnehåll, i jämförelse med tidigare studier med högre massflöden runt 100 ton/h. Elektricitet-och kylbehovet undersöktes i ett flertal olika fall med varierande kyltemperatur mellan kompressorerna. Två fall med integrering av fjärrvärme samt två fall med en värmepump undersöktes också med varierande återgående temperatur på fjärrvärmevattnet. Detta gjordes för att undersöka hur mycket värme som kan tillvaratas från förvätskningsprocessen. Vidare bestämdes även investeringskostnader samt driftskostnader med hjälp av AEA. Från detta bestämdes även den årliga kostnaden av kapitalet, CAPEX, och kostnaden att förvätska CO2 räknades ut i form av €/ton.  Resultaten visade att integrering av fjärrvärme samt värmepumpar är användbart för att tillvarata på så mycket värme som möjligt från förvätskningssystemen. I de fall med en värmepump samt en återgående temperatur på 47°C i fjärrvärmenätet hade ett COP på 3.07 samt 3.15 för system A samt system B vardera. Kostanden att förvätska CO2 var 17.42 €/ton för system A samt 17.75 €/ton för system B utan använding av en värmepump samt en återgående temperatur på 47°C i fjärrvärmenätet. Vid integrering av en värmepump gick kostnaden av förvätskning upp till 20.85 €/ton för system A samt 21.69 €/ton för system B. Kostnaden av förvätskning dominerades av driftskostnader med kostnaden av kapitalet har en mindre påverkan. Utnyttjandegraden har även en stor påverkan på kostanden av förvätskning, då lägre kapaciteter visade sig leda till markant högre förvätskningskostnader. När intäkterna från fjärrvärmeproduktionen adderades till kostnadskalkylen, minskade kostnaden av förvätskning, speciellt för de system med en värmepump, där priset minskade till 10.26 €/ton för system A eller 10.98 €/ton för system B. I linje med tidigare studier pekar även dessa resultat på att det ekonomiska optimumet sammanfaller med energioptimum. Resultaten visade även att system A, det internt kylda systemet, hade den lägsta förvätskningskostanden och minsta elektricitetsförbrukningen med och utan värmepump, och därför är system A optimalt för småskalig CO2 förvätskning. / The aim of this study is to do a technoeconomical analysis on CO2 liquefaction systems using Aspen Plus. Several liquefaction systems from previous studies were compared, and from these, two liquefaction systems were chosen for further studies and simulations. These liquefaction systems were namely an internal liquefaction system and an external liquefaction system by Øi et al., Energy Procedia 86 (2016) 500-510, called system A and Seo et al., International Journal of Greenhouse Gas Control 35 (2015) 1-12, called system B. These systems were simulated for technical analysis using Aspen Plus, and Aspen Economical Analyzer (AEA) was used for economical studies. A small-scale liquefaction system was studied with a mass flow rate of 45 tonne/h including the water content, as compared to other studies with higher mass flow rates of around 100 tonne/h. The electricity demand and cooling demand were studied in several cases of interstage cooling between compressors. Furthermore, two cases of district heating as well as two cases of heat pumps were studied with varying return temperatures of the district heating water. This was done to study how much heat could be recovered from the liquefaction process. Furthermore, the capital expenses as well as the operating expenses were also determined using AEA. From this, the annual CAPEX and the cost of CO2 was calculated in terms of €/tonne CO2.  The results showed that district heating and heat pumps can be useful to recover heat from the liquefaction processes. The simulations that included a heat pump and assumed a return temperature of 47°C had a COP of 3.07 and 3.15 for system A and B respectively. The determined cost of production was 17.42 €/tonne for system A and 17.75 €/tonne for system B when not using a heat pump and a return temperature of 47°C in the district heating grid. However, when adding a heat pump the total production cost (TPC) increased to 20.85 €/tonne for system A, and 21.69 €/tonne for system B. It was also shown that the TPC is highly dominated by the operating expenses while the total capital investment has a smaller impact on the TPC. The capacity is also important for the TPC as lower capacities was shown to lead to significantly increased production costs. When taking the revenue streams from district heating into account the TPC was decreased, in particular for the systems including the heat pumps, where the TPC for system A was 10.26 €/tonne while for system B it was 10.98 €/tonne. In accordance with previous studies it was shown that the economical optimum is closely related to the energy optimum. It was concluded that as system A, the internal liquefaction system, had the lowest TPC and electricity input with and without the heat pump and thus it is the optimal configuration for small-scale CO2 liquefaction.

