Swedish debt is today at its highest level ever and gaining knowledge about the reasons why is consequently important. The aim of this thesis is therefore to study whether migration between Swedish municipalities and counties effect debt. In order to examine the rise in debt, a cross-section analysis is used as well as an instrumental variable method, with panel data from SCB as well as Riksbanken, covering the period 2010-2017. The result is that one percent net-inflow increase in population, follows a gain of 2.033 percent in average, and 2.762 in median debt ratio for municipalities. No significance was shown with the same method between counties. The instrumental variable method shows that a migrant generates 0.0003 higher debt ratio on 1 percent significance level, but only without a control-variable. While one percent increase in population from migration follows 3.1 percent higher debt ratio on 5 percent significance level, but solely with the control-variable.

No description available.

Denna uppsats syftar till att via en genomgång av policydokument och kompletterande telefonintervjuer undersöka motiven bakom införandet av ett förbud mot så väl snus som cigaretter på arbetstid genom s.k. Tobaksfri arbetstidi sexton svenska kommuner samt att undersöka hur dessa kommuner skiljer sig åt. Vidare är ambitionen att med hjälp av statsvetenskapliga modeller för policyanalys ge en inblick i policyprocesserna i de undersökta kommunerna.  Resultatet av studien är att ett tobaksförbud i de undersökta kommunerna införts utifrån ett antal olika motiv, där hälsoaspekter och ekonomiska aspekter är de mest framträdande, men att det när det gäller förbud av snus mer specifikt ofta saknas tydliga motiv och vetenskapliga grunder, samt resonemang kring förbudets konsekvenser.

Studiens syfte är att undersöka samt att belysa komplexiteten i svenska kommuners krishantering med fokus på kommunikatörens roll vid kriskommunikation anpassad till personer med utländsk bakgrund. Studien är baserad på nio semistrukturerade intervjuer, åtta kommunikatörer och en säkerhetssamordnare på olika kommuner. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är; strategisk kommunikation, kriskommunikation, the two-step flow model och nätverksstrategier samt budskap och meningsskapande.   Studiens resultat visar att det finns brister i kommunernas förberedande faser. Informanterna anser att kommuninvånarna ska känna till och ta ansvar för sig själv vid kris. Sverige präglas enligt Dressel (2015) av en statligorienterad riskkultur vilket innebär att invånarna förlitar sig på att stat och myndigheter tar sitt ansvar vid kris. Det finns alltså en motsättning i förväntningarna mellan kommunikatörernas önskan om invånarnas ansvar och vice versa. Det finns en medvetenhet bland informanterna om att personer med utländsk bakgrund ofta skiljer sig i hur de ser på risker och hot. Många gånger framhålls dock bristande resurser som en avgörande faktor när det kommer till anpassningen av kriskommunikationen. Vid snabba krisförlopp har kommuner idag svårt att tillgodose personer med utländsk bakgrunds informationsbehov, då insatserna är ad hoc. Detta främst på grund av långsamma översättnings processer, det är därför viktigt att kommunikatörerna använder sig av de interna resurser som finns till hands.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat. Den empiriska forskningen som kartlägger sambandet mellan skattekonkurrens och inkomstutjämning har funnit stöd för teorin i bland annat Kanada och Tyskland. Denna studie testar för den svenska inkomstutjämningens direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur svenska kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Utifrån den empiriska analysen i denna uppsats är det inte möjligt att säga något om de direkta skattehöjande effekterna. Det är inte heller möjligt att säga hur inkomstutjämningen påverkar hur kommuner svara på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Det torde finnas tre huvudförklaringar till att jag ej finner några signifikanta resultat; 1) det finns ingen effekt, 2) variationen i de undersökta variablerna är för liten och/eller 3) instrumentvariablerna jag använder är svaga.</p>

During last year Sweden received many immigrants that was fleeing humanitarian disasters and war. Many that arrived was unaccompanied children that for different reasons came to Sweden without their families and kin. The Swedish municipalities has a responsibility to give this children roof over their head, give them a meaningful leisure and to integrate the children into the Swedish society. It is therefore interesting and important to see how well the Swedish municipalities is handling this aspect of their responsibility. The method of the study is qualitative conversational interview and the reason to this is that the method allows us to get a deeper understanding of the studied field. The goal of this study is to explore the cooperation among Swedish municipalities and sport clubs to strengthen the integration for unaccompanied immigrant children. The conclusion of this work is that the Swedish municipalities does not take a bigger responsibility than sports clubs regarding the work of integration for immigrant children through leisure activities. It should be said, regarding last year’s large immigrant stream that the municipalities has had a substantial amount of work and pressure to live up to their area of responsibility. Integration through sport clubs and other activities has therefore not been a priority. It is also a question of resources and cooperation, the clubs does not have resources to integrate the children nor the knowledge. The municipalities and the Länsidrottsförbund needs to have joint contribution to the sports clubs.

