Intresset för hälsa och friskvård har ökat i samhället de senaste åren. Motion rekommenderas för att förhindra en rad olika sjukdomar som cancer, diabetes typ 2, ryggont, hjärt- och kärlsjukdomar och utmattningssyndrom. Arbetsplatsen är en viktig arena för att främja hälsa i en befolkning och skattelättnader har skett för friskvård på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen är att analysera friskvårds-/hälsoarbetet i svenska primärkommuner genom att jämföra arbetet inom fyra kommuners ledningskontor. Analysen fokuserar på frågeställningarna: Vilket friskvårds-/hälsoarbete bedriver kommunledningskontoren för de kommunanställda? Hur får man de anställda att ta del av och hur implementerar man friskvårds-/hälsoarbetet? Hur följer man upp friskvårds-/hälsoarbetet? Kommunledningskontorens attityd till friskvårds-/hälsoarbete undersöktes också. För att uppfylla syftet har vi använt ett hermeneutiskt synsätt i tolkning av empirin. Vald undersökningsdesign är en komparativ fallstudie, och vald datainsamlingsmetod är en intervjuundersökning. Empirin samlades in genom att intervjua åtta personalchefer och HR-konsulter/personalstrateger i fyra kommuner i Stockholms Län. Tillförlitlighet säkrades genom att låta respondenter granska och godkänna det skriftliga materialet från intervjuerna. Vi fann att kommunerna har ett brett utbud av friskvårdssatsningar såsom friskvårdsbidrag och friskvårdstimme på arbetstid. I dessa kommuner finns det tillgång till gym, stavgång, massage, viktminskningsprogram, satsningar på aktiviteter på fritiden genom personalföreningar, motionspristävlingar och arbetsmöten i form av walk and talk. Endast 40 % av de kommunanställda kan eller vill dock ta del av friskvårdsbidraget eller friskvårdstimmen. Friskvården är förankrad i alla fallkommuner med hjälp av dokument, delegerat ansvar till enhetschefer och i vissa kommuner till friskvårdsinspiratörer, som är medarbetare med friskvårdsarbete som en extra uppgift. Uppgiften kan vara att ha en punkt på arbetsplatsmöten och genom att ge uppdrag till personalföreningarna att organisera friskvårdsaktiviteter. Det finns ett aktivt friskvårdsarbete i organisationerna men uppsatsförfattarna saknar en medveten aktiv uppföljning av friskvårdsarbetet, som sker huvudsakligen genom medarbetarenkäten. Respondenterna var positiva till friskvårdsarbete och tror att det kan bidra till en kostnadsbesparing för kommuner, de tror också att en chefs positiva inställning är mycket viktigt för en lyckad friskvårdssatsning.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera om det svenska inkomstutjämningssystemet har direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Teorin säger att system för inkomstutjämning, baserat på skillnader i skattebas, kan påverka skattesättningen på lokal nivå. Genom ett inkomstutjämningssystem baserat på finansiell kapacitet kompenseras kommuner för den dödviktsförlust som uppstår till följd av höjda skatter. Skattebasen kommer att minska i kommuner som tar ut en högre skattesats eftersom individer och företag flyttar sin verksamhet till kommuner med lägre skattesats. Detta leder i sin tur till att bidraget från inkomstutjämningen ökar eftersom skillnaden i skattebas har ökat. Den empiriska forskningen som kartlägger sambandet mellan skattekonkurrens och inkomstutjämning har funnit stöd för teorin i bland annat Kanada och Tyskland. Denna studie testar för den svenska inkomstutjämningens direkta skattehöjande effekter och om inkomstutjämningssystemet påverkar hur svenska kommuner svarar på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Utifrån den empiriska analysen i denna uppsats är det inte möjligt att säga något om de direkta skattehöjande effekterna. Det är inte heller möjligt att säga hur inkomstutjämningen påverkar hur kommuner svara på skattehöjningar i konkurrerande kommuner. Det torde finnas tre huvudförklaringar till att jag ej finner några signifikanta resultat; 1) det finns ingen effekt, 2) variationen i de undersökta variablerna är för liten och/eller 3) instrumentvariablerna jag använder är svaga.

