<p><strong>Syfte:</strong> Inom fastighetsbranschen finns det ungefär 100 000 yrkesverksamma. Denna bransch står inom de närmaste åren för stora pensionsavgångar. En av de yrkeskategorier som kommer att påverkas är fastighetsvärderare. I dagsläget finns det ungefär 600 yrkesverksamma fastighetsvärderare. Genom ett antal offentliga aktörer som är verksamma inom fastighetsmarknaden, vill vi belysa frågan om de anser att det råder brist på fastighetsvärderare. Vi har valt att i denna studie särskilt granska och studera Gävle kommun och dess fastighetsbolag, Gavlefastigheter.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Vi har med empirisk forskning, som bedrivs med företrädesvis kvantitativa och kvalitativa metoder, utfört denna studie. Data har samlats in genom intervjuer som sedan sammanställts och analyserats både utifrån de resultat vi fick in men även genom transaktionshandlingar som vi tagit del av ifrån Gavlefastigheter. Resultaten redovisas i löpande text. </p><p> </p><p><strong>Resultat & Slutsats:</strong> Resultaten vi fick fram visar på att ur de offentliga aktörernas perspektiv upplever alla utom en att det finns ett tillfredställande utbud av fastighetsvärderare. De offentliga aktörerna gör inte många fastighetstransaktioner och de anlitar bara fastighetsvärderare vid unika och komplexa objekt. Fastighetsvärderarna kommer att påverkas av pensionsavgångarna. Det i sin tur kommer inte, ur de offentliga aktörernas synvinkel, påverka efterfrågan av fastighetsvärderarnas tjänster.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vi har i denna studie valt att belysa vår problemformulering utifrån ett antal offentliga aktörers synvinkel. Det skulle vara intressant att göra en liknande fallstudie utifrån fastighetsvärderarnas egen sida, men även utifrån de privata fastighetsägarnas sida.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Vi har med denna studie bidragit med att påvisa att de offentliga aktörerna inte anser att det finns för få fastighetsvärderare och att anlitningen av dem sker i mindre omfattning.</p>

<p>Sjukfrånvaron i Sverige ökade mellan åren 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut från 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.</p><p>1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att få tillgång till en tydligare statistik över sjukfrånvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrånvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle påverkas och vilja förbättra sjufrånvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet också upp ett mål om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur motiven till lagändringen har uppfattats och verkställts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas på just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrånvaro än både privata arbetsgivare och landsting. I uppsatsen används en kvalitativ metod i form av sex stycken personliga intervjuer i tre kommuner i Värmland.</p><p>De intervjuer som genomförts visar att respondenterna förstått motiven och syftet med redovisningskravet och att man vidtagit åtgärder på flera plan för att till slut kunna presentera lägre sjukfrånvarosiffror i årsredovisningen. Åtgärderna har utvecklats och blivit mer kraftfulla och det syns en tydligare koppling mellan det interna arbetet och redovisningen av detta i förhållande till den externa redovisningen av sjukfrånvaron.</p><p>Redovisningskravet resulterade i de effekter man ville uppnå genom att arbetet med sjukfrånvaroproblematiken blivit mer tydligt och inställningen har blivit mer långsiktig. Sjukfrånvaron i kommunerna har minskat sedan redovisningskravet infördes 2003, målet om halvering av sjukfrånvaron fram till 2008 har dock inte riktigt uppnåtts men man är trots allt på god väg.</p>