Syfte: Studien innehåller en ekonometrisk undersökning för att undersöka om ekonomisk ojämlikhet har en påverkan på hälsan i Sveriges kommuner, och om sambandet kvarstår när det kontrolleras för andra variabler.   Frågeställning: Har invånare i svenska kommuner med ekonomisk jämlikhet bättre hälsa än invånare i svenska kommuner med en högre grad av ekonomisk ojämlikhet?   Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ analys av aggregerad data. Datan sammanställts i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) som sedan följts av en bivariat analys för att slutligen påvisa vilka statistiska slutsatser som kan säkerställas.   Slutsats: Ekonomisk ojämlikhet resulterar i bättre hälsa både för män och kvinnor i Sveriges kommuner. Sambandet kvarstår när variablerna arbetslöshet samt högre utbildningsnivå inkluderas. Det uppstår multikollinearitet när variabeln medelvärde för disponibel inkomst tilläggs. Däremot är förklaringsgraden väldigt låg för alla samband och kan förklaras av att det bland annat är svårt att hitta starka samband mellan dessa variabler i små lokalsamhällen. / Purpose: The aim of this study to show if economic inequality has an impact on life expectancy in Sweden’s municipalities, and if the relationship remains when other variables are controlled for.   Research Question: Are Swedish municipalities with economic equality healthier than Swedish municipalities with a higher degree of economic inequality?   Method: This study has used a quantitative analysis of aggregated data. The data is compiled in SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) and is used in a bivariate analysis to finally show the statistical conclusions.   Conclusion: Economic inequality will result in better health for both men and women in Swedish municipalities. The relationship persists when the variables unemployment and higher education level are included. But when the variable average for disposable income is added, it causes a multicollinearity problem. However, the coefficient of determination is quite low for all the relationships and it can be explained by that it is difficult to find strong correlations between these variables in small communities.

During the refugee crises in Sweden 2015, it became clear that there are several disadvantages with the Swedish reception system. It is well known that refugees and other immigrants are not distributed equally among the country's municipalities. An even distribution is important for a successful reception and integration according to the Swedish Authorities and Regions. The purpose of this paper is to analyze what factors could be the reason for an uneven distribution of refugees in Sweden. To analyze the question, secondary data is used from 2006 to 2015 in order to make pooled regressions and Least Squares Dummy Variable (LSDV) models. Different data is collected that may be related to the dependent variable of new arrivals per capita based on previous studies and theories. In addition, we are aware that there are more aspects that can affect the municipal reception but cannot be measured in this study. The study found that the following investigated variables are associated with the number of arrivals received in a municipality. It was shown that the percentage of former foreign-born in the municipality had a positive correlation with the proportion of new arrivals and it also suggested that these new arrivals settle in areas with others from similar backgrounds. An unexpected result was the percentage of seniors in a community that affects the dependent variable positively. Additionally, the average income in a municipality shows a negative correlation, whereby this result could be explained from people with similar incomes living in similar areas. The study also analyzed the education level of people which shows a negative relationship that can be justified in a similar way. It was also found that unemployment affects new arrivals positively but the results are not clear.  It was found that housing deficits have a negative relationship with the dependent variable, whilst housing surplus has a positive correlation which was expected. Countryside municipalities show a positive result that is statistically significant and the metropolitan municipality has a negative impact, however this result is not statistically significant. As for political power, this does not show any connection with the dependent variable on new arrivals. It can be explained by using the median voter theorem which explains how the parties attract the greatest number of voters.   Keywords: Refugee policy, Refugee, Municipality, Regression analysis. / Under flyktingkrisen i Sverige 2015 blev det påtagligt att det finns brister i det svenska mottagningssystemet, det uppmärksammades att nyanlända inte fördelas jämnt mellan landets kommuner. En jämn fördelning är enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) viktig för ett lyckat mottagande och integration. Uppsatsens syfte är att undersöka frågan: ”Vad kan den ojämna fördelningen av nyanlända mellan landets kommuner bero på?” För att analysera frågeställningen används i uppsatsen sekundärdata mellan 2006–2015, metoden som används är poolade regressioner och minsta kvadratdummyvariabel (LSDV) modellen. Data samlas över sådana variabler som bör ha ett samband med den beroende variabeln nyanlända/capita utifrån tidigare studier samt teorier. Utöver valda variabler är vi medvetna om att det finns fler saker som kan påverka kommuners mottagande men som inte mäts i denna studie. Studien finner att ett antal av de undersökta variablerna har ett samband med antalet nyanlända som mottages i en kommun.  Andel tidigare utlandsfödda i kommunen har ett positivt samband med andel nyanlända vilket kan bero på att många nyanlända bosätter sig i områden där det finns personer med liknande bakgrund. Medelinkomsten i en kommun visar sig ha ett negativt samband till den beroende variabeln vilket möjligen beror på att personer med liknande inkomst bosätter sig i liknande områden. Utbildningsnivå är också negativt relaterat till andel nyanlända som mottages i en och kan motiveras på liknande sätt som medelinkomst. Andel pensionärer i en kommun har ett positivt samband med den beroende variabeln vilket är ett oväntat resultat. Arbetslöshet har också ett positivt samband med andelen nyanlända men resultaten är otydliga. Bostadsunderskott har ett negativt samband med den beroende variabeln medan bostadsöverskott har ett positivt samband vilket var väntat. Landsbygdskommuner visar ett positivt samband som är statistiskt säkerställt, storstadskommun har ett negativt samband men resultatet är inte signifikant. Politiskt styre visar inte något samband till den beroende variabeln nyanlända per capita vilket kan förklaras med hjälp av medianväljarteoremet.   Nyckelord: Flyktingmottagande, nyanlända, kommuner, regressionsanalys.

