Många mindre landsbygdsamhällen idag krymper och avfolkas. Ofta rör det sig om gamla bruksorter som förlorat sin forna industri. Dessa samhällen ställs inför svåra utmaningar, som att befolkningen åldras, affärsverksamhets kundunderlag minskar och det råder ofta en brist av högutbildad arbetskraft. För att undersöka hur kommuner kan hantera problematiken görs för denna uppsats en fallstudie om en sådan kommun, Ljusnarsbergs kommun. Tidigare forskning om hur samhällen påverkas av avfolkning samt hur om hur avfolkning i Sverige ter sig används för att analysera Ljusnarsberg. För denna fallstudie har intervjuer genomförts med kommunstyrelsens ordförande samt kommunchefen, dessa två valdes genom ett målinriktat urval för att få både ett politikerperspektiv samt ett tjänstemannaperspektiv. Resultaten visar att man inom Ljusnarsbergs kommun inte fäster ett större fokus på befolkningsantalen. De försöker inte, likt många andra kommuner, locka nya invånare genom diverse olika kampanjer och projekt. Istället väljer man att fokusera sina resurser på kommunens kärnverksamhet för att göra den till en så god plats som möjligt att bo på. Detta görs då man menar att sådana projekt och visioner oftast är fruktlösa, de tror inte att enskilda kommuner kan vända den trend som finns genom hela landet. Detta förhållningssätt stöds av den tidigare forskning som gjorts inom ämnet.

Takten molntjänster används hos svenska företag ökar just nu, många ser möjligheter med att få sina IT-tjänster levererade över Internet. Det finns dock problem med dessa tjänster som kanske inte är särskilt väl utforskade då det fortfarande är ett relativt nytt område. Motiveringen till studien är att andra studier nämner bland annat leverantörsinlåsningar som ett stort problem inom molntjänster. I detta arbete undersöks olika svenska kommuner i Västsverige och deras användning av molntjänster inom ”Software-as-a-service” (SaaS). Tre olika aspekter tas i fokus, dessa är problem, strategier och faktorer som påverkar kommunerna när de ska byta mellan molntjänstleverantörer. Samma aspekter undersöks också vid valet mellan att lägga en tjänst i molnet eller att ha den i lokal drift. Tillvägagångsättet för informationsinsamling är huvudsakligen genom kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Som komplement till dessa undersöks också diarier från kommunerna. Den information som samlas in analyseras med ”grounded theory”. Resultaten visar på att de olika kommunerna upplever leverantörsinlåsningar som ett gemensamt problem med förbättring av avtal som huvudstrategi bland andra. Andra problem som kommunerna upplever är offentliga upphandlingar vid köp av nya molntjänster och inhandlande av onödiga funktioner för tjänster på grund av kommunikationsbrist inom verksamheterna. I övrigt har de olika kommunerna många unika problem, strategier och faktorer som påverkar dem vid valet av vart deras tjänst ska driftsättas.

Forskning kring öppen data beskriver flitigt dess fördelar och hur viktigt det är för teknisk innovation och leda till ökad insyn i den offentliga verksamheten. Det är främst de lokala datakällorna som skapar bäst förutsättningar för innovativa lösningar och lokala datakällor produceras främst ute i kommunerna. Syftet med studien är att belysa läget med öppen data i svenska kommuner och undersöka hur kommunerna arbetar med den. Studien syftar även till att belysa vilka hinder kommuner kan stöta på i arbetet med öppen data och vad som orsakar dessa hinder. Studien består av en webbanalys av 25 kommuners webbplatser för att kartlägga utbredningen av öppen data och om kommunerna tar egna initiativ att öppna upp maskinläsbar data att bygga innovativa lösningar på. Dessutom genomförs en intervjustudie med fem respondenter från olika kommuner för att undersöka hur öppen data hanteras i svenska kommuner och vilka hinder de stött på i arbetet med att öppna upp data. Studien visar att väldigt få kommuner delar data genom öppna plattformar på eget initiativ men att kommunerna är positiva till öppen data, tycker det är viktigt och önskar att de kunde göra mer. Däremot är det en resurstung uppgift och komplex process som gör det svårt för kommunerna att hantera öppen data.