Stockholm införde stadsdelsnämnder år 1997. I studien har undersökts om ansvar och befogenheter har decentraliserats och vilka effekter reformen har fört med sig för kultur- och fritidsverksamhet. Utgångspunkt har tagits i hur enhetschefer inom kultur och fritid upplevt att styrsystemet förändrats till följd av införandet av stadsdelsnämnder i Stockholms stad och vilka effekter detta har lett till. Dessutom görs en översiktlig bedömning av styrsystemets effektivitet för att om möjligt också kunna bedöma verksamhetens effektivitet. Med utgångspunkt i bedömningar av verksamhetens effektivitet, s k subjektiv effektivitet, blir det möjligt att uppskatta effektiviteten i verksamheten. Det finns olika metoder för att mäta och studera effektivitet. I föreliggande studie används den s k kostnadseffektivitetsmodellen (E/K-modellen) och en modell för belysning av subjektiv effektivitet. Resultaten indikerar att styrningen upplevs dubbel och att ansvarsfördelningen är otydlig. Inslag finns av detaljstyrning från olika håll. En slutsats är att den otydliga ansvarsfördelningen till viss del förklaras av att den centrala organisationen inte förändrats i samband med införandet av stadsdelsnämnder. En konsekvens är att det inte är klart vem som ansvarar för vad.  Målstyrning har tidigare införts och arbetet har under den studerade perioden fördjupats. Detaljstyrning, oklar ansvarsfördelning samt bristfällig uppföljning inverkar negativt på målstyrning och indirekt också på effektiviteten. En områdesorganisation skapar förutsättningar för en ökad lokal samverkan. Samverkan mellan verksamheter inom stadsdelsnämnderna har utvecklats under perioden parallellt med ett visst revirtänkande. Samverkan har i större utsträckning utvecklats på programchefsnivå jämfört med enhetschefsnivå. Har ansvar och befogenheter decentraliserats?Stadsdelsnämndsreformen ses som en decentraliseringsreform. Flertalet önskar en ytterligare decentralisering av ärenden. Resultaten visar att ansvar och befogenheter har decentraliserats inom kulturen. För fritiden är utvecklingen snarast den motsatta. En slutsats är att decentralisering av ansvar och befogenheter har skett till programchefer men ej i samma utsträckning till enhetschefer. För enhetschefer inom kultur och fritid ha de sammantagna befogenheterna  inte ökat till följd av stadsdelsnämndsreformen. Decentraliseringen har således bara delvis realiserats. Perioden har för kultur- och fritidsenheter präglats av rationaliseringar och nedskärningar. Fritiden har under perioden drabbats av nedskärningar. Kostnaderna har minskat med drygt 30 % och effektiviteten har inte påverkats positivt. Kulturen har under perioden klarat sig relativt väl. Enhetschefer inom kultur och fritid känner ett starkt engagemang för verksamheten och flera är s k eldsjälar. Visst stöd finns för slutsatsen att införandet av stadsdelsnämnder lett till att besparingar kunnat genomföras med mindre negativa effekter jämfört med föregående organisation. Förmodligen drabbar besparingarna i högre grad de frivilliga verksamheterna. Sammantaget framstår effektiviteten i styrsystemet och verksamheten som tämligen god, något bättre 1999 än 1996, men mycket kan fortfarande förbättras. / Lic.-avh. Stockholm : Handelshögsk., 2005

Sammanfattning Varannan svensk företagare är idag över 50 års ålder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt näringsliv. När dessa personer nu börjar närma sig pensionsålder står näringslivet och samhället inför stora förändringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom området och dess problematik. Dessa studier visar ett tydligt resultat, nämligen vikten av att ta problemet med generationsskifte på allvar samt att arbetet på alla fronter påbörjas i tid. De studier som presenterats tidigare har främst haft sin utgångspunkt ifrån företagens och näringslivets perspektiv. Vårt syfte med uppsatsen är att studera vilket kommunalt näringslivsansvar kommunerna tar i generationsskiftesfrågan. För kommunerna påverkas inte minst av att företag antingen läggs ned eller går i konkurs på grund av bristande förberedelser i samband med ett generationsskifte. De delsyften som vi samtidigt vill studera är om kommunen ser några risker med åldrande företagare samt vad gör de för att minska risken för negativa effekter vid ett generationsskifte. Vi ska i denna uppsats söka svar på vår problemformulering: Har kommunerna förberett sig för att underlätta de kommande generationsskiften i de privata företagen i kommunen? Vi har genomfört studien med en kvalitativ metod där vi utifrån semistrukturerade djupintervjuer och ett hermeneutiskt synsätt intervjuat representanter från näringslivskontoren i sex utvalda kommuner belägna i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Vi har därefter bearbetat materialet genom en inomfallsanalys för att se vilken roll kommunen anser sig ha i generationsskiftesfrågan samt vilken näringslivsservice de tillhandahåller inom generationsskiftesområdet. Vår studie visar att kommunerna intar en alltför passiv roll i denna viktiga fråga. Endast två kommuner kände något direkt ansvar i generationsskiftesfrågan medan fyra kände indirekt eller inte något ansvar alls i att underlätta företagens arbete med generationsskiftesfrågor. Tre kommuner genomför utbildningar riktade till näringslivet där generationsskiftesfrågor finns med i utbildningen. Slutsatsen av studien är att kommunerna bör tänka över vilket intresse och ansvar de har för att underlätta arbetet med generationsskifte för att långsiktigt kunna behålla eller skapa ett gott näringslivsklimat i kommunen. En annan viktig slutsats är att företagen bör arbeta mer förebyggande med planering och rådgivning i ett tidigare skede för att underlätta generationsskiftena i näringslivet.

