Det råder inget tvivel om att alkoholproblem är ett ökande problem i samhället, även bland den äldre befolkningen. Som följd av den ökande alkoholproblematiken blir biståndshandläggarens arbete viktigt, då de ofta möter äldre människor i första hand i samband med ansökan av insatser kring omsorgs- och hjälpbehov. Biståndshandläggarens egna tankar kring ämnet är att problematiken är väldigt komplex. Det är ett område där det saknas tydlighet i rutiner eller riktlinjer för hur arbetet på bästa sätt ska genomföras. Syftet med studien är därför att undersöka biståndshandläggares arbete med alkoholproblematik bland äldre samt hur de inkluderas i biståndsbedömningar. Vanligast i forskning är att undersökningar görs i stora städer eller kommuner, därför fokuserar denna studie på små kommuner i Västerbotten. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer fysiskt och via telefon med fem biståndshandläggare. Resultatet visar att biståndshandläggarna möter problematiken kontinuerligt och att den bakomliggande orsaken till alkoholproblematik varierar, men att det vanligtvis rör större livsförändringar eller ensamhet. En del biståndshandläggare följer IBIC, individens behov i centrum, vid biståndsbedömningarna. Gemensamt berättar alla biståndshandläggare att de undersöker den äldres behov och vad som fungerar eller inte fungerar i vardagen. Vid alkoholproblematik finns det ett antal handlingsmöjligheter för biståndshandläggarna, men dessa begränsas om den äldre inte vill ta emot hjälp. Det framkommer att äldre vanligtvis förnekar sina alkoholproblem och inte vill ha hjälp med dem. Det handlar enligt biståndshandläggarna ofta om att få in en fot för att på ett eller annat sätt skapa en relation och möjliggöra för att kunna hjälpa den äldre. Biståndshandläggarna går ibland utanför ramarna och utökar insatser för att hjälpa äldre med alkoholproblematik. Önskan att hjälpa äldre som förnekar och inte vill ha hjälp för alkoholproblemen leder till en känsla av maktlöshet bland biståndshandläggarna. I små kommuner samverkar olika professioner kontinuerligt och enligt biståndshandläggarna är samverkan någonting som fungerar bra och värdesätts högt. Samverkan är en fördel med små kommuner uttrycker biståndshandläggarna, samt personkännedom. Personkännedom beskrivs dock även som en nackdel med små kommuner.

Befolkningsförändringar har alltid förekommit och fortsätter att förekomma runt om i detta avlånga land. Strömningar av invånare sker idag till områden som har stora möjligheter, som arbetstillfällen, utbildningar och kulturella utbud. Kommuner får som resultat stora strömningar från eller till sig, vilket skapar situationer som måste hanteras. Service ska fortsätta upprätthållas eller utvecklas i både växande och minskande kommuner, men med ökande krav och eventuella minskande skatteunderlag ger olika utfall vilket vidare påverkar kommuners situationer.  Denna uppsats har en kvalitativ ansats, i form av en jämförande studie med intervjuer och undersökningar av dokument som har analyserats utifrån Syssners tillväxt- och anpassningsstrategier. De sex svenska kommuner som har undersökts i uppsatsen är Alingsås, Bengtsfors, Hammarö, Munkfors, Storfors och Vänersborg. Det analyserade materialet är kommunernas översiktsplaner, där dokumenten har jämförts med vad Syssners tillväxt- och anpassningsstrategier säger om åtgärder för kommuner med olika framtider att möta. Två intervjuer har genomförts med tjänstepersoner som är eller ha varit väl insatta vid framtagandet av kommunens översiktsplan.  Vad som framgick i studien var att kommunerna hade relativt lika metoder trots olikheter rent strukturmässigt. Vad som kunde utläsas i intervjuerna var att studerade översiktsplaner behandlade befolkningsförändringar, men inte på en djupgående nivå. De undersökta kommunerna framhävde en framtid med positiv utveckling, trots att de har behov av att beskriva fler möjliga scenarios. Det är en faktisk framtid som kan komma kommunerna till mötes, men att planera för en negativ framtidsutveckling är sällan välkommet.

