Genom att i praktiken se hur ett kommunalt bostadsbolag använder sig av belöningssystemsyftar denna studie till att få en bättre inblick i belöningssystemets användning ocheffektivitet. Vidare syftar studien till att bidra med en ökad förståelse och kartlägga hur ettkommunalt bostadsbolag kan begränsas och förhålla sig till de lagkrav som återges ikommunallagen (1991:900) och lag (2010:879) om allmännyttiga kommunalabostadsaktiebolag vid användningen av belöningssystem. Tre forskningsfrågor är formuleradeför att besvara studiens syfte. Studien är kvalitativ och genomfördes med en abduktiv ansats.Det har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt för att tolka och förstå det material som samlats inoch datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer samt en kvalitativinnehållsanalys. Vid analysen av intervjuerna tillämpades en tematisk analys med ettdeduktivt förhållningssätt. Temana fastställde vi med hjälp av den teoretiska referensramenoch studiens syfte. Resultatet av innehållsanalysen har lyfts fram i en tabell där kopplingarmellan de undersökta lagarna och belöningssystemets begränsningar redogörs.Det framkommer i studien att det undersökta bolagets belöningssystem inte verkar effektivt iden utsträckning som är möjlig. Det finns delar av belöningssystemet som är bristfälligt dåledningen beskriver en avsaknad av vissa belöningar som de motiveras av. Vidare finnerstudien att kommunallagen (1991:900) och lag (2010:879) om allmännyttiga kommunalabostadsaktiebolag i ett flertal punkter kan begränsa användningen av ett kommunaltbostadsbolags belöningssystem. / The purpose of this thesis is to gain a better insight into the reward systems utilization andefficiency, this through practice see how a municipal housing company uses reward systems.Furthermore this thesis aims to contribute to a better understanding and mapping how amunicipal property may be limited by the Swedish local government act (1991:900) in thedesign of its reward system. This thesis is qualitative and was conducted by using anabductive approach. It has applied a hermeneutical perspective to interpret and understand thedata that have been collected during the thesis. The data has been collected through semistructuredinterviews and a qualitative content analysis. For the analysis of the semi-structuredinterviews we have applied a thematic analysis with a deductive approach. The themes wereestablished with the help of the theoretical framework and the purpose of the thesis. The resultfrom the content analysis is presented in a table where links between the studied laws and thereward systems limitations.The thesis shows that the studied company's reward system does not seem to be as effective aspossible. The management is lacking in some certain rewards that they are motivated bywhich results that parts of the reward system is flawed. Furthermore the thesis finds that theSwedish local government act (1991:900) in more than one way can limit the use of amunicipal housing company reward system.This thesis is hereinafter written in Swedish.

Frågeställning: Hur tillämpas god ekonomisk hushållning i kommuners styrning utifrån kommunallagen? – Finns det skillnader mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun? Vad blir konsekvensen om god ekonomisk hushållning inte uppfylls? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur kommuner förhåller sig till god ekonomisk hushållning i deras styrning, om det är någon skillnad mellan Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun i förhållande till kommunallagen. Metod: Deduktiv ansats har använts i studiens framställande. Informationen har samlats in, den har analyserats och av den teoretiska referensramen och empirin har en slutsats dragits. Respondenter valdes ut genom ett strategiskt urval och dessa kontaktades via mejl. Slutsats:  Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun och Strängnäs kommun är styrda av de uppsatta mål som kommunfullmäktige sätter. Dessa mål är direkt kopplade till kommunallagen. Genom att arbeta med mål och riktlinjer, och att ha en ekonomi i balans tillämpas god ekonomisk hushållning utifrån kommunallagen. En skillnad som kan ses mellan kommunerna är att de har olika mål vilket i sin tur leder till att en god ekonomisk hushållning uppnås på olika grunder. Gemensamt är strävan efter att uppnå alla de mål som är uppsatta av kommunfullmäktige för att följa god ekonomisk hushållning. Den stora skillnaden som finns mellan kommunerna är att Nyköpings kommun har haft svårigheter under år 2011 och år 2012 med att uppnå en god ekonomisk hushållning i deras verksamhet. Vad konsekvenserna blir av inte uppnådd god ekonomisk hushållning är lite svårare att svara på då det inte finns några riktlinjer om vad som händer. Det som framkom under studien är att det är politikerna som hålls som ansvariga för inte uppnådd god ekonomisk hushållning men att inga repressalier utdelas. / Research questions:  How to apply good financial management in municipalities control based on the Local Government Act? - Are there differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality? What are the consequences if good financial management is not fulfilled? Purpose:  The purpose of this study is to examine how municipalities are related to good financial management in their management, if there are any differences between Eskilstunas Municipality, Nyköpings municipality and Strängnäs municipality in relation to the Local Government Act. Method: Deductive approach has been used in this study. The information has been collected, it has been analyzed and from the theoretical framework and empirical a conclusion has been drawn. Respondents were selected through a strategic selection and these were contacted by email. Conclusion: Eskilstuna municipality, the municipality of Nyköpings and Strängnäs are guided by the goals that the City Council sets. These objectives are directly linked to the Local Government Act. By working with the objectives and guidelines and to have a balanced economy good financial management is applied by the Local Government Act. One difference can be seen between the municipalities is that they have different goals, which in turns leads to good financial management is achieved on different grounds. The common denominator is striving to achieve all the goals set by the City Council to follow good financial management. The major difference found between municipalities is to Nyköpings Municipality has had difficulties in the year 2011 and 2012 to achieve good financial management in their economics. What consequences are not reached by good financial management is a bit more difficult to answer as there are none guidelines about what will happen. What emerged during the study is that it is the politicians who are held responsible for not achieved a good economic management, but no reprisals inflicted.