Syfte: Inom fastighetsbranschen finns det ungefär 100 000 yrkesverksamma. Denna bransch står inom de närmaste åren för stora pensionsavgångar. En av de yrkeskategorier som kommer att påverkas är fastighetsvärderare. I dagsläget finns det ungefär 600 yrkesverksamma fastighetsvärderare. Genom ett antal offentliga aktörer som är verksamma inom fastighetsmarknaden, vill vi belysa frågan om de anser att det råder brist på fastighetsvärderare. Vi har valt att i denna studie särskilt granska och studera Gävle kommun och dess fastighetsbolag, Gavlefastigheter.   Metod: Vi har med empirisk forskning, som bedrivs med företrädesvis kvantitativa och kvalitativa metoder, utfört denna studie. Data har samlats in genom intervjuer som sedan sammanställts och analyserats både utifrån de resultat vi fick in men även genom transaktionshandlingar som vi tagit del av ifrån Gavlefastigheter. Resultaten redovisas i löpande text.    Resultat &amp; Slutsats: Resultaten vi fick fram visar på att ur de offentliga aktörernas perspektiv upplever alla utom en att det finns ett tillfredställande utbud av fastighetsvärderare. De offentliga aktörerna gör inte många fastighetstransaktioner och de anlitar bara fastighetsvärderare vid unika och komplexa objekt. Fastighetsvärderarna kommer att påverkas av pensionsavgångarna. Det i sin tur kommer inte, ur de offentliga aktörernas synvinkel, påverka efterfrågan av fastighetsvärderarnas tjänster.   Förslag till fortsatt forskning: Vi har i denna studie valt att belysa vår problemformulering utifrån ett antal offentliga aktörers synvinkel. Det skulle vara intressant att göra en liknande fallstudie utifrån fastighetsvärderarnas egen sida, men även utifrån de privata fastighetsägarnas sida.   Uppsatsens bidrag: Vi har med denna studie bidragit med att påvisa att de offentliga aktörerna inte anser att det finns för få fastighetsvärderare och att anlitningen av dem sker i mindre omfattning.

Sjukfrånvaron i Sverige ökade mellan åren 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut från 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor. 1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att få tillgång till en tydligare statistik över sjukfrånvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrånvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle påverkas och vilja förbättra sjufrånvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet också upp ett mål om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur motiven till lagändringen har uppfattats och verkställts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas på just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrånvaro än både privata arbetsgivare och landsting. I uppsatsen används en kvalitativ metod i form av sex stycken personliga intervjuer i tre kommuner i Värmland. De intervjuer som genomförts visar att respondenterna förstått motiven och syftet med redovisningskravet och att man vidtagit åtgärder på flera plan för att till slut kunna presentera lägre sjukfrånvarosiffror i årsredovisningen. Åtgärderna har utvecklats och blivit mer kraftfulla och det syns en tydligare koppling mellan det interna arbetet och redovisningen av detta i förhållande till den externa redovisningen av sjukfrånvaron. Redovisningskravet resulterade i de effekter man ville uppnå genom att arbetet med sjukfrånvaroproblematiken blivit mer tydligt och inställningen har blivit mer långsiktig. Sjukfrånvaron i kommunerna har minskat sedan redovisningskravet infördes 2003, målet om halvering av sjukfrånvaron fram till 2008 har dock inte riktigt uppnåtts men man är trots allt på god väg.

This paper is about if municipal council's ideology affect steering in the municipalities of Vellinge and Fagertsa. Vellinge has for a long time been governed by Sweden's conservative party Moderaterna. Fagersta has for a long time been governed by Sweden's left party Vänsterpartiet. The main question of the paper to be answered is as follows: Is there a relation between the steering in municipalities and the ideology of the governing parties? The hypothesis is that there is a connection between what ideology the party that governs has and how the municipalities are being governed. The question is being answered by an idea analysis. Two ideal types are being used to compare the two steering alternatives New Puplic Management and Traditional Bureucracy with the two municipalities. The conclusion is that there is a connection though it is rather weak. It is also clear that the steering is being affected not only by the governing parties ideology but also by the state. This explanation is supported by the theory employed in the paper. Keywords: Styrningsrationalitet, New Public Management, Traditional Bureucracy, Kommuner

