The public sector is a major purchaser of goods and services. By setting requirements for environmental and social considerations in public procurement, an authority has the possibility to use consumer power to influence the actors in a market. The purpose of this paper is to investigate public procurement of textile products in a municipality, in order to gain knowledge about factors that may be important for the use of environmental and social criteria. Håkan Hydén´s (professor in sociology of law) norm model was used as the basis of the analysis, where the conduct was investigated along three dimensions of the norm – willingness, knowledge and system conditions – in order to identify underlying factors that can influence the process. The results – analyzed by using interviews and documents – show that the procurer's willingness, motivation and knowledge are important factors in this context, as well as the political priority of the municipality. Procurers gain knowledge in this area to a large extent through networking with other actors. The possibilities to be able to verify the criteria are important. Verification of requirements is problematic because the municipality, as a public actor, is far from the production in the textile production chain. Lack of knowledge, in the form of mapping the textile production, prevents the development of criteria for best available technique. However, demands on manufacturing can be set indirectly by asking for some eco-labels (or equivalent) as verification. Furthermore, system conditions in terms of rules in the public procurement legislation set the framework for the procurement process. / Chemicals in textiles: Managing environmental and health risks from products with complex product chains

Syftet med studien är att undersöka hur tillhandahållandet av tjänster i kommuner - via upphandling eller i egen regi - påverkas av vissa faktorer. De faktorer som undersöks är kommunstorlek (befolkningsmängd), kommunens intäkter, upplevd svårighet att kontraktera leverans av tjänst samt allmänhetens känslighet för eventuella problem som kan uppstå gällande tillhandahållandet av tjänsten. För att förstå hur kommunen tar dessa beslut analyseras faktorerna med teori om transaktionsspecificitet och transaktionskostnad. Studien utgår även från principal–agentproblemet, public choice och konkurrensteori. Studien baseras på empirisk data insamlad via en enkät om kommuners uppfattning av vissa tjänsters egenskaper samt statistik från Statistiska centralbyrån.  Resultaten visar att kommunens befolkningsmängd har ett positivt samband med sannolikheten för upphandling och att graden av kontraktssvårighet har ett negativt samband med sannolikheten för upphandling, i enlighet med ovan-nämnda teorier. Graden av känslighet har ett positivt samband med sannolikheten för upphandling, vilket inte stöds av teorin. Detta kan bero på att det finns ett omvänt samband, där allmänhetens känslighet ökat för de tjänster som historiskt har upphandlats. Kommuners intäkter uppvisar inga signifikanta värden, vilket möjligen kan bero på att typ av driftform inte har en direkt koppling till kommunens intäkter, utan i första hand beror på andra faktorer kommunen ser till vid övervägandet av kontraktsskrivning.

<p>Den offentliga sektorn har sedan mitten av 1990-talet arbetat med att införa elektronisk handel. Problemställningen i denna rapport syftar till att ta reda på hur stor del av kommunerna i Västra Götalands län som infört elektronisk handel. Det resultatet skall sedan jämföras med de tidigare undersökningar som gjorts för att se om någon förändring skett. Andra frågor som ställs är vilka konsekvenser kommunerna sett med elektronisk handel och vilka orsaker som finns till att införa elektronisk handel.</p><p>Det resultat som framkom var att ungefär 24 % av kommunerna infört elektronisk handel och att ytterligare 51 % har planer på att göra det vilket är en ökning jämfört med tidigare gjorda studier. De konsekvenser som elektronisk handel medför kan både vara fördelar och nackdelar. Kommunerna har sett fler fördelar än nackdelar. De orsaker som finns till att införa elektronisk handel motsvarar i hög grad de fördelar kommunerna upplever med elektronisk handel, till exempel att förenkla och effektivisera fakturahanteringen.</p>

<p>Alltsedan Sveriges inträde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingår såkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannämnda projekt. Fokus ligger framförallt på redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.</p><p>Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger på insamlat material ifrån 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.</p><p>Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan således ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att många styrproblem uppstår på grund utav informationsbrist, därför diskuteras punkterna utifrån hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem.</p>

