Radikalisering och våldsbejakande extremism har på senare tid blivit ett allt större problem i samhället1 och den lokala nivåns betydelse understryks allt tydligare av såväl svenska forskare som internationella nätverk. Forskningen visar att kommunerna bär det största ansvaret avseende det förebyggande arbetet.2 I Sverige tillsattes den nationella samordnaren 2014 som satte allt större press på kommunerna att införa åtgärder mot den våldsbejakande extremismen. Denna uppgift hamnade på aktörer med varierande kunskap i ämnet och resulterade i handlingsplaner som skiljde sig åt i stor utsträckning. Syftet med denna uppsats är att förklara variationer i kommunernas arbete och varför implementeringen kom att se så olika ut. För att göra detta analyseras intervjuer och handlingsplaner från fyra olika kommuner i Sverige. Analysen tar en ansats utifrån tesen om att den enskilde individens vilja, kunskap och förståelse påverkar implementeringens utfall. Resultatet visar att förekomsten av dessa tre erbjuder högre måluppfyllnad i implementeringsprocessen. Detta resultat betonar individens påverkan på implementeringen och att dess förutsättningar bör tas i beaktning såväl inom forskningen som inom det faktiska arbetet hos kommunerna.

Problemformulering och Syfte:I takt med att mängden utrikes födda i Sverige växer varje år blir det allt viktigare för kommuner med stora andelar utrikesfödda att använda sig av ett klart och tydligt språk så att en så stor mängd av befolkningen ska kunna ta till och förstå dess innehåll som möjligt. Utefter denna problemformulering formades syftet för denna uppsats, att undersöka hur små kommuner, med en hög andel utrikesfödda,förhåller sig till de krav som finns kring klarspråk när de publicerar inlägg på Facebook. Metod och Material:Uppsatsen har använt sig av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Materialet består av 79 Facebook-inlägg som är insamlat från 14 små kommuner därandelen utrikes födda överstiger 25% av totalbefolkningen. Dessa har analyseratsutifrån fyra teoretiska perspektiv: Sociala medier, kunskapsklyftan, externkommunikation och budskap.Huvudresultat: Resultatet visade på att samtliga 14 kommuner använder sig och uppfyller de krav som finns kring klarspråk när de publicerar inlägg på Facebook. Inläggen var överlag utformade på ett tydligt och logiskt sätt, med enkla och simpla ord som gör att det lätt går att följa med i texten samt förstå dess innehåll. Resultatet visar även på att kommunerna tar språkbarriären på allvar genom att försöka göra inläggen tillgänglig till en så stor grupp i samhället som möjligt.

This thesis is about the bookmobile service in Sweden of today. The purpose is to examine how the staff motivate the existence of the bookmobile. Other purposes are to study the goals of the service, to describe “daily life” of the bookmobile, examine the changes of the service during the years and discuss possible changes in the future. The study is based on interviews with thirteen staff members from six Swedish communities, of both rural and urban character. The chosen theories are based on an organization theory and a theory about different roles of a public library. The study shows that one distinguishing characteristic of the bookmobile service is its social emphasis. It also shows that the bookmobile’s basic function is to give library service in the form of book borrowing. The activity with bookmobiles justifies on the basis of democracy aspects. The goals are usually informal and have been created by the staff members’ specific work procedures that have been established through the years. This organizational culture influences the service of the bookmobile. One conclusion is that it is desirable that the objective of the bookmobile service will be written and also specified in some way. Another conclusion is that in order to secure its future, the bookmobile needs to develop. In the future the bookmobile service possibly will decrease due to changes within the structure of the population or other reasons. / Uppsatsnivå: D