USB-minnen är ett portabelt lagringsmedium som går att hitta nästan överallt i dags-läget. Dessa enheter gör det möjligt att lätt spara filer och flytta dem till andra platser. Studien har som syfte att undersöka hur personal på kommunkontor i mindre kom-muner inom Skaraborg använder USB-minnen. Mindre kommuner har det ofta svårtatt anställa kvalificerad personal samt att få ekonomin att gå ihop. Trotts detta för-utsätts att de fortfarande följer samma lagar och utför samma uppgifter som störrekommuner. För att nå ut till kommuner baserades urvalet på medlemskommunernai Skaraborg kommunalförbund, av dessa kommuner uppfyllde tio kommuner kravetpå att vara en mindre kommun.Personalen fick sedan besvara en enkät om USB-minnen. Totalt inkom 30 unika svarfrån 7 olika kommuner.Svaren analyserades sedan och visar på att: Personalen är medvetna vad USB-minnen är och de tillåts använda dessa på kontoren.Enbart en dryg tredjedel hade fått information om hur de skulle hantera USB-minnen.Användningen skiljde sig mellan personalen en dryg tredjedel uppgav att de användeUSB-minnen för att lagra filer, likaså flytta filer. En dryg tredjedel uppgav att de hadetagit med sig USB-minnen utanför arbetsplatsen. Oberoende av användningsområdetär presentationer den vanligaste filtypen på USB-minnet.

By examining if the proportion of foreign born representatives – in Swedish municipal councils – connects to the integration of the same group in society, this paper tests the theoretical notion that it matters who the representatives are. Briefly, the hypothesis is inspired by Anne Phillips’ thought that political interests and priorities can derive from people’s experiences. The thesis uses municipal panel data which extends over the years 1994–2014. In the regression analysis, fixed effects and control variables are applied on a time-specific basis and municipality level. In short, the results in this paper suggests that the proportion of foreign born representatives tends to affect the integration of the same group in society under certain circumstances. When including control variables and time fixed effects, the independent variable share of foreign born in municipal councils is still statistically significant. But when municipality fixed effects are included, the explanatory variable struggles. Although, a reason for this may be that the variability of variables within the municipalities is too small during the investigated time period. With this in mind, substantial recommendations are given for future research in the field.  Finally, in order to strengthen the theoretical assumption that political interests and priorities among the representatives may vary depending on whether they are natives or foreigners, this paper also present relevant survey data regarding members of subnational councils in Sweden. By studying the answers concerning the representative’s origin, and how it corresponds to the self-perceived priority of representing immigrants and refugee’s interests, we can get a better understanding of how the representation of foreigners might affect the policy outcome. Primarily, the result in this passage indicates that foreigners do consider themselves to represent immigrants and refugee’s interests to a greater extent than natives. Secondarily, the result also indicates that foreigners from countries outside of Europe are most likely to prioritize this area of responsibility, of all investigated groups.

Den offentliga sektorn har sedan mitten av 1990-talet arbetat med att införa elektronisk handel. Problemställningen i denna rapport syftar till att ta reda på hur stor del av kommunerna i Västra Götalands län som infört elektronisk handel. Det resultatet skall sedan jämföras med de tidigare undersökningar som gjorts för att se om någon förändring skett. Andra frågor som ställs är vilka konsekvenser kommunerna sett med elektronisk handel och vilka orsaker som finns till att införa elektronisk handel. Det resultat som framkom var att ungefär 24 % av kommunerna infört elektronisk handel och att ytterligare 51 % har planer på att göra det vilket är en ökning jämfört med tidigare gjorda studier. De konsekvenser som elektronisk handel medför kan både vara fördelar och nackdelar. Kommunerna har sett fler fördelar än nackdelar. De orsaker som finns till att införa elektronisk handel motsvarar i hög grad de fördelar kommunerna upplever med elektronisk handel, till exempel att förenkla och effektivisera fakturahanteringen.

Informationssäkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras av kommuner, med fokus på den administrativa verksamheten. Metoden som används är en kvalitativ studie baserad på intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillräckligt skydd för flera områden men också att det finns områden med brister främst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning där kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgängliga standarder. Som en del av arbetet presenteras även ett antal förbättringsförslag bland annat relaterade till utbildning av användare och ansvariga, som kan användas av kommunerna. Möjliga framtida arbeten inom området är främst relaterade till att ytterligare undersöka informationssäkerheten men det finns också möjligheter att utveckla och anpassa existerande verktyg för kommunal verksamhet.

