Freiburg, Univ., Diss., 2002.

In dieser Arbeit wurden 169 kolorektale Karzinome auf das Vorhandensein eines allelischen Verlustes (LOH - "loss of heterozygosity")der Region 8p22 um den Marker D8S254 sowie der Region 18q21.1 um den Marker D18S474 untersucht. Es konnte gezeigt werden, dass ein allelischer Verlust des Mikrosatellitenmarkers D18S474 signifikant mit einer schlechteren Patientenprognose bei Patienten mit kolorektalen Karzinomen im Stadium I-IV korreliert ist. Neben der prognostischen Bedeutung könnte ein LOH 18q21.1 auch einen Einfluß auf die Therapie der Patienten haben. Patienten im Stadium II mit LOH D18S474 könnten beispielsweise von einer adjuvanten Chemotherapie eher profitieren als Patienten ohne LOH D18S474. Im Gegensatz zu anderen Arbeitsgruppen konnte keine Korrelation eines allelischen Verlustes des Mikrosatellitenmarkers D8S254 oder einer Kombination von LOH D8S254 und D18S474 bei Patienten mit kolorektalen Karzinomen im Stadium I-IV mit der Patientenprognose gezeigt werden. Es fanden sich im Rahmen dieser Studie geschlechtsspezifische Unterschiede für die Tumoreigenschaften und die Prognose sowohl für Tumoren mit einem allelischen Verlust im Mikrosatellitenmarker D8S254 und D18S474. Ein LOH des Markers D8S254 bei Frauen scheint signifikant häufiger mit einem Stadium IV-Tumor, bei Männern jedoch signifikant häufiger mit einem Tumor des Stadium II korreliert zu sein. Frauen mit einem LOH des Markers D18S474 weisen signifikant weniger Stadium I-Tumore auf, jedoch signifikant häufiger Stadium IV-Tumore. Bei Männern hingegen zeigt sich kein Zusammenhang. Diese Unterschiede in der Verteilung spiegeln sich auch in der durchschnittlichen Überlebenszeit wieder. Demnach haben Frauen mit einem LOH sowohl der Region 8p22 als auch der Region 18q21.1 und noch deutlicher in Kombination eine signifikant schlechtere Prognose als Patientinnen mit einem kolorektalen Karzinom ohne chromosomalen Verlust einer dieser beiden Regionen. / In this study 169 colorectal Carcinomas were testes for an allelic loss (LOH - "loss of heterozygosity")of the region 8p22 and the marker D8S254 and the region 18q21.1 and the marker D18S474. A LOH of the region 18g21.1 could be correlated with a poor prognosis in every stage. In addition a LOH in this region could have influence on the therapy descision. Patients with stage II Carcinomas and LOH 18q21.1 could benefit from a chemotherapy in opposite to those without this allelic loss. A LOH of the region 8p22 and a combined loss of both chromosomal regions stood in no correlation with a poor survival outcome. But for female patients a loss of heterozygosity of both regions could be found more often in stage IV colorectal ccarcinomas. According to this it could be correlated with a poor outcome especially in a combination of both allelic losses.

Ziel dieser Arbeit war es, den in der Literatur bei Karzinomen häufig von Deletionen betroffenen kurzen Arm von Chromosom 8 unter Verwendung von Mikrosatellitenmarkern zur LOH-Analytik bezüglich der häufigsten Deletionsregion genauer zu kartieren und zu untersuchen, ob das Kandidaten-Tumorsuppressorgen MTUS 1 in diesem Bereich lokalisiert ist. Dabei wurden ausgehend vom zentral gelegenen Marker D8S254, der in der Literatur als prognostisch relevant eingestuft wurde, vier weitere Marker (D8S542, D8S549, D8S261, D8S1734) eingesetzt, um die minimale Verlustregion auf dem Chromosom 8p22 definieren zu können. Als Untersuchungskollektiv wurden 48 DNA-Probenpaare jeweils von korrespondierendem Tumor- und Normalschleimhautgewebe herangezogen. Dabei stellte sich der Bereich zwischen den Markern D8S254 und D8S261 als die minimale Verlustregion heraus. Die detektierte minimale Verlustregion beinhaltet das Kandidaten-Tumorsuppressorgen MTUS 1. Die Ergebnisse dieser Arbeit können deshalb als weiterer Hinweis auf seine vermutete Rolle als Tumorsuppressorgen gewertet werden. / LOH of the microsatellite marker D8S254, wich is located on chromosome 8p22, is correlated with a poor prognosis in several carcinomas, including the colorectal cancer. This is considered to be a hint for the localisation of a tumorsuppressor gene in this region. Different genes there, including the MTUS1, are candidate tumorsuppressor genes. The purpose of this study was to localize a minimal regional loss on 8p22. Four further microsatellite markers (D8S542, D8S549, D8S261, D8S1734) beside the marker D8S254 were used. 48 colorectal cancers were tested. In result - the minimal regional loss could be located between the markers D8S254 and D8S261. This region is next to the localisation of the MTUS1-gene. So the assumption of its role could be confirmed in this study.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. <strong>Syfte</strong>: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen. <strong>Metod:</strong> 10 vetenskapliga artiklar hittades i sökningar i databaser och 2 stycken via manuell sökning, artiklarna granskades och relevant information som passade in i syftet och frågeställningar markerades och skrevs ner till ett resultat. <strong>Resultat: </strong>IBS har en negativ inverkan på livskvaliteten. IBS påverkade även den psykiska hälsan negativt. Bakgrundsfaktorer som arbete, ekonomi och kön spelade en viktig roll. Kvinnor med IBS hade sämre livskvalitet än män. Kunskap om sjukdomen gav en positiv inverkan på livskvalitet. <strong>Diskussion:</strong> Vid IBS är det viktigt med en holistisk vård där både fysiska och psykiska symtom har betydelse i diagnostisering och omvårdnad. IBS anses vara en kvinnosjukdom då det är fler kvinnor som har diagnosen, men det är fler män som söker vård för IBS symtom utan att få en diagnos. <strong>Slutsats: </strong>IBS påverkar livskvalitet negativt. Mer kvalitativ forskning behövs.<strong> </strong></p>