Från kapitel 7: Avslutning och sammanfattning Kommunal kompetens för vissa former av påverkansarbete Det framgår ovan att det finns skäl för att göra mer nyanserade bedömningar kring vad för utrymme som den kommunala kompetensen ger kommuner för att bedriva på-verkansarbete. Att direkt avfärda en kommuns beslut om att exempelvis skriva under en namninsamling för att den nämner kärnvapen och hänvisa till dels att utrikespolitik inte är en kommunal angelägenhet, dels RÅ 1990 ref. 9 (Kärnvapenfria zonen) duger inte. Det krävs en mer nyanserad bedömning för att avgöra vad som är tillåtet kommunalt påverkansarbete. För att göra en sådan bedömning presenterade jag därför en modell med flera steg som byggde på de slutsatserna jag dragit från rättskällorna. I uppsatsen har jag även argumenterat för att kommuner får uttala önskemål och presentera vad som är i deras intressen till den aktör som beslutar i en angelägenhet som norska kommuner kan. Likheterna är även stora med när kommuner skriver remissvar på lagförslag med mera. Det allmänna intresset kommuner representerar motiverar även att de får förmedla tankar i sådant som inte är kommunala angelägenheter. Som jag visar ovan innebär detta att kommuner har möjligheten att skriva under till exempel ICAN:s Cities Appeal och skicka skrivelser angående utredningen om angiverilagen. Kommuner får däremot inte uttrycka egna ställningstaganden i frågor som de inte hant-erar eller bedriva opinionsarbete i dylika frågor. Det finns inte heller något juridiskt utrymme för kommuner att kommunicera att en lag inte kommer tillämpas eftersom lagstiftning är förbehållet riksdagen. För att klargöra vad för angelägenheter som hanteras av kommuner respektive annan och utveckla vad som är inom den kommunala kompetensen presenterar jag ovan också ett förslag om att införa obligatorisk laglighetsprövning. Förslaget skulle leda till mer praxis som tycks vara det bästa sättet att utveckla den kommunala kompetensen. Dessutom skulle mer praxis troligen leda till utförligare domskäl med följden att det framöver blir enklare att bedöma kompetensenligheten av en kommuns tänkta agerande. För att sammanfatta skulle mer välmotiverad praxis ge stadga i vad kommuner får och inte får besluta om. Med hjälp av min modell och dess bedömningsgrunder klargörs vad kommunmedlemmar via sina kommuner får påverka. Detta skulle leda till ökad tydlighet i vad som är tillåtet respektive förbjudet av den kommunala kompetensen, både inom som bortom kommungränsen.

Under de senaste åren har omfattningen av privatiseringar tilltagit i Sverige och i synnerlighet har fenomenet ”avknoppning” av offentlig verksamhet blivit en allt vanligare företeelse.  ”Avknoppning” är en privatiseringsform där ansvariga och anställda i den offentliga verksamheten tar över driften och bedriver verksamheten vidare i form av ett privaträttsligt subjekt, ofta i form av ett aktiebolag. Från politiskt håll och via dagstidningar samt annan media har uppmärksamhet riktats mot dessa privatiseringar, bland annat gällande värderingsaspekten av offentliga verksamheter vid privatisering. Anklagelser om utförsäljning eller ren bortskänkning av offentliga tillgångar har föranlett att vissa avknoppningar även lett till domstolsprövning. Denna uppsats granskar och klarlägger de rättsliga förutsättningarna och begränsningarna för ett avknoppningsförfarande av kommunala verksamheter ur ett värderingsperspektiv för att vidare jämföra detta med en värdering av en privaträttslig verksamhet inför en överlåtelse. Resultatet visar att avknoppningsförfarandet som privatiseringsmetod enligt författarens bedömning inte är förenligt med vare sig svensk förvaltningslagstiftning eller EU-lagstiftning, då förfarandet saknar marknadsmässig förankring vilket krävs för avyttring av kommunala verksamheter. Med det överhängande kravet på marknadsmässighet menas att kommunala verksamheter ska betraktas och värderas som vilken annan aktör som helst i den privata sektorn. Detta har visat sig innehålla en rad problem då förutsättningarna för de kommunala verksamheterna och de privata inte är de samma på en rad områden. Dels genom de rättsliga förutsättningar och dels genom att värderingsmetoderna inte kan tillgodose de icke marknadsmässiga premisser som präglar dessa typer av verksamheter. Vidare föreslår författaren att nationellt anpassade rekommendationer för hur värdering av offentliga verksamheter ska gå till bör upprättas för fortsatta privatiseringsförfaranden. Detta för att motverka framtida oklarheter och eventuella ”reor” vid avyttring av kommunala verksamheter.