Problematiken för vår undersökning grundar sig i den nya skollagen som trädde i kraft i juli 2011. Där står det reglerat att kommunen är ansvarig för alla elever i en kommun. Då det nu råder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vårdnadshavare själva välja vilken grundskola de vill gå på. Eleverna kan antingen välja en kommunal grundskola eller en friskola och därmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osäker för kommunerna då de inte vet hur många elever som kommer att gå i de olika skolorna. Vårt syfte med denna undersökning är att skapa förståelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen går tillväga för att planera och budgetera osäkerhet och om budgetarbetet har påverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer på skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet är; planering, kommunikation och kontroll. För att kunna budgetera för verksamheten som är oviss på grund av det osäkra elevantalet är dessa ledord viktiga i hela budgetarbetet, från förberedelser av budget till uppföljningen av budgetutfallet. Vad som har förändrats med införandet av det fria skolvalet och friskolorna är att det har blivit svårare att planera verksamheten och veta vilken skola som eleverna kommer att välja. Detta har medfört att behovet av långsiktig planering har blivit ännu viktigare och rektorerna har infört ett par tillvägagångssätt för att försöka ta reda på vilken skola eleverna kommer att välja. Det fria skolvalet och friskolorna har även bidragit till att kontrollen och själva uppföljningen har blivit än viktigare än det var tidigare. / The problem of our study is based on the new law of school which came into force in July 2011. In the law it is regulated that the municipality is responsible for all pupils in the municipality. Because of the new law of school the students and their guardians are free to choose which primary school they want to go to. Students can either choose a local school or an independent school and because of that planning and budgeting of the student population becomes more difficult for the municipalities when they do not know how many students will attend different schools. Our purpose in this study is to create an understanding and a deeper knowledge of how the school board in the municipality proceed in order to plan and budget uncertainty and if the budget has been affected by the free school choice and independent schools. This survey is based on a qualitative approach with interviews with economist on the school board in three municipalities; Helsingborgs’s city, Lund’s municipality and Kristianstad’s municipality. Based on the empirical material, it has emerged that the keywords in the budget are: planning, communication and control. To be able to budget for the schools which are uncertain because of the uncertain pupil numbers, these keywords are important throughout the whole budget process, from preparation of the budget to the monitoring of the budget. What has changed with the introduction of the free school choice and independent schools is that it becomes more difficult to plan for the schools and to know which school the students will choice. This has meant that long-term planning has become more important and principals have introduced a couple of approaches to attempt to find out at which school students will choice. The free school choice and independent schools have also contributed to the control and monitoring has become more important now than it was before.

År 2009 antogs för första gången en ISO-standard om riskhantering, ISO 31000:2009. Den är tänkt att kunna användas inom alla samhällssektorer. Kunskapen om standardens utbredning, såväl inom privat som offentlig sektor är i dagsläget låg. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utsträckning standarden används av kommuner och landsting. Den syftar vidare till att undersöka hur dessa aktörers riskhantering i vissa avseenden förhåller sig till råden i standarden. Dessa områden är definitionen av begreppet risk samt organisationsövergripande riskhantering. Uppsatsen är en surveyundersökning där insamling av data främst skett genom genomförandet av en enkätundersökning. Alla landsting och regioner kontaktades samt 48 av Sveriges 290 kommuner. Urvalet gjordes genom att först använda Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning och sedan inom dessa göra slumpmässiga urval.  Beredskapssamordnare, säkerhetssamordnare, säkerhetschef och liknande var de personer som fick besvara enkäten. Resultaten från uppsatsen visar att användandet av standarden är mycket lågt. Två kommuner använder den, inget landsting. Några landsting överväger dock att börja använda standarden. Både landsting och kommuner tycks dock ha en ambition att jobba med organisationsövergripande riskhantering på ett sätt som huvudsakligen ligger i linje med inriktningen i ISO 31000. Resultaten visar vidare att både landsting och kommuner definierar begreppet risk på olika sätt. Majoriteten av organisationerna menar att det finns en för organisationen ifråga fastslagen definition av begreppet. Ungefär hälften av kommunerna som använder sig av en fastslagen definition har valt en som ligger nära MSB:s definition av begreppet. Bland landstingen är det endast en fjärdedel som använder en sådan definition. Det är svårt att bedöma vad det kan få för effekter att uppfattningen av begreppet risk varierar. Det är dock ett faktum som kan vara bra att uppmärksamma, exempelvis inför framtida statlig styrning på området. Resultaten visar vidare på vad som verkar vara en skillnad mellan landsting och kommuner i hur vanligt det är med organisationsövergripande riskhantering. I landstingen sker det i högre utsträckning. Ambitionerna på området är höga hos båda parter, om än något högre hos landstingen. Det finns dock ett gap mellan ambition och bedömt nuläge. / In 2009 the first ISO-standard focused exclusively on risk management was adopted, ISO 31000:2009. It is supposed to be possible to use it in any societal sector. There is currently little information on how widely the standard has been used, regarding both public and private sector. The study at hand aims to collect information on how it is used in Swedish municipalities and county councils (i.e. local and regional level).  