Studien visar att materialitetsanalys till viss del redan sker i kommunal verksamhet när de upprättar hållbarhetsredovisning. Däremot är denna i många fall mycket ostrukturerad och i vissa fall reflekterar inte kommunerna över att de prioriterar information. Materialitetsanalysen som utfördes av kommunerna visade dels att Agenda 2030-nyckeltalen som är ämnade att användas och implementeras i sin helhet i många fall är svårhanterlig med grund i kommunernas självstyre och unika sammanhang. Vidare visade studien att materialitetsanalysen kan vara användbar för att hitta de nyckeltal bland Agenda 2030-nyckeltalen som faktiskt är användbara för en specifik kommun. Detta eftersom vad som är att anse som materiellt eller inte till största del verkar vara helt beroende på varje enskild kommuns egen uppfattning. Vad som statuerar ett materiellt nyckeltal är alltså mycket beroende på varje enskild kommun. Däremot är det viktigt för kommunerna att nyckeltalet faktiskt går att arbeta med. Huruvida kommunen tidigare haft fram- eller motgångar med nyckeltalet tycks inte vara av någon större vikt. Matrisen låter också kommunerna reflektera kring och analysera nyckeltalen vilket kan utgöra ett gott komplement till nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Kommunerna är bekanta med Agenda 2030 och vikten av att implementera denna i sin hållbarhetsredovisning. Materialitetsanalysen tillåter detta att ske systematiskt och är användbart för att ta hänsyn till varje kommuns förutsättningar. På så vis närmar sig kommunerna materiella hållbarhetsredovisningar med substans snarare än generella kopior av varandra med intetsägande nyckeltal. Detta innebär också att legitimitetsgapet mot samhället minskas. Explicit tryck i form av lagar för att driva på kommunal hållbarhetsredovisning medför risker. Detta kan bestå av att information tas med för att tillgodose ett lagkrav och inte för att det är materiellt. Materialitetsanalysen har en plats i kommunal hållbarhetsredovisning, detta är möjligt utan att tvinga dit den med lagar. Genom att belysa användbarheten och det värde en strukturerad analys av nyckeltal eller annan information ger hållbarhetsredovisningen kan också en norm bildas som främjar kvalitet framför inställsamhet. / The study shows that materiality analysis to some extent already takes place in municipal activities when they prepare sustainability reports. However, in many cases this is unstructured and in some cases the municipalities do not reflect on the fact that they prioritize information. The materiality analysis carried out by the municipalities showed that the Agenda 2030 key figures that are intended to be used and implemented in their entirety are in many cases difficult to handle and not suitable as a national standard based on the municipalities' autonomy and unique contexts. Furthermore, the study showed that the materiality analysis can be useful for finding the key figures among the Agenda 2030 key figures that are useful for a specific municipality. This is because what is to be regarded as material or not largely seems to be dependent on each individual municipality's own perception. What constitutes a material key figure is thus highly dependent on each individual municipality. On the other hand, it is important for the municipalities that the key figure is operational. Whether the municipality has previously had successes or setbacks with the key figure does not seem to be of any major importance to if it is to be regarded material or not.The matrix also allows the municipalities to reflect on and analyze the key figures, which can be a good complement to the key figures in the sustainability report. The municipalities are familiar with Agenda 2030 and the importance of implementing this in their sustainability report. The materiality analysis allows this to take place systematically and is useful for considering the conditions of each municipality. In this way, the municipalities approach material sustainability reports with substance rather than general copies of each other with bland key figures. Doing this will help the municipal to reduce the legitimacy gap. Explicit pressure in the form of laws to push for municipal sustainability reporting entails risks. This may consist of information being disclosed to satisfy a legal requirement and not because it is material. The materiality analysis has a place in municipal sustainability reporting, and it can take this without being forced to do so by laws. By highlighting the usefulness and the value that a structured analysis of key figures or other information provides in the sustainability report, a norm can also be formed that promotes quality over conformity in municipal sustainability reporting.

Idag finns det 290 kommuner i Sverige som har ett stort ansvar för samhällsservicen invånarna nyttjar. För att utveckla samhället och dess funktioner krävs det investeringar varje år. Ett beslutsunderlag som ligger till grund för investeringarna är investeringskalkyler. Privata företag har tydliga mål där vinst står i centrum medan kommunala verksamheter har svårare att identifiera målet och syftet med investeringarna.  Syftet med studien är att utforska investeringskalkylering inom den offentliga sektorn samt att få en förståelse för hur och varför specifika kalkylmetoder används vid investeringar av materiella anläggningstillgångar. Syftet är också att skapa en större förståelse för vilka osäkerheter som uppkommer vid kalkylering av investeringar och hur dessa hanteras. Studien är en explorativ undersökning med en kvalitativ karaktär. Den teoretiska referensramen baseras framförallt på litteratur och vetenskapliga artiklar. Den insamlade empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer från sex stycken personer med olika befattningar från fyra olika kommuner i södra Sverige.  Resultatet visar att kommunerna använder sig av enkla investeringskalkyler som de själva har utformat. Kalkylerna innehåller både finansiella och icke-finansiella aspekter och används som argument för att en investering ska genomföras. Det förekommer ett flertal osäkerheter vid genomförandet av investeringar. Osäkerheter fångas upp genom konsulthjälp, risk- och möjlighetsanalyser eller genom tekniska undersökningar. Samtliga kommuner hanterar osäkerheter genom en osäkerhetsfaktor i kalkylen. Studien bidrar med kunskap om och förståelse för kalkyler i kommunala investeringar. På så sätt kan både invånare och de som jobbar inom kommunala verksamheter påverka och utveckla kalkylerna till det bättre. / Today, there are 290 municipalities in Sweden that have a responsibility for the community service the inhabitants use. In order to develop society and its functions, investments are required every year. One basis on which the investments are based is investment calculations. Private companies have clear goals where profits are at the center, while municipal companies have more difficulty identifying the goal and purpose of the investments.  The aim of the study is to explore investment calculation in the public sector and to gain an understanding of how and why specific calculation methods are used when investing in tangible fixed assets. The purpose is also to create a better understanding of the uncertainties that arise when calculating investments and how these are handled. The study is an exploratory study of a qualitative nature. The theoretical frame of reference is primarily based on literature and scientific articles. The collected empirical data is based on semi-structured interviews from six people with different positions from four different municipalities in southern Sweden.  The results show that the municipalities use simple investment calculations that they have designed themselves. The calculations contain both financial and non-financial aspects and are used as arguments for an investment to be carried out. There are a number of uncertainties in the implementation of investments. Uncertainties are captured through consulting assistance, risk and opportunity analyzes or through technical investigations. All municipalities handle uncertainties through an uncertainty factor in the calculation. The study contributes with a knowledge and understanding of calculations in municipal investments. In this way, both residents and those who work in municipalities can influence and develop the calculations for the better.