Florian Schulze, der letzte Referent im Block der Nachwuchsbibliothekare (17.07.15:00), hatte sich im Rahmen seiner Diplomarbeit auf die Erstellung eines betriebwirtschaftlichen Arbeitskonzepts in einer kommerziellen Personalberatungsfirma eingelassen. Für sie erarbeitete er Arbeitsanleitungen, die sich auf das Klassifikationsverfahren des indischen Altmeisters Ranganathan stützten. Um es vorweg zu sagen: Sein sehr originelles Werk (mit Facetten, Foci, Notationen …) trat nicht in das Stadium der praktischen Nutzung ein. Gleichwohl erwiesen sich seine Gedanken zu Ranganathans Formel „PMEST“ und die betriebswirtschaftlichen Ableitungen als fesselndes Kuriosum.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen. Metod: 10 vetenskapliga artiklar hittades i sökningar i databaser och 2 stycken via manuell sökning, artiklarna granskades och relevant information som passade in i syftet och frågeställningar markerades och skrevs ner till ett resultat. Resultat: IBS har en negativ inverkan på livskvaliteten. IBS påverkade även den psykiska hälsan negativt. Bakgrundsfaktorer som arbete, ekonomi och kön spelade en viktig roll. Kvinnor med IBS hade sämre livskvalitet än män. Kunskap om sjukdomen gav en positiv inverkan på livskvalitet. Diskussion: Vid IBS är det viktigt med en holistisk vård där både fysiska och psykiska symtom har betydelse i diagnostisering och omvårdnad. IBS anses vara en kvinnosjukdom då det är fler kvinnor som har diagnosen, men det är fler män som söker vård för IBS symtom utan att få en diagnos. Slutsats: IBS påverkar livskvalitet negativt. Mer kvalitativ forskning behövs.

Bakgrund: Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen i världen. Personer som diagnostiseras med sjukdomen påverkas av de livsstilsförändringar som medföljer. Egenvård är en stor del av behandlingen i samband med kolorektalcancer och innebär att självständigt lösa hälsorelaterade problem som kan uppkomma för att uppnå hälsa och välbefinnande. Vald teoretisk referensram är Orems egenvårdsteori. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av egenvård under behandling vid kolorektalcancer.Metod: En litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design samt induktiv ansats. I resultatet användes 12 artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Nyckelfynden presenteras i tre teman samt sju subteman. Teman var; Hantering av egenvård, behov av stöd samt begränsningar i livet. Litteraturöversikten visade att patienter med kolorektalcancer upplevde svårigheter kring egenvård under behandling. Sociala och emotionella påfrestningar var en bidragande faktor till att egenvården upplevdes utmanande. Stöd från vänner och familj var avgörande för att lyckad egenvård skulle uppnås. Stöd från vårdpersonal upplevdes som bristande. Slutsats: Resultatet ökar förståelsen för patienternas upplevelser av egenvård under behandling av kolorektalcancer. Sjuksköterskor behöver kontinuerligt förnya sin kunskap för att kunna uppmuntra och utbilda patienten till egenvårdhantering så att vården blir så god som möjligt. / Background: Colorectal cancer is the third most common form of cancer worldwide. Individuals diagnosed with the disease are affected by the lifestyle changes that accompany it. Self-care is a significant part of the treatment and involves independently addressing health-related issues that may occur to achieve health and well-being. The selected theoretical framework is Orem’s self-care deficit theory. Aim: The aim was to describe patients' experiences of performing self-care during treatment of colorectal cancer. Method: A literature review with articles on qualitative design and an inductive approach. 12 articles were used in the result and analyzed using Friberg's five-step model. Results: The key findings are presented in three themes and seven subthemes. The themes were: Management of self-care, need for support and limitations in life. The literature review revealed that patients with colorectal cancer experienced difficulties with self-care during their treatment. Social and emotional limitations were contributing factors to the challenging experience of self-care. Support from friends and family was essential for successful self-care outcomes. The support from health- care staff was perceived as insufficient. Conclusions: The findings increase understanding of patients' experiences of self- care during treatment of colorectal cancer. Nurses need to continually renew their knowledge in order to encourage and educate patients in self-care management to provide the best possible care to patients.