Furthermore, it aims to study how these actors’ risk management relates to some certain aspects of the standard. These are how risk is defined and enterprise risk management. A survey has been conducted. All county councils and 48 municipalities were contacted. Sampling regarding municipalities was made by using a categorization made by the Swedish Association of Local Authorities and Regions combined with random choices. The results of the study reveal that the use of ISO 31000 is very limited. It is used by two municipalities and not one of the county councils. Some of the latter are however considering using it.  It seems to be the ambition of both municipalities and county councils to apply enterprise risk management in a way that is principally in line with ISO 31000.   Furthermore, the results show that municipalities and county councils define risk in different ways. The majority of these organizations say that they use a defined definition of risk in the whole organization. Approximately half of the municipalities use the definition of risk being used by the Swedish Civil Contingencies Agency, i.e. risk is the product of probability * consequence. Amongst county councils only a quarter use this definition. To a larger extent they use definitions that take into account the objectives of their organizations. It is hard to judge which consequences this might have. It might be good to know though, e.g. when future governmental controls are being developed. The results also show that there are differences between municipalities and county councils when it comes to enterprise risk management, where the latter use it more extensively. There is a gap however between how much enterprise risk management is used and how much municipalities and county councils would like to use it.

Hur tas barnfattigdomsforskning emot på kommunal nivå i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls något utrymme? Barnfattigdom  i Sverige har varit ett mycket debatterat ämne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet är stor vilket innebär att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rätten till en skälig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. Då regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom är det nu upp till dem att styra upp detta. Då det finns en del nationell forskning att tillgå i ämnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjälp, frågan är bara hur kommunerna ställer sig till barnfattigdomsforskning. Syftet med denna studie är att belysa hur tre av Sveriges kommuner relaterar till forskning om Sveriges barnfattigdom och agerar i förhållande till den. Studien syftar även till att jämföra kommunernas hänsynstagande till tillgänglig forskning och dess agerande utifrån den. För att besvara syftet har fattigdomsbegreppet studerats närmare och sen har en översikt för vad barnfattigdom kan sägas vara i Sverige 2013 arbetats fram. Telefonintervjuer hölls med representanter från tre av Sveriges kommuner och resultatet analyserades sedan i förhållande till barnfattigdomsbegreppet. Slutsatsen av studien är att de tre svenska kommunerna relaterar till forskning om Sveriges barnfattigdom med en slags hatkärlek. De anser barnfattigdomsforskning vara positiv på så sätt att den kan använda som hjälpmedel när presentationer i ämnet ska göras eller när riktlinjer behöver plockas fram. Däremot upplever kommunerna dock även barnfattigdomsforskning som väldigt övversiktlig med en avsaknad av ett mer lokalt fokus. De uppger sig ha svårt att använda sig av forskningen i sitt arbete då de fortfarande befinner sig i startgroparna men det faktum att de har svårt att skilja de olika fattigdomstyperna från varandra verkar spela en avgörande roll i hur de hittills har valt att tillämpa forskningen i sitt arbete mot barnfattigdomen. Kommunerna relaterar relativt likadant kring barnfattigdomsforskning, dock verkar en kommun ta större avstånd till tillämpningen.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrån förekomst av styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun. Undersökningen visar bland annat på att förekomst av separata styrdokument för grön IT eller andra styrdokument som innehåller punkter som kan tillskrivas grön IT har en positiv inverkan på i vilken utsträckning ekologiskt hållbara IT-lösningar används i svenska kommuners interna verksamhet. Kommuner med separata styrdokument för grön IT utmärker sig i en positiv bemärkelse framförallt inom områdena utbildning, granskning och redovisning. Dessutom visar undersökningen en näst intill linjär tendens mellan kommunstorlek i antal invånare och i vilken utsträckning ekologiskt hållbara IT-lösningar används. Större kommuner använder sig av ekologiskt hållbara IT-lösningar i större utsträckning än mindre kommuner.