Många av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvlånga perspektivet, de senaste femton åren, ger att invånarantalet i knappt hälften av landets kommuner är lägre nu än det var vid millennieskiftet. Även sett i ett något längre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, är antalet krympande kommuner ungefär lika stort som nu. När fenomenet krympande kommuner är så pass vanligt som det ändå är och har varit i så pass många år så vill man gärna tro att frågan om befolkningsminskningar och hur de kan och bör hanteras vore en viktig fråga för de krympande kommunerna att behandla i sina översiktsplaner. Jämfört med hur dåligt undersökt ämnet krympande städer är i Sverige blir kontrasten mot ett par andra länder i främst Europa slående. I Tyskland finns det bland annat ett nationellt program som syftar till att hjälpa krympande städer att anpassa sin fysiska struktur till de nya befolkningsmässiga förutsättningarna. Den tyske forskaren Thorsten Wiechmanns studie av staden Dresden mynnade bland annat ut i en modell med tre stadsbyggnadsmässiga faser som Wiechmann menar att Dresden gått igenom sedan början av 1990-talet. I det här arbetet översätts modellen med de tre faserna i en matris och ett försök görs att tolka dem och försöka applicera modellen på krympande svenska kommuner. De frågeställningar som behandlas är: - Hur kan översiktsplanering i krympande svenska kommuner förstås utifrån Wiechmanns faser? - Vilka typer av strategier för att hantera befolkningsminskning upplevs som verkningsfulla av svenska kommuner? Det här arbetet tar ett innehållsanalytiskt och tematikanalytiskt grepp på översiktsplanering i krympande svenska kommuner. Fyra kommuner ingår i studien, dessa är i bokstavsordning Emmaboda kommun, Laxå kommun, Olofströms kommun och Skinnskattebergs kommun som alla har upplevt en befolkningsminskning på mer än fem procent sedan millennieskiftet och mer än femton procent sedan mitten av sjuttiotalet. I studien ingår två översiktsplaner från respektive kommun, totalt åtta översiktsplaner. Översiktsplanerna är de två senaste lagakraftvunna översiktsplanerna, vilka analyseras med avseende på hur de kan inordnas i en på förhand bestämd mall, konstruerad efter modellen med Wiechmanns tre faser. Resultatet av studien visar att översiktsplanerna, både de tidigare och de nu gällande, i allra högsta grad befinner sig i den andra av Wiechmanns tre faser, och väldigt lite har skett mellan de båda generationerna översiktsplaner. Den förändring som trots allt har skett är en svag rörelse mot den tredje fasen, men trenden är inte på något sätt tydlig. De strategier som verkar upplevas som verkningsfulla handlar till stor del om att: skapa attraktiva boendemiljöer, skapa ett varierat och brett bostadsutbud och se till att kommunens arbete utförs på ett professionellt sätt. Slutsatsen är att det fortfarande efter den här studiens färdigställande är oklart om översiktsplanering i krympande svenska kommuner alls kan förstås med hjälp av Wiechmanns tre faser och att fortsatta studier på ämnet, gärna med en längre tidshorisont kanske kan ge svar på om det krävs att en ny modell utarbetas - en modell där faserna bättre stämmer överens med situationen i svenska krympande kommuner.