Background: Colorectal adenocarcinoma is the third commonest cancer in Sweden, with 6100 new cases every year. Several factors have been identified as contributors in the development of colorectal adenocarcinoma, amongst them is inflammation inducing angiogenesis, cell migration and mutations. C-reactive protein (CRP) is an acute phase protein that is produced by the liver in response to inflammation. Method: CRP was measured at diagnosis and six weeks after surgery in 271 patients with stage II and III colorectal adenocarcinoma. The concentration of CRP in plasma was compared to parameters and outcomes as registered in the Swedish Colorectal Cancer Registry. Results: Age over 70, co-morbidities, acute operation and mortality were significantly correlated with CRP concentrations over 5 mg/l. Using Cox-regressions univariate hazard ratios (HR) were calculated. CRP (HR 1.19-7.22, p&lt;0.05), age (HR 6.02 p=0.0001), ASA-classification (HR 5.47, p=0.000), acute operation (HR 3.25, p=0.004), positive lymph nodes (HR 4.45-5.71, p=0.006), postoperative complications (HR 3.03, p=0.005) of which ICU-care (HR 13.86, p=0.000) and re- operation (HR 5.48, p=0.000) were the best predictors of mortality using the univariate model. In the multivariate model age over 70 (HR 4.792, p=0.006), postoperative complications (HR 3.645, p=0.012), N1- or N2-stage (HR 5.490 and 16.397, p=0.003 and 0.000 respectively) and preoperative CRP over 5 mg/l (HR 3.227, p=0.045) were significant predictors of mortality. Including only elective patients, N2-stage (HR 12.829, p= 0.000), age over 70 (HR 5.240, p= 0.017) and ASA-classification III and IV (HR 4.465, p= 0.012) were correlated to excess mortality.Discussion: The results confirm previous studies and adds to the evidence in support of CRP as a predictor of mortality in patients with colorectal adenocarcinoma. In the future these results might be valuable in predicting mortality and tailoring the care for patients with colorectal adenocarcinoma. / Bakgrund: Tjock- och ändtarmscancer är ett folkhälsoproblem som drabbar cirka 6 100 personer årligen, vilket gör sjukdomen till den tredje vanligaste cancerformen. Det finns flera teorier om tjock- och ändtarmscancers uppkomstmekanism. En faktor som identifierats som grundläggande för all cancer är inflammation. Kroppen reagerar vid inflammation genom att bland annat uttrycka mer av vissa äggviteämnen. Ett sådant äggviteämne är C-reaktivt protein (CRP). Denna studies syfte är att undersöka om det finns någon korrelation mellan CRP och hur allvarlig cancern är, ålder, samsjuklighet, överlevnad och prognos hos patienter med tjock- och ändtarmscancer. Metod: Journaler från 525 patienter som inkluderats i ett lokalt kvalitetsregister för tjock- och ändtarmscancer användes för att jämföra hur nivån av CRP i plasma före och efter operation påverkar cancerutfallet för patienterna. En grupp på 271 patienter valdes ut baserat på tumörstadie och analyserades med statistiska metoder. Resultat: Pre- och postoperativt CRP är korrelerar till hög ålder (över 70 år), samsjuklighet, akut operation och överlevnad hos patienterna. Patienter äldre än 70 år, de som hade CRP över 5 mg/l, lymfkörtelmetastaser eller som drabbats av en komplikation efter operationen var överrepresenterade bland de avlidna. Delades patienterna in i två grupper baserat på CRP- koncentrationen i blodet sågs en ökad dödlighet hos de med CRP över 5 mg/l före operationen. Diskussion: Tidigare studier som gjorts på området visar liknande resultat. Fortsatta studier bör göras på patientgruppen då uppföljningstiden och antalet patienter i registret ökar. I framtiden kan man använda resultaten för att hitta de patienter som löper större risk att avlida och anpassa deras behandling för att minska risken.

No description available.

Florian Schulze, der letzte Referent im Block der Nachwuchsbibliothekare (17.07.15:00), hatte sich im Rahmen seiner Diplomarbeit auf die Erstellung eines betriebwirtschaftlichen Arbeitskonzepts in einer kommerziellen Personalberatungsfirma eingelassen. Für sie erarbeitete er Arbeitsanleitungen, die sich auf das Klassifikationsverfahren des indischen Altmeisters Ranganathan stützten. Um es vorweg zu sagen: Sein sehr originelles Werk (mit Facetten, Foci, Notationen …) trat nicht in das Stadium der praktischen Nutzung ein. Gleichwohl erwiesen sich seine Gedanken zu Ranganathans Formel „PMEST“ und die betriebswirtschaftlichen Ableitungen als fesselndes Kuriosum.