Vision är någonting som förknippas med ordet framgång. Definitioner av ordet finns det många av, men de flesta beskriver det som en ideal bild av framtiden. Under 1980-talet implementerades New public management somenny styrningsform för organisationer inom den offentliga sektorn. Styrningsformen har bidragit till den decentralisering som råder i Sveriges kommuner där ansvar har fördelats längre ner i förvaltningar. Den ökade decentraliseringen har bidragit till att Svenska kommuner lägger ner fler resurser för att implementera dess vision. Vision är ett utforskat ämne men vad det finns ytterst lite forskning om är hur de operativa chefernaarbetar inom kommunala verksamheter för att uppfylla visionen. Visionen som de operativa cheferna arbetar efter bör ligga i linje med mål och planering, därmed har syftet formulerats till: öka förståelsen för hur operativa chefer inom kommunala förvaltningar arbetar för att uppnå visionen genom att identifiera matchning av vision, mål samt planering av verksamheten. En deduktiv ansats samt en kvalitativ analys används för att besvara syftet. Empirin samlades in genom en fallstudie på Luleå kommun där fyra aktörer på fyra olika förvaltningar intervjuades personligen. Med hjälp av teorin och empirin sammanställdes dessa till en analys. En slutsats är att de operativa chefernas arbete kring mål och planering för att uppfyllavisionen skiljer sig åt. Matchningen avfaktorerna vision, mål och planering var inte genomskådlig hos alla respondenter. / Organizational vision is something that often can be related to the word “success”. There are a lot of definitions of the word, but most of them describe it as an ideal picture of the future. New public management was implemented during 1980 as a reform to the old way of management in the public sector. The management reform has contributed to the decentralization that can be seen in Sweden’s municipalities where responsibility has been allocated further down to the employees in the organization. The increased decentralization has contributed to more use of resources to implement the organizational vision in Swedish municipalities. The subject organizational vision has been studied a lot. There has been a small amount of studies about how operational manager’s work in municipalities to fulfill the organizational vision. The organizational vision that the operational managers is working towards should be in line with goals and planning, therefore the purpose of this study is phrased to: Increase the understanding of how operational managers in municipalities work in order to achieve the organizational vision by identifying how the organizational vision is fit to goals and planning. To answer the purpose, a deductive approach and a qualitative analysis were used. The empiricism was collected through a case study of a municipality in Luleå where four people in four different departments were interviewed personally. The analysis was compiled with the help from theory and empiricism. One conclusion is that there is a difference between the operational managers way of working of achieving goals and planning to achieve the vision. The fit between vision, goals and planning cannot be seen by all of the operational managers.

To avoid harmful substances it is important that emissions such as oil, gasoline, grease and sludge are cleaned by oil separators to reduce damage to the human health and the environment. But also to prevent high levels of oil from waste water to sewage treatment plants which can disturb the purification process. The aim with this work is to find out that the municipalities fulfill the requirements in the environmental framework. By supervising the 5-year inspection of oil separators according to SS EN 858 on the stormwater and wastewater network. To find out this, inquiries were sent by e-mail to all 290 municipalities in Sweden. The results show that the inventories of oil separators have not been carried out to the proper extent. The municipalities can follow the supervision pursued according to the environmental guidelines and environmental goals but an inventory is also needed to know how many oil separators are present in the municipalities. The oil separators are usually controlled with other supervisions. A 5 - year inspection of oil separators that were sufficiently good has only been made by 2 municipalities. 5 – year inspection must be carried out even if the operations have not been running for 5 years. The conclusion from this study is that oil separators have been a neglected area in most municipalities. Hopefully this inquiry can be a reminder to start with inventories in those municipalities.