Mellan åren 1996-2011 minskade befolkningen i mer än hälften av Sveriges kommuner. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur krympande kommuner hanterar sin negativa befolkningsutveckling i översiktsplanen. Vidare handlar syftet om att finna mönster och avvikelser i både de fall kommunerna innehar och inte innehar ett resonerande kring och ett angreppssätt (strategier och metoder) mot själva situationen. Totalt 23 stycken översiktsplaner har legat till grund för studien vilken bygger på en innehålls-analys utifrån undersökningskategorierna: nuläge, prognos och mål samt angreppssätt. Medhjälp av analysverktygen har kommunernas medvetenhet och angreppsätt, men även avsaknaden av dessa, försökts identifierats. Arbetet har även gjort en ansats till att belysa vad som egentligen är kommunernas huvudsakliga syfte med deras översiktsplaner. Trots att översiktsplanen innehar rollen av en långsiktig och strategiskt mark- och vattenanvändningsplan förefaller det i denna studie som om den även kan anta andra roller. Efter en kartläggning av kommunernas syn och hantering beträffande den negativa befolkningsutvecklingen kan flera slutsatser dras. Bland annat tycks det finnas en stor medvetenhet när det gäller den dåtida och nutida befolkningsutvecklingen, men inte när det gäller den framtida. De mål och angreppssätt som kunde identifieras verkade därtill vara tämligen tillväxtorienterade med fokus på nya invånare och företag.

Styrande organisationer i olika typer av regioner, däribland kommunledningar, arbetar idag med marknadsföring för att stärka sin konkurrenskraft. Konkurrensen mellan regioner gäller; invånare, turister och näringsliv. I Sverige är bakgrunden till arbetet den lokala näringspolitiken och företagiseringen inom den offentliga sektorn. Marknadsföringen har ofta som mål att skapa en attraktiv varumärkesimage. Inom forskningen finns idag en bild av att en regions varumärkesimage är nyckeln till attraktion av bland annat näringslivet, då exempelvis etablering av företag. Forskningen kan dock inte visa vilka specifika delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar företag i deras etableringsbeslut. I studien antas, med bakgrund i kommuners företagisering, att företagens etableringsbeslut kan betraktas som en typ av köpbeslut jämförbart med ett köpbeslut på en kommersiell marknad. I och med det antagandet får en kommuns varumärkesimage i teorin en betydande roll vid ett etableringsbeslut. För att kunna undersöka vilka delar av en kommuns varumärkesimage som påverkar etableringsbeslutet lånar studien en modell, som beskriver varumärkesimagens uppbyggnad, från den kommersiella sektorn. Modellen lyfts, genom justeringar, in den i den offentliga sektorn där den appliceras på en kommuns varumärkesimage. En kommuns varumärkesimage kan därmed anses bestå av fyra olika kategorier; kunder, erbjudande, organisation & identitet. Den här studien har således syftat till att öka förståelsen för hur kommunledningar kan utforma sin marknadsföring, då de har som mål att skapa en varumärkesimage som attraherar näringslivet. För att undersöka detta genomfördes en serie om 8 intervjuer med representanter från några av Sveriges största handelsföretag. Företagen tillfrågades vilka kategorier av en kommuns varumärkesimage som påverkade deras etableringsbeslut. På så vis kunde studien skapa en ökad förståelse inom problemområdet genom att synliggöra vad en viss del av näringslivet ansåg vara en attraktiv varumärkesimage för en kommun. Studien visar att den kategori som stora handelsföretag uppfattar som mest attraktiv, den kategori som primärt påverkar deras etableringsbeslut, är kategorin kunder. Denna kategori visar sig ha en direkt påverkan på merparten av företagens etableringsbeslut. Kategorierna erbjudande och organisation hade en sekundär påverkan på etableringsbeslutet. Vilket innebär att de påverkade den kategori med direkt påverkan eller påverkade viktiga aktörer i företagens omgivning. Det 5 framkom också genom studien att kategorin identitet nästan helt saknade påverkan på etableringsbeslutet hos dessa handelsföretag. Vad resultatet därmed indikerar är att marknadsföring med mål att skapa en attraktiv varumärkesimage för kommuner gentemot näringslivet, i fallet handeln, skulle kunna byggas kring kategorin kunder. Resultatet signalerar samtidigt att en kommuns identitet är mindre central att involvera i marknadsföringen. Däremot finns det viss potential i att marknadsföra de sekundärt påverkande kategorierna, organisation och erbjudande, då de skulle kunna verka differentierande gentemot konkurrerande kommuner.