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, redovisningsfördjupning, EKR 362 VT 2007 Författare: Maria-José Benitez, Danijela Milos, Admir Skopljakovic Handledare: Erik Rosell Examinator: Lars-Göran Aidemark Titel: Intern kontroll - En studie av arbetet med den interna kontrollen på Växjö och Halmstad kommun, följer de COSO-modellen? Bakgrund: Under de senaste åren har det inträffat händelser där ledningen i olika organisationer, agerat i oenighet med lagen. Det är mycket viktigt att det inte uppstår några väsentliga problem eller brister i en kommun. Därför är det i sin tur väsentligt att det finns en god och fungerande intern kontroll. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur kommunerna arbetar med den interna kontrollen. Vårt syfte är också att se om de respektive kommunerna arbetar utifrån COSO-modellen. Metod: Uppsatsen bygger på positivistisk synsätt. Vi har även använt oss av det abduktiva angreppssättet och av kvalitativ metod. Den empiriska delen samlades in genom intervjuer. Avgränsning: Vi kommer att avgränsa oss och använda en del av kommunerna, det vill säga skol- och barnomsorgsnämndens ekonomiavdelning på Växjö kommun samt barn- och ungdomsnämndens ekonomiavdelning på Halmstad kommun. Slutsats: COSO-modellen används som grund för arbetet med intern kontroll på Växjö och Halmstad kommun. I dagsläget kan vi konstatera att båda kommunerna följer COSO-modellen till stor del i sitt arbete med intern kontroll, dock är personalen på förvaltningarna inte medvetna att någon modell följs.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner använder musik för att locka turister, och hur betydelsefullt musikutbudet är för deras verksamhet. För att få en ingående förståelse har vi undersökt hur fem Svenska kommuner arbetar med lokal musikkultur för att locka turister, om de känt en ökande efterfråga eller andra förändrade förhållanden. Vi har undersökt musikturism utifrån sitt helhetsperspektiv för att sedan uppmärksamma intressanta aspekter för att se närmare på dem. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär för att få en nära relation till forskningsobjektet, och vi har intervjuat väl insatta kommunala turismaktörer för att få en så realistisk uppfattning som möjligt om hur de betraktar musikturism. Vi har i undersökningen kommit fram till att kommunerna inte fokuserar på musikturister specifikt utan arbetar för ett rikare musikutbud för att locka turister i allmänhet, som på så vis automatiskt bidrar till fler musikturister. Vi har också kommit fram till att musikutbud för att locka turister har blivit mer uppmärksammat och är en ökande trend bland kommuner generellt. Ökad turism gynnar kommuners tillväxt, lokala företag och även lokalbefolkningen eftersom det till exempel bidrar till fler jobb och fler musikevenemang. Några aktörer upplever att efterfrågan på musikutbud har ökat och andra inte, men de är överens om att efterfrågan är stor. Det kommer att bli intressant att se om musikturismen i framtiden bidrar till att fler kommuner profilerar sig genom att framhäva sitt evenemangsutbud.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, redovisningsfördjupning, EKR 362 VT 2007</p><p>Författare: Maria-José Benitez, Danijela Milos, Admir Skopljakovic</p><p>Handledare: Erik Rosell</p><p>Examinator: Lars-Göran Aidemark</p><p>Titel: Intern kontroll - En studie av arbetet med den interna kontrollen på Växjö och Halmstad kommun, följer de COSO-modellen?</p><p>Bakgrund: Under de senaste åren har det inträffat händelser där ledningen i olika organisationer, agerat i oenighet med lagen. Det är mycket viktigt att det inte uppstår några väsentliga problem eller brister i en kommun. Därför är det i sin tur väsentligt att det finns en god och fungerande intern kontroll.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur kommunerna arbetar med den interna kontrollen. Vårt syfte är också att se om de respektive kommunerna arbetar utifrån COSO-modellen.</p><p>Metod: Uppsatsen bygger på positivistisk synsätt. Vi har även använt oss av det abduktiva angreppssättet och av kvalitativ metod. Den empiriska delen samlades in genom intervjuer.</p><p>Avgränsning: Vi kommer att avgränsa oss och använda en del av kommunerna, det vill säga skol- och barnomsorgsnämndens ekonomiavdelning på Växjö kommun samt barn- och ungdomsnämndens ekonomiavdelning på Halmstad kommun.</p><p>Slutsats: COSO-modellen används som grund för arbetet med intern kontroll på Växjö och Halmstad kommun. I dagsläget kan vi konstatera att båda kommunerna följer COSO-modellen till stor del i sitt arbete med intern kontroll, dock är personalen på förvaltningarna inte medvetna att någon modell följs.</p>