Hållbarhetsredovisning är ett ämne som har blivit mycket aktuellt under den senaste tiden i såväl den privata sektorn som i den offentliga. Begreppen “hållbar utveckling” och “Corporate Social Responsibility” (CSR), eller hållbart företagande är grunden till hållbarhetsredovisningen och de yttre krav på transparens organisationer har. Den oberoende organisationen Global Reporting Initiative (GRI) har haft stor betydelse för hållbarhetsredovisning då de erbjuder riktlinjer för hur organisationer ska redovisa sin hållbarhetspåverkan. För svenska bolag har hållbarhetsredovisning tidigare skett på frivillig grund men nu har det för vissa företag kommit att bli obligatoriskt. Statligt ägda företag har sedan 2007 varit tvingade att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer. Dessa regler omfattar dock inte andra offentliga inrättningar såsom myndigheter, regioner, landsting eller kommuner vilket innebär att de inte har några gemensamma regler eller principer kring redovisning av hållbarhet. Det finns många studier som undersökt på sambandet mellan hållbarhet och ekonomisk prestation hos hos vinstdrivande företag, och majoriteten av dessa har funnit ett svagt positivt samband mellan hållbarhet och finansiella värden men måttenheterna som används har varit inkonsekventa. De studier som finns har fokuserat på vinstdrivande företag och det efterfrågas mer forskning kring sambandet inom den offentliga sektorn. Det finns dock en brist på gemensamma riktlinjer och mått inom den offentliga sektorn, men det finns ett antal intresseorganisationer där kommuner gemensamt arbetar mot hållbarhet. En sådan organisation är Sveriges ekokommuner (SEKOM) som samlar in och publicerar tolv “gröna nyckeltal” och denna undersökning kommer med hjälp av dessa nyckeltal undersöka om det finns ett samband mellan kommunernas finansiella prestation och hållbarhet. Studiens huvudsyfte är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsrelaterade nyckeltal som Sveriges ekokommuner publicerar och finansiella mått från kommunernas årsredovisningar under åren 2012-2014. De finansiella måtten i undersökningen är årets resultat, avkastning på totala tillgångar samt årets kostnader och av de tolv gröna nyckeltalen kommer vi undersöka sex stycken. Utöver de finansiella måtten kommer vi även att undersöka sambandet mellan de gröna nyckeltalen och befolkningstillväxt, och till sist kommer vi att testa om det finns några skillnader i resultat mellan de kommuner som är medlemmar i SEKOM och de som inte är det. För att undersöka detta formulerades sex hypoteser som sedan testades med hjälp av fem regressionsanalyser och ett t-test. Resultatet visade att det fanns signifikanta variabler i alla utom ett test och vi kunde därmed förkasta fyra av fem hypoteser. De signifikanta resultaten visade främst på positiva resultat gällande sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation.

No description available.

I en femtedel av Sveriges kommuner har det under 2010-talet skett en befolkningsminskning. I ochmed ett minskande befolkningsunderlag förändras kommunernas planeringsförutsättningar ochutvecklingsmöjligheter. Kommunerna kan inte längre upprätthålla den välfärd som finns på orten ochdet skapar en självgenererande befolkningsminskning som blir svår för kommunen att ta sig ur.Avsikten med denna studie är att undersöka hur tre svenska kommuner som har haft enbefolkningsminskning mellan åren 2010 och 2020 arbetar med sin samhällsplanering. Metoderna somanvänds i studien är kvalitativa i form av dokumentanalys och intervjuer med sex tjänstepersoner ochtre politiker samt kvantitativ i form av kartor och diagram.Resultatkapitlet består av kommunfakta samt intervjumaterial. Intervjumaterialet presenteras utifrånkategorier som tagits fram genom öppen kodning. Resultatet av det insamlade materialet har sedananalyserats med hjälp av studiens teoretiska ramverk, vilket baseras på begrepp och tidigare forskningom tillväxt och anpassningsstrategier. Analysen baseras på uppsatsens tre frågeställningar. Resultatetoch analysen visar att kommunerna arbetar med en rad olika planeringsstrategier som både äranpassningar till det minskade befolkningsunderlaget och tillväxtorienterade satsningar för enbefolkningsökning. Avslutningsvis presenteras de slutsatser som ger svar på studiens trefrågeställningar. Studiens främsta slutsats är att krympande kommuner kan arbeta med bådeanpassningsstrategier och tillväxtorienterade strategier samtidigt. Det är viktigt för kommunerna attkomma till sikt om att det råder en befolkningsminskning och vägen dit är genom öppna, nära ochverklighetsförankrade dialoger mellan kommunernas politiker och tjänstepersoner.