Syfte: Att undersöka problematiken kring hur vindkraftsprojektering påverkarbostadsmarknaden.Vad har spekulanter för attityd till fastigheter vid etablerad och planeradvindkraftverk? Vad finns det för fördelar samt nackdelar ivindkraftsetableringen utifrån ett bostadsmarknadsperspektiv? Vad harfastighetsmäklare för erfarenheter av fastighetsförsäljningar vid etablerad ochplanerad vindkraft?Metod: Kvalitativ studie med tre semistrukturerade personintervjuer, femstrukturerade telefonintervjuer samt en strukturerad e-postintervju. Dessa harvi återberättat i berättelser där samtliga respondenter har påhittade namn för attskydda deras intresse.Resultat: Styrkor vindkraftsetablering medför är att det bidrar till att minskautsläpp och öppnar upp för en ny marknad då många exploatörer vill investeraoch etablera vindkraftverk. Oro hos medborgare och spekulanter tillfastigheter i närheten av planerad och etablerad vindkraft i nuläget kanbetraktas som en nackdel. Det resulterar till reducerade fastighetspriser påbostadsmarknaden där vindkraft anträffas.Slutsats: Vindkraftverk är ett bra alternativ till dagens största energikällor.Fastighetsmäklare har märkt av en negativ påverkan på bostadsmarknaden.Kommuner har mött motstånd till vindkraftsetableringar på grund av deninverkan som vindkraftverk har på sin omgivning. Statistik över försäljningarav fastigheter i närheten av etablerad och planerad vindkraft kan ökakunskapen om hur mycket vindkraftverk påverkar fastighetsaffärer. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

This study aims to examine three Swedish municipalities place brand. The three municipalities Uppsala, Västerås and Enköping have been chosen as case studies based on their size since each of them represents a big, medium and a small sized municipality. The place brand of each municipality is examined on what the brand wants to show and how it is marketed, which other stakeholders have been involved in the creation of the place brand, if the place brand aim to attract specific target audiences and if the brand is based on a service logic or a product logic. The research, based on qualitative interviews with municipalities, shows that all of the municipalities have or is in the process to create strong brand identities and brand attributes which are marketed mostly through planned messages. All of the municipalities have used other stakeholders in the creative process, mostly residents and local businesses. Both Västerås and Enköping have clear target groups to attract while Uppsala does not need to market towards specific groups. All the place brands showed signs of both the service logic and the product logic, which makes it hard to conclude if either of them is more dominant.

In Sweden a requirement for a zoning plan is a must before any construction of larger scale can take place. The process leading up to a zoning plan has been criticized for being both time consuming and often leading to complications between the developer and municipality. There are a handful of factors to take in consideration, but the most prominent one is the lack of communication between developers and the municipality. This thesis is focused on trying to find the most suitable way to achieve a successful early dialogue between developers and municipalities before a zoning plan exists. Primarily on finding successful methods for smaller municipalities on how they should act when reaching out to developers and the most important factors for a successful thriving cooperation. By studying literature regarding the subject and carrying out interviews with both workers on the municipality- and developer side, different methods on how to implement an early dialogue and factors of great importance for a successful long-lasting cooperation was able to be established. Trust, competence, honesty and a smarter use of resources was pointed out as the most important factors according to the interviewed. With the different methods on how to establish an early dialogue, it is safe to say that there is no absolute way in telling which method a specific municipality should be using. Different municipalities are simply to unique with their own prerequisites and limitations. The right method for each municipality can only be found by trying them out. / I Sverige råder det krav på att en detaljplan skall vara upprättad innan någon bebyggelse av större betydelse får starta. Den process som leder fram till en detaljplan har kritiserats för att vara både tidskrävande och ofta skapa komplikationer mellan utvecklaren och kommunen. Det finns en handfull faktorer som spelar in och som måste tas i beaktning. Den mest framträdande är bristen på kommunikation mellan utvecklare och kommunen. Denna avhandling är inriktad på att försöka hitta den mest lämpliga metoden för att uppnå en framgångsrik tidig dialog mellan utvecklare och kommun innan det finns en detaljplan. Främst ligger fokus på att finna ett bra tillvägagångssätt som mindre kommuner kan använda när de kontaktar byggföretag. En undersökning av vilka faktorer som är av störst relevans för ett framgångsrikt och långsiktigt samarbete har även utförts. Från litteratur om ämnet och genom utförda intervjuer där både arbetare på kommun- och byggsidan fick komma till tal, kunde olika metoder för att genomföra en tidig dialog fastställas. Faktorer för ett framgångsrikt och långvarigt samarbete kunde även bestämmas. Förtroende, kompetens, ärlighet och en smartare användning av resurser lyfts fram som de viktigaste faktorerna enligt den intervjuade. Med de olika metoderna för att inleda en tidig dialog kan det konstateras att det inte finns något sätt att helt säkert kunna bestämma vilken metod som fungerar för en viss kommun. Olika kommuner är helt enkelt unika på sitt sätt med sina egna förutsättningar och begränsningar. Rätt metod för enskild kommun kan endast bestämmas genom att testa dem.