Kommunerna har som markägaren en viktig roll för att styra bebyggelseutvecklingen och locka aktörer att etablera sig i kommunen. Genom markanvisningar kan kommunen bjuda ut mark som ska exploaterats till intresserade byggherrar. Begreppet markanvisning är inte entydigt men innebär i huvudsak att en byggherre under en viss tid och under vissa villkor får en ensamrätt att förhandla med kommunen om att i ett senare skede förvärva ett område för bebyggande. Det har i tidigare studier påtalats brist på transparens och förutsägbarhet i den kommunalamarkanvisningsprocessen varför denna studie syftade till att utreda hur det ser ut idag vad gäller transparens och förutsägbarhet. För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner, dels för att kunna skapa en helhetsbild av nuläget och dels för att tidigare studier begränsat sig till större kommuner. Enkäten besvarades av 133 (46%) kommuner varav 62 (46%) angav att de använde markanvisningar och 70 (53%) att de inte gör det eller gör det vid enstaka tillfällen, en kommun svarade inte på frågan. Denna studie har endast gett en översiktlig bild av dagsläget och av resultatet framkom att rutinerna för att informera om och utvärdera markanvisningsprocessen skiljer sig åt och det finns fortfarande brister vad gäller transparens och förutsägbarhet, framförallt med avseende på motivering, uppföljning och utvärdering. Det fanns även skillnader mellan kommunerna och det framstår som att kommuner som genomfört fler markanvisningar i större utsträckning informera om, motivera, uppfölja och utvärdera markanvisningar. De flesta kommunerna ser även ut att uppleva att markanvisningssystemet och arbetet med markanvisningar fungerar ganska bra, men att det kan bli bättre. Slutligen bör nämnas att flertalet kommuner ser ut att befinna sig i en utvecklingsfas och det finns därav anledning att tro att markanvisningssystemet i framtiden kommer bli mer transparent och förutsägbart. / The municipalities as landowners have an important role to control the urban development and attract developers to establish themselves in the municipality. Municipalities can trough land allocation offer land for development to interested developers. The concept of land allocation is not clear but essentially means that a developer, during a certain time and under certain conditions has a right to negotiate with the municipality to subsequently acquire an area fordevelopment. There have been previous studies complaining of the lack of transparency and predictability in the municipal land allocation process. That’s why the purpose of this study is to investigate the situation of today in terms of transparency and predictability. To get answers to the questions a quantitative survey was conducted and it that was sent out to all 290 municipalities in Sweden, partly to create an overall picture of the current situation and partly because previous studies were limited to larger municipalities. 133 (46%) of the municipalities answered the questionnaire by witch 62 (46%) stated that they used the land allocation and 72 (53%) that they do not or do it occasionally, one municipal didn’t answer the question. This study only gives a general picture of the reality and the result showed that the routines to inform about and evaluate land allocation process differs and there are still shortcomings in terms of transparency and predictability, particularly with regard to motivation, follow-up and evaluation. There were also a differences between the municipalities and it appears that municipalities conducted more land allocation of teams to a greater extent inform, motivate, monitor and assess land allocation. The overall experience for the municipalities is that the land allocation system and work with land allocation works pretty well, but there are still areas for improvement. Most municipalities are in a development phases and there is hence reason to believe that the land allocation system in the future will become more transparent and predictable.

More frequent and intensified rainfalls are expected to occur due to climate change in the nearfuture. This together with a higher proportion of paved areas increases the pressure on today’sstorm water systems (Risinger, 2014; Boverket, 2013; Stahre, 2006). Traditional storm watersystems (i.e. underground pipe systems) have during last decades started to be questioned(Olshammar &amp; Baresel, 2012). The precipitation over Sweden is expected to increase 10-20% over the next century (SMHI, 2009). Increased precipitation may cause temporary capacityloss in pipe-based storm water system with flooding in sensitive areas as a result (Östlund &amp;Lagerblad, 2011). To decrease the potential stress on traditional storm water systems,sustainable urban drainage systems have started to be developed (Viklander &amp; Bäckström,2008). The era of traditional storm water systems has reached a breaking point and moresustainable storm water systems has become more desired as a complement to today’ssystems (Cettner et al, 2014; Semadeni-Davies et al., 2007). In order to build an increaseunderstanding sustainable storm water management it is decisive to investigate what obstaclesthat municipalities has to tackle, regarding storm water management. This study aims toanalyze problems that may occur concerning storm water management including whatchallenges and possibilities that municipalities have to face. The study is based on qualitativeinterviews with informants in the municipalities of Linköping and Norrköping to see how theyare working with storm water and sustainable storm water management. The conclusions ofthe study is mainly, the need for a more pronounced governance, a more explicit demandconcerning laws and regulations, in particular the Swedish planning and building act, acommon vision about how storm water management practices should be handled and finallyquestions concerning how storm water should be handled in an early stage in the planningprocess. This is the main factors to facilitate the work with sustainable urban drainage system.