Världens länder har ingått avtal för att förhindra att den globala medeltemperaturenöverstiger 2°C. För att förmå statliga myndigheter att föregå med gott exempel i detsvenska miljöarbetet har de krav på sig att införa miljöledningssystem. En avuniversitetens/högskolornas miljöaspekter är studenternas resor. Denna rapportpresenterar resultaten från en enkätstudie för studenters resvanor där koldioxidutsläppetper år för studenters resor till hemort, andra studieplatser och universitetet harberäknats. Syftet är att ge underlag för att bedöma om studenternas resande är enbetydande miljöaspekt. Inflyttade campusstudenters koldioxidutsläpp kom till störstadelen från resorna till hemorten som var relativt långa och gjordes ofta. Icke inflyttadecampusstudenters och en distansstudenters koldioxidutsläpp kom till största delen frånresorna till universitetet där den icke inflyttade studenten reste ofta och kort ochdistansstudenten reste sällan men långt. Vid inflyttade studenters resor till annanstudieplats, inflyttade campusstudenters resor till universitetet och distansstudentersresor till annan studieplats var koldioxidutsläppet högre under vintern än för de andraårstiderna vilket innebär att färre gick/cyklade under vintern. Slutsatsen är attstudenternas resor bör ses som en betydande miljöaspekter i universitetets ellerhögskolans miljöledningsarbete. Mål och åtgärder bör sättas upp för vad som är aktuelltoch möjligt på studieorten. / The countries in the world have concluded agreements to prevent the global averagetemperature to exceed 2°C. To engage authorities to set an example they're required tohave an environmental management system. One of the universities environmentalaspects is student travel. This report presents the result from a survey of students' travelhabits where the carbon dioxide emission per year from students' travel to hometown,other study places and university have been calculated. The aim is to give theuniversities material to assess if the students' travel is a significant environmentalaspect. The carbon dioxide emission from a student that moved to the area to study wasmost caused by the travel to the hometown wich had a far distance and was frequentlydone. The carbon dioxide emission from a student that already lived in the area and adistance student was most caused by trips to the university wich for the student thatlived in the area was done frequently and had a short distance and for the distancestudent was done rarely with a far distance. When students that moved to the areatraveled to other study places and the university and when distance students traveled toother study places the carbon dioxide emission in the winter differed from the otherseasons wich shows that fewer students walked/biked in the winter. The students travelshould be seen as a significant environmental aspect in the universities environmentalwork. Environmental objectives and actions should be based on relevance andpossibility for the university.

Syftet med denna rapport är att visa hur en ökning av isolertjockleken i ett hus påverkar kostnader och energiåtgång för isoleringen i ett livscykelperspektiv, samt för husets bruksskede. I studien har en optimering av isoleringen på ett pågående byggprojekt i Växjö, kv Limnologen, utförts. Total energiåtgång för isoleringens livscykel har tagits fram från tidigare utförda livscykelanalyser (LCA). Husets värmebehov har beräknats mha information från ritningar och kontakter med personer i anknytning till kv Limnologen. En ekvation har utformats för att finna ett teoretiskt optimum för isolertjockleken med inriktning mot total energiåtgång, koldioxidutsläpp och ekonomi. Resultatet för optimeringen av total energiåtgång visar att optimum ligger vid den dubbla tjockleken för tak och grund, samt tredubbla för väggarna. För koldioxidutsläpp och ekonomin är resultatet mer beroende av husets uppvärmningskälla. Fjärrvärme med biobränslen är mer miljövänligt och ekonomiskt idag i jämförelse med fossila bränslen. Det innebär att hus som är oljeuppvärmda bör isoleras betydligt mer. I denna studie sammanställs en del faktorer såsom energi, koldioxid och ekonomi vilket gör det lättare att analysera och värdera dem. Att isolera till vårt framräknade optimum vore inte relevant då detta är ett teoretiskt värde och inte tar hänsyn till förändringar i konstruktionen och andra problem som kan uppstå. Optimeringskurvan visar att vinsten ökar snabbast de första centimetrarna av tilläggsisolering och om konstruktionen inte påverkas nämnvärt skulle det vara möjligt att utföra detta tillägg. Slutsatsen är att husen som byggs på kv Limnologen är välisolerade enligt dagens förutsättningar. / The aim with this report is to show how an increase of the thickness of insulating in a house influences the costs and the energy consumption for the insulation in a life cycle perspective and for the usage stage of the house. An optimization of the insulation on an ongoing construction project in Växjö, Limnologen has been carried out in the study. Total energy consumption for the insulation’s life cycle has been taken from earlier accomplished life cycle assessments (LCA). The house's heat need has been calculated on the basis of information from blueprints and contacts with persons in connection to Limnologen. An equation has been formulated in order to find a theoretical optimum for the insulating thickness regarding total energy consumption, carbondioxide and economy. The result of the optimization for total energy consumption shows that optimum lies at the the double thickness for ceilings and foundation, and triple for the walls. For carbondioxide and the economy the result is more depending on the house's heating source. District heating with biomass fuel is more environmentally friendly and economic today compared with fossil fuel. It means that houses that are oil heated should be insulated considerably more. In this study a compilation of some factors have been made, such as energy, carbondioxide and economy which makes it easier to compare them. Insulating to the calculated optimum is not relevant because the optimum is a theoretical value and does not take into consideration structure solutions and other problems that can arise. On the other hand the optimization curve shows that the profit increases rapidly at the first centimetres of additional insulation and if the structure is not affected markedly this addition would be profitable to carry out. The conclusion is that the buildings raised at Limnologen are well insulated with the presumptions of today.