Partnering is a collaboration method where the contractor and the client work together, based on a mutual trust towards each other and with a common goal for the project. The method originates from the United States where it was early adapted by the U.S. Army Corps of Engineers. It later spread internationally where the United Kingdom and Denmark were early in Europe to see the potential with partnering, to help aid with the issues they were having where construction projects kept running late, going over budget and lacked in quality. By using partnering you can achieve a shorter building time, improved work relationships and enhanced efficiency and cost effectiveness. In Sweden state-owned Swedish Transport Administration commonly use partnering in highway road projects, where Skanska has been involved as the contractor. Skanska wishes to use partnering in wider measure, especially with the municipalities in the Mälardalen region. In order to research the municipalities’ usage of partnering interviews were held with a selected group. These interviews resulted in a conclusion that the usage of partnering was very limited and the focus shifted to research the potential use of partnering in the future. Overall the attitude towards partnering was positive, but due to lack of time and knowledge about the collaboration method they hadn’t used it yet. In order for them to use it in the future they most likely will have to find a project where the advantages of partnering makes it more advantageous than the traditional forms of contract.

Att säkerhetskopiera innebär att försäkra sig om att det alltid finns en eller flera säkerhetskopior ifall originalfilen skulle gå förlorad. Säkerhetskopiering är ett koncept som har funnits länge. Från den enskilda hemanvändaren, till företag, till organisationer: alla kan nyttja säkerhetskopiering för att skydda sina data som finns lagrade på olika system. Denna studie har för avsikt att studera hur användningen av molnbaserade lösningar för säkerhetskopiering ser ut hos kommuner i Sverige. Säkerhetskopiering kan hanteras på många olika sätt och det finns flera olika implementationer att välja mellan. Molnbaserade lösningar och de funktioner som de tillhandahåller har potentialen att föra med sig många nya möjligheter för kommuner. Med de funktioner som tillhandahålls av en molnbaserad lösning däribland möjligheten till lagring av säkerhetskopior, är det intressant att se hur dessa funktioner har kunnat utveckla ett koncept som ändå är så centralt inom kommuner som säkerhetskopiering är. Säkerhetskopiering är en viktig arbetsuppgift hos kommuner och omfattande arbete som bedrivs varje dag. En enkät skickades ut där Sveriges kommuner fick besvara frågor angående deras användning av molnbaserade lösningar för säkerhetskopiering. Av 290 kommuner var det totalt 67 kommuner som svarade. Underlaget från enkäten analyserades och de som studien kom fram till var att en mindre del av Sveriges kommuner har implementerat en molnbaserad lösning för säkerhetskopiering. Dock är de som använder sig av denna implementation kommuner som har gjort det under en längre tid. Hanteringen av säkerhetskopieringen ser ut som så att det sker minst en gång per dygn där kommunen oftast tar hjälp av en privat outsourcingleverantör. Det finns många effektivitetsfaktorer som kan uppnås vid användandet av denna implementation av säkerhetskopiering, vilket återspeglar ett stort användbarhetsområde. Molnbaserade lösningar för säkerhetskopiering anses vara en fullgod lösning i avseende på säkerhets och integritetsfrågor. De kommuner som inte använder sig av en molnbaserad lösning för säkerhetskopiering använder sig av en egen lösning och detta sköts på plats hos kommunen genom en implementation som oftast tagits fram utefter kommunens behov. De kommuner som bedriver egen lösning gör det främst på grund av kostnadsskäl och säkerhetsfrågor. Oavsett lösning är kommunerna överens om att dataintegritet är något som bör prioriteras högt och att resurser bör läggas på att säkerställa att detta område håller en hög kvalité. / Managing backups to ensure that one has a backup copy if an original file is lost, deleted, or corrupted is a concept that has existed for a while. Ranging from the home