No description available.

<p>Denna studie belyser hur kommunikationen gentemot allmänheten såg ut i Hallands sex kommuner under stormen Per. Syftet har varit att se vilka informationskanaler kommunerna valde att använda sig av, vilka lärdomar man tog med sig från Gudrun och kommunernas syn på information och allmänheten.</p><p>Mitt material består främst utav dokument, utvärderingar och rapporter från kommunerna, länsstyrelsen och Radio Halland. Detta har kompletterats med åtta informantintervjuer. Forskning gällande kriser, kriskommunikation och information har även utgjort en viktig del i min studie. Lagen om extra ordinära händelse har varit en central del i uppsatsen då lagen reglerar vad kommunerna och landstingen måste genomföra innan, under och efter en krissituation. Vad gäller informations- och kommunikationsberedskap har kommuner och landsting stor frihet att själva bedöma hur denna skall se ut och organiseras.</p><p>Utvärderingen visar att det fanns brister i kommunikationen gentemot allmänheten under stormen Per. Några exempel på brister i kommunikationen var: Att delge medborgarna med information i ett tidigt skede under stormen Per. Informationen till Radio Halland var till en början nästintill obefintlig och man fick söka information själva. En annan brist som jag har kunnat urskilja är att kommunikationen i många fall är enkelriktad och inte dubbelriktad. Kommunerna tar inte tillvara på de tillfällen som allmänheten kan ge feedback under kriser som t.ex. vid värmestugor och andra upplysningsfunktioner. Det man tydligt kan se är att information värderas högt hos majoriteten av kommunerna men handlingskraften och motivationen saknas på många håll. </p><p> </p><p>Nyckelord: Kommuner, Stormen Per, Kris, Kriskommunikation, Information, Lagen om extraordinära händelser.</p>

<p>Det rettes for tiden stor oppmerksomhet mot private og offentlige virksomheters forvaltning av egne personalressurser og, som ledd i dette, anvendelsen av lønnsmidlene. Dette gjelder for de fleste land i den vestlige verden. I USA har denne fokus på personalressursene resultert i en lang rekke bøker med veiledning til bedrifter om hvordan de best kan utforme et adekvat vurderings- og belønningssystem (Milkovich & Newman 1990(1984); Mohrman m fl 1989; Lawler 1990; Gellerman</p><p>1993). Veiledningen er gjerne basert på forfatternes erfaringer fra flere års forskning og konsulentvirksomhet innen ledelses- og organisasjonsutvikling. I alle disse publikasjonene er bruken av lønnsmidler som strategisk virkemiddel et sentralt tema.</p>

<p>De flesta av Sveriges kommuner har sedan länge sökt samverkan med närliggande kommuner för att uppnå kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de områden som kommunerna söker samverkan kring är IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnät, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnå effektivisering och kostnadsbesparingar.</p><p>Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid två fallstudier. De två fallen består av två kommunkluster. Det första kommunklustret består av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga. Det andra kommunklustret består av fyra kommuner; Nora, Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg. Vi har genomfört sju intervjuer med IT-chefer och IT-samordnare vid de kommuner som ingår i de studerade kommunklustren. Syftet med studien har varit att belysa vilka problem som kan hämma IT-samverkan mellan kommuner samt vilka positiva effekter IT-samverkan kan medföra.</p><p>IT-samverkan i de två klustren består av ett gemensamt förvaltningsnät. Genom det gemensamma förvaltningsnätet samkör man ett antal verksamhetssystem. Genom att kommunerna delar på system har man uppnått en ökad kompetens och specialisering på respektive system. Eftersom man delar system effektiviseras driften av dem då man enbart behöver en server för varje system. Det här har även underlättat supporten.</p><p>De problem och upphov till problem som vi identifierat är; bristande mål och direktiv, skilda referensramar, arbetsbelastning, prestige och revirtänkande, skilda grundplattformar samt motsträvigheter från leverantörer.</p><p>De positiva effekter som vi identifierat är; kostnadsbesparingar, gemensam expertis, ökad kompetens, rationaliserad drift och att man kan genomföra upphandlingar gemensamt.</p>