Swedish authorities have been dealt a mission by the Swedish state, where each agency works on the basis of their assignment. Communication has become more and more important for authorities, there are several reasons for the use of communication and they may differ from authority to authority. Some authorities claim that the purpose of the communication work is to create awareness and recognition among citizens. A communication form that has become increasingly important for government agencies is social media, according to the government authorities should implement social media in their communication work because it is very important that the authorities are available where the citizens are. Previous research has focused on the risks and opportunities that the social media generates for the public sector. The authors of this study considered that there was no research that focused on what the impact of social media actually generates public authorities. For that reason the authors decided that the purpose of this paper should aim to find out what goals authorities want to achieve through social media, what strategies authorities use to achieve their goals, and how the authority measure the effects of using social media. In order to answer these three questions the authors chose to do a qualitative study in which seven Swedish authorities were selected. In order to answer the questions of this study the authors contacted the seven authorities to conduct a qualitative interview with the persons that are responsible for social media in each public authority. The results of this study showed that the authorities are capable of setting goals and strategic plans for how they want to achieve their targets, however all the authorities showed big gaps in knowledge when it came to measuring the impact that social media actually generates. The authors found that some authorities had come to the conclusion that they need to develop their measurement tools further, while others argued that developed measurement tools may be relevant in the future.

<p>The overall purpose of this essay is to study in which degree the democratic model that is called participant democracy works in the Swedish municipalities. To achieve what I set out to do I will focus on a central political area in which the Swedish municipalities has sovereignty versus the state, in other words in an area where they rule themselves. That political area will then represent how well the participant democracy works in the Swedish municipalities. The research questions then becomes:</p><p>Does the participant democracy at Swedish Municipality level work in a satisfying way?</p><p>Does the participant democracy in a large Swedish Municipality in a central political area work?</p><p>Does the participant democracy in a small Swedish Municipality in a central political area work?</p><p>Are there similarities and differences between the municipalities?</p><p>If so, how can that be explained?</p><p>To answer these questions I will study documents regarding the planning and building area. The Swedish municipality has an obligation through the law to provide a document that is a strategic plan for how the building in the municipality will take place. This document is called in Swedish “översiktsplan”. The second document in the essay consists of the alterations to the first document after the citizens and other have had there say. In Swedish: “samrådsredogörelse”. These two documents will give me a view over what the municipality was planning and then compare it too the changes, if there were any, after the citizens and others have said their opinion.</p><p>The outcome of the essay was that the participant democracy worked in both a large and small Swedish municipality and therefore the conclusion is that the participant democracy at Swedish municipality level works in a satisfying way. Although the participant democracy is working there is a problem with one of its components. The meaningful participant part has shown itself lacking in these two Swedish community’s as a result of that it is more common for either the political parties or the business world then the common citizen to get there opinion through.</p><p>The last research question was regarding the similarities and differences between the two municipalities. The similarities that exist are by my opinion based on the will of the rulers in the municipalities, they want to engage the citizens and they want for them to have a opportunity to get involved in the municipalities development. The differences however is in the way they want to achieve it.</p>

Bakgrund och problem: Avknoppning av kommunala verksamheter blir allt mer vanligt i och med att det i vissa fall kan vara mer effektivt att kommunen hyr tjänsten av kommunan-ställda som har tagit över driften av en kommunal verksamhet. Det har uppstått en viss pro-blematik i samband med värderingarna, vilket ledde till att avknoppningarna som genomför-des under år 2007/2008, många fall var felaktiga eftersom de inte inkluderade alla värden i företaget. En del hävdar att det finns skillnader mellan offentliga verksamheter och privata verksamheter och att det därmed inte går att tillämpa traditionella värderingsprinciper efter-som de inte tar hänsyn till ett flertal aspekter och effekter som inte syns i värderingen men som påverkar värdet på det kommunala bolaget. Andra hävdar att det inte finns några skillna-der mellan verksamheter från de olika sektorerna utan att värderingsprinciperna ska gå att tillämpa och ska leda fram till en korrekt värdering. Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur värderingen av kommunala verksamheter i samband med avknoppningar har genomförts under perioden år 2007-2012 i Stockholmsregi-onen. Det kommer att identifieras vilka värderingsmodeller som har använts och vilka effekter som valen har lett fram till. Det kommer sedan ske en jämförelse med värderingsteorier för skapa kunskaper om varför vissa värderingsmodeller har valts framför andra, hur valet påver-kar hela värderingsprocessen och vilka effekter traditionella värderingsmodeller ger på den slutliga värderingen av offentliga verksamheter. Studien kommer leda fram till rekommenda-tioner över vilka värderingsmodeller som ska tillämpas i samband med avknoppningar av kommunala verksamheter. Metod: Metodavsnittet beskriver vilka metodlogiska val som har gjorts i arbetet med studien. Här motiveras valet av forskningsansats, urval av data, hur data har analyserats samt vilken kritik det kan finnas mot de källor som används i studien. Det motiveras även varför viss data och teori har använts och hur de tillhörande modeller används i analysdelen för att kunna leda fram till studiens slutsatser. Slutsats: Kommunerna har använt sig av traditionella värderingsprinciper och deras val av modell har styrts av faktorer som även påverkar valet av värderingsmodell inom den privata sektorn. Det finns stora likheter mellan sektorerna i hur deras värderingsprocess ser ut och vilka effekter modellvalen har gett på det slutliga priset för verksamheten. Valet av modell har stora effekter på det slutliga priset eftersom modellvalet styr vilka värden som ska inkluderas i värderingen och därmed vilket värde som värderingen leder fram till. Värdet utgör en stor del i arbetet med att prissätta verksamheten och det gör att valet av värderingsmodell har en på-verkan på det slutliga priset. Det gör att valet av modell måste göras noggrant för att rätt pris ska sättas på verksamheten. Det finns två modeller som rekommenderas i värderingen av kommunala verksamheter i samband med avknoppningar eftersom de ger en låg risk för fel-värderingar och uppfyller de rättsliga krav som finns på företagsvärderingar.