user to companies and organizations, everyone can utilize backups to protect data that have been saved on different systems. This study is being conducted to explore how cloud-based solutions for backup are being used in municipalities in Sweden. Backup can be handled in many different ways and there are several implementations to choose from. Cloud-based solutions provide new functions to municipalities and offer them novel opportunities. With the functions brought by a cloud-based solution including the opportunity of storing backups makes it interesting to see how these functions could have developed a concept that backup is, which is a procedure of importance regarding the work at municipalities. Backup is a thorough process that is being conducted every day. A survey was sent out to Sweden’s municipalities, and they were asked to answer questions regarding their usage of cloud-based solutions for backup. Out of a total of 290 municipalities, 67 responded. The answers from the survey were analyzed, and the results from the study are explained below. A small part of Sweden’s municipalities has implemented a cloud-based solution for backup, but the ones who employ it have been doing so for some time. Backup is being completed at least once per day in cases where the municipalities often make use of a private outsourcing provider. There are several effectivity factors regarding the use of cloud-based solutions for backup which reflects a big area of usability. Cloud-based solutions for backup are viewed as safe solutions when it comes to managing integrity. Furthermore, most of the municipalities implement their own solution for backup and manage it as an on-premise solution which have been implemented according to the municipalities needs. The foremost reasons for this method are cost and security concerns. Regardless of the solution, the municipalities agree that data integrity is a matter that should be highly prioritized and that resources should be focused on ensuring that this area holds a high quality.

Hur marken ska användas och av vem är aktuella frågor i dagens samhälle till följd av att många tätorter i Sverige är i en expansiv fas. Kommuner är till största del de viktigaste markägarna av exploaterbar mark. Det har påträffats att endast några kommuner har publicerade dokument som visar den vilja och de riktlinjer kommunen har med det kommunala markinnehavet, kommande markförvärv och i markärenden med privata aktörer utanför den kommunala verksamheten. Till följd av det är syftet med studien att uppmärksamma och öka kunskapen om kommunal markpolicy.  En markpolicy är ett styrdokument som beskriver en kommuns vilja och riktlinjer för det kommunala markinnehavet. Policyn ska utgöra ett beslutsunderlag och vara vägledande för kommunens hantering av markärenden. Syftet med studien är även att bidra till en effektivare markpolitik och mer enhetlig handläggning av markärenden samt en mer transparent kontakt mellan kommun och privata aktörer. Målet med studien är att ge svar på om en dokumenterad markpolicy kan vara ett bra underlag i kommunala markärenden, samt vad en markpolicy bör innehålla för att den ska uppfylla sitt syfte. I studien har två metoder använts, en granskning av befintliga markpolicyer och intervjuer. Granskningen av markpolicyer genomfördes med syftet att studera policyns syfte och innehåll. Intervjuer genomfördes med både kommuner som har en dokumenterad markpolicy och med kommuner som inte har en sådan samt intervjuer med bygg- och fastighetsutvecklingsföretag.  Resultatet av granskningen visade att visst innehåll är mer vanligt förekommande i kommunernas markpolicyer. Intervjuerna visade att det finns delade meningar om en markpolicys betydelse, vad den bör innehålla samt om privata aktörer är hjälpta av en sådan. Främst används markpolicyn internt av kommunen och är ett verktyg för att förankra markpolitiken, detta skapar en samlad bild utåt mot privata aktörer.  De slutsatser som kan tas av studien är att en markpolicy kan vara till hjälp för kommuner, dels för att förankra markpolitiken och för att skapa en mer enhetlig handläggning av markärenden inom kommunen. En markpolicy kan även leda till ökad transparens mellan kommuner och privata aktörer.