Migration has accompanied human beings almost from the start. The reasons to migrate are of various character but two things have always been in common – people migrate because of political and/or economic disparities. Sweden has begun to receive immigrants only after WWII. The immigrants belonged to various groups – they belonged to war victims, they belonged to labour market and last but not least they came to Sweden because they were forced to do so. Refugees (as one calls them) have been arriving in Sweden since 1970s and this tendency continues up till today. In our research we wish to analyse the policy of own accommodation (eget boende or EBO) which is a Swedish way to receive and assimilate refugees. We would like to research how EBO is being managed at a level of different public organisations (both municipal and state ones), how it is felt and experienced. We would also get to know if there are any ways to improve EBO (assuming that it is the case). To do our research we have decided to interview a number of public officers in a medium large city in the south of Sweden.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka miljömedvetenheten i tre kommuner gällande skolmaten. Våra frågeställningar: Vilka klimatsmarta val gör kommunerna när det gäller skolmaten? Vem fattar beslut huruvida skolmaten skall vara ekologisk eller inte och vilka faktorer styr dessa beslut? Vilka ekologiska val prioriteras gällande skolmaten? Vilka hinder och möjligheter finns för att öka andelen ekologisk skolmat? Metod I studien har kvalitativa intervjuer genomförts. Tre kostchefer/kostekonomer intervjuades i tre kommuner; Danderyd, Täby och Sundbyberg. Resultat I Danderyd och Sundbyberg lagas skolmaten i större utsträckning i egna tillagningskök på skolorna, vilket dels ger större andel hemlagad mat, dels färre transporter. Alla tre kommuner arbetar för att minska transporterna samt tar tillvara på matrester. I Danderyd och Täby är det upp till varje verksamhet att bestämma själva huruvida skolmaten ska vara ekologisk eller inte. I Täby är skolmaten till stor del utlagd på entreprenad. I Sundbyberg är det politikerna som fattar beslut kring hur stor andel skolmat som ska vara ekologisk. Alla tre kommunerna arbetar för att höja andelen ekologiska livsmedel. När det gäller ekologiska livsmedel är ekonomin en avgörande faktor då det ekologiska ofta är dyrare. Det finns flera olika möjligheter för samtliga kommuner att öka andelen ekologisk skolmat. Danderyd och Täby efterfrågar större engagemang från politikerna. Slutsats Vi har kommit fram till att det finns stora skillnader i de tre undersökta kommunerna. Det är endast politikerna i Sundbybergs kommun som satt upp mål för hur stor andelen ekologiska livsmedel ska vara, samt ger ekonomiska bidrag för att kunna öka andelen ekologiska livsmedel. Vi kan konstatera att skillnaderna dels ligger på politisk nivå: vilka politiska partier som styr i kommunerna, dels på individnivå: vilket engagemang kostcheferna respektive husmödrarna har.

Title: When municipalities are keeping up Authors: Hansson Käll, Ida; Jonasson, Mikaela Tutor: Waks, Caroline Course: Bachelor thesis, 15hp, Department of Business Studies, HT 2010 Background: During the recent years social media has evolved into a powerful communicative medium. From an organizational standpoint social media has become a way for organizations to get closer to, and create a dialogue with, their environment. Swedish municipalities have began to use social media in their daily communication with the environment, but a problem has been raised about how public organizations should organize their social media when formal guidelines from the government are missing. Objective: The objective of this thesis is to examine how eight Swedish municipalities have organized their use of social media due to the lack of official guidance from the government, and also what difficulties that have occurred during this process. Method: The method used is qualitative with data collected through interviews with one respondent from each municipality. Results: The result show that the organizational solutions varies through each municipality but also the choice of social media. It has been important for municipalities to have someone in charge of the new communication tool since social media is a fast and communicative channel. Seven out of eight municipalities have already developed or are in process of developing their own formal guidelines on how to use social media. Difficulties have been to create a dialogue and interpret the social media from a legal perspective. Keywords: blogs, communication, Facebook, municipalities, organizing, social media, Twitter