No description available.

Studien har växt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har länge präglats av en byråkratisk karaktär men med hjälp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna. Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner använder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att där skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi också hur kommunerna kommunicerar på deras officiella sociala medier. De frågeställningar som vi med studien besvarat är: Hur beskriver kommunerna att de använder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna? Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare på sociala medier? Hur kommunicerar kommunerna på deras sociala medier? För att besvara våra frågeställningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer där en respondent från varje utvald kommun fick beskriva hur de använder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de använder dem för att skapa dialog med sina medborgare. Därefter genomförde vi en innehållsanalys på kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar där. Resultatet visar att kommunerna använder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare. Samtliga kommuner är överens om att möjligheterna som kommer med sociala medier är den potential det finns för dialog och interaktion med sina invånare. Dock är det inte alla respondenter som beskriver att de använder sociala medier på det sättet. För att försöka skapa dialog med medborgarna försöker kommunerna att lägga ut information på de sociala medierna som det vet engagerar medborgarna. En kommun är en bred organisation som har mycket att erbjuda och kan därför variera informationen. Inspirationen till namnet på uppsatsen kommer från en person vi intervjuat. Vi tycker det är slående och vi tror att det finns en viss sanning bakom det.

Detta arbete avser redogöra om och hur kommuner och kommunala bolag använder sig av mobila GIS-appar i det dagliga arbetet. Det ska även ge en allmän beskrivning av hur teknologin fungerar och hur marknaden ser ut. Som det är just nu ökar användningen av smarta mobiler, så kallade "smartphones", hos allmänheten och även företag har börjat köpa in smartphones till kontoren. Även försäljningen av surfplattor har ökat och förväntas öka ännu mer de närmaste åren. Detta medför att marknaden för applikationer har ökat avsevärt. När det gäller användandet av mobila GIS-appar inom kommuner och kommunala bolag verkar marknaden just nu vara ganska liten men intresset ökar. Av de som svarat på vår enkät svarade en majoritet att de skulle kunna tänka sig att använda mobila GIS-appar och att de var intresserade av att utveckla egna applikationer specialiserade för deras behov. Teknologin utvecklas väldigt snabbt just nu och nya modeller av både smartphones och surfplattor kommer ständigt ut på marknaden. Modellerna blir tåligare och kraftfullare men än så länge är det en bit kvar innan de kommer ikapp den ruggade PC:n när det gäller funktionalitet. Just nu är det inte många av de kommuner och kommunala bolag som svarat på enkäten som använder mobila GIS-appar ofta i sitt dagliga arbete. Detta verkar bero på att informationen om vilka applikationer som finns och hur man använder dem inte når ut till organisationerna. Rädslan för att enheterna som applikationerna används på inte ska klara av fältarbete är också en av anledningarna till att andra metoder väljs. Vad vi kommit fram till efter sammanställningen av enkäten och de två telefonintervjuer som gjorts är att kommunerna och deras kommunala bolag är intresserade av mobila GIS-appar och vill kunna ta till sig tekniken men vet inte hur det ska gå till än. / The intention of this work is to describe whether and how municipalities and municipal companies make use of mobile GIS-apps in their daily work. It will also give a general description of how the technology works and what the market looks like. Right now the use of Smartphones is increasing with the public and even companies have started buying smartphones to their offices. The sale of Tablets has also increased and is expected to increase even more in the next few years. This means that the market for applications have increased considerably. The use of mobile GIS-apps by municipalities and municipal companies seems to be rather small right now but the interest is growing all the time. Of those who responded to our questionnaire the majority said that they would be willing to use mobile GIS-apps and that they were interested in developing their own applications specialized for their needs. The technology is developing very rapidly right now and new models of both smartphones and tablets are constantly on the market. The models are more durable and more powerful but as yet there is some way to go before they catch up with the rugged PC in terms of functionality. Right now not many of the municipalities and municipal companies that have answered our questionnaire are using mobile GIS-apps often in their daily work. This appears to be because the information about what applications are available and how to use them do not reach out to the organizations. The fear that the devices that the applications are used on will not be good enough for fieldwork is also one of the reasons why other methods are chosen. What we have found after compiling the questionnaire and conducted two telephone interviews is that municipalities and municipal corporations are interested in mobile GIS-apps and want to embrace the technology but do not yet know how.

<p>Abstract</p><p>The First Immigrant Bureaus.</p><p>On immigrant incorporation on the local level the years 1965–1984.</p><p>Immigration to Sweden increased during and after the Second World War. Initially the in-crease consisted of refugees, but after the war labour migration became the dominant form of migration to Sweden. The immigrants were expected to manage the adaptation to the Swedish society on their own, possibly with the help of voluntary organizations or the company they worked for. This situation began to change in the 1960s. The immigrants’ situation received public attention and different actions were taken to reduce the risk of marginalizing the immi-grants. Many of these actions started on a local level, in the municipalities, prior to the devel-opment of the first national immigrant policy in 1975. The first local public administrations for handling immigrant incorporation developed approximately ten years before. These or-ganizations, soon to be called Immigrant bureaus, were among the first public initiatives, on both state and local level, to actively take measures to incorporate the immigrants. The licen-tiate thesis is a comparative case study of five Swedish municipalities which started Immi-grant bureaus in the middle of the 1960s. The objective of the thesis is to study the creation and development of these organizations up until 1984. Thereby, the study gives an image of the creation and development of a specific local public administration for immigrant incorpo-ration. It describes and analyzes the common features of the bureaus as well as the unique character of each individual bureau. Accordingly, a theoretical perspective which stresses the early development in an organization’s history and accentuates the importance of specific contexts for understanding different organizational developments has been used. The result shows that the immigrant bureaus were initiated by different local actors, such as the public administration, labour unions and educational associations which meant that the purposes were somewhat divergent. Yet another consequence was not only variation in development between different bureaus, but also within each of them over time.</p>

Med ett föränderligt klimat kommer vi möta stora påfrestningar och för att anpassa oss till både det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. Klimatförändringarna kan medföra stora effekter på samhällets funktioner och på så sätt skapa stora påfrestningar på samhället. I denna uppsats har vi valt att titta närmare på klimatanpassning på kommunal nivå. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förändrats över tid. Fokus har till stor del legat på tjänstemännens syn på klimatanpassningsarbetet. Metoden som har använts är en semi-strukturerad intervjustudie och respondenterna har varit tjänstemän som arbetar eller har arbetat med klimatanpassning på kommunerna. Efter genomförda intervjuer gjordes en sammanställning av svaren som sedan analyserades mer djupgående samt diskuterades. Studiens resultat visar att prioriteringen av klimatanpassningsarbetet skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. I Norrköping och Linköping anser man att klimatanpassningsarbetet är väl prioriterat, och att arbetet har stigit på agendan med åren. I Söderköping arbetar man inte med det i större utsträckning och så har varit fallet även då en tidigare studie gjorts. Det verkar dock finnas ett intresse av att arbeta mer med klimatanpassning än vad som görs i dagsläget. Det finns ett flertal faktorer som påverkar klimatanpassningsarbetet, vilka kan benämnas som både drivkrafter eller barriärer beroende på situation. Några sådana är resurser, politik, storlek på kommun, erfarenhet av tidigare klimatrelaterade händelser, kunskapsläge, stöd från högre instanser samt ansvarsfördelning. / With a changing climate, we face great pressure in the future. In order to adapt to both the current and future climate we need to work with climate adaptation. Climate change can have a large impact on the functioning of society and thus create great damage on society. In this paper, we have chosen to look at climate change adaptation at the municipal level. We have chosen three different municipalities to interview, Norrköping, Linköping and Söderköping. The purpose of this paper is to examine how three municipalities in Östergötland are dealing with climate adaptation and determine if this has changed over time, with a lot of focus on the official’s perception of the problem. The method that has been used is a semi- structured interview study and the respondents has been officials who work or who have worked with climate adaptation. After completing the interviews a compilation of responses was made and analysed more profound. The results of the study show that the prioritization of climate adaption differs between the municipalities. In Norrköping and Linköping the climate adaptation work is considered to be well prioritized, and is rising on the agenda. It is less prioritized in Söderköping and has been so over the years. Based on the interviews, there is an interest in working more with climate adaptation than is done in the current situation, and there are several factors that affect climate adaptation efforts, which can be seen as both barriers and driving forces depending on situation. Those are for example: amount of resources, politics, size of the municipality, experience of past climate related events, knowledge, support from higher levels and distribution of responsibilities.