Bakgrund Cirka 20–30% av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från livsmedelssektorn. I dagsläget serveras två miljoner måltider inom skola och förskola dagligen. Det finns stora möjligheter att reducera växthusgasutsläppen med hjälp av hållbara skolmåltider.   Syfte Syftet var att undersöka hur kostverksamheter inom förskola och skola i Sveriges kommuner arbetar med hållbara livsmedel. Metod En kvantitativ metod användes där data samlades in via en webbenkät som mejlades ut till kostchefer inom förskola och skola i 285 av Sveriges kommuner. Indelningen av kommuner gjordes med hjälp av Sveriges kommuner och regioners kommungruppsindelning. Enkätfrågorna berörde målsättningar, aktuella inköp och hinder avseende ekologiska och närproducerade livsmedel samt vegetariska rätter. Skillnader mellan kommuner av olika storlekar analyserades med hjälp av one-way ANOVA test, Kruskal-Wallis test samt Mann-Whitney U test.  Resultat Studien hade 160 deltagare och de flesta arbetade i en mindre stad/tätort eller landsbygdskommun. Målsättning och inköp av ekologiska livsmedel var högre än för närproducerade livsmedel i de undersökta kommunerna. Målsättningen för vegetariska rätter var i de flesta kommuner en dag per vecka. Det fanns skillnader i målsättning och inköp av ekologiska livsmedel mellan kommuner av olika storlekar. Det fanns inga skillnader gällande vare sig målsättningar eller inköp av närproducerat och vegetariskt.  Slutsats Kommunens storlek hade betydelse beträffande inköp och servering av ekologiska livsmedel, större kommuner hade högre mål och större andel inköp. Det var ett högre engagemang beträffande inköp och målsättningar för ekologiska livsmedel jämfört med närproducerade livsmedel och vegetariska rätter bland deltagarna. För att öka andelen närproducerade livsmedelsinköp och vegetariska rätter krävs sannolikt mer konkreta nationella riktlinjer. / Background About 20–30% of global greenhouse gas emissions come from the food sector. Currently, two million meals are served daily within preschools and schools. There are great opportunities to reduce greenhouse gas emissions by serving sustainable school meals. Objective The purpose of this study was to investigate how public meal units within preschools and schools in Swedish municipalities work with sustainable foods.  Method A quantitative method was used and data was collected through a web-based survey which was sent to managers at public meal units in 285 of Sweden's municipalities. The division of municipalities was made with Sweden's municipalities and regions municipal group division. The questionnaire concerned objectives, current purchases and obstacles regarding organic and locally produced foods as well as vegetarian dishes. Differences between municipalities of different sizes were analyzed using one-way ANOVA test, Kruskal-Wallis test and Mann-Whitney U test. Results There were 160 respondents who participated, most of whom worked in a small town/urban area and a rural municipality. Targets and purchases of organic food were higher than for locally produced food in the municipalities surveyed. The goal for serving of vegetarian dishes was in most municipalities one day a week. There were differences in the targeting and purchase of organic food between municipalities of different sizes. There were no differences regarding targeting and serving of locally produced food and vegetarian dishes. Conclusion The size of the municipality was important in terms of purchasing and serving organic food, larger municipalities had higher goals and a larger proportion of purchases. There was a higher level of commitment regarding purchases and goals for organic food than for locally produced foods and vegetarian dishes among the participants. In order to increase the proportion of locally produced food purchases and vegetarian dishes, more concrete national guidelines are likely to be required.

This case study of the international relations of two Swedish municipalities aims at a widened understanding of the fairly new phenomena of subnational international presence. The theoretical approach to this is paradiplomacy, which explains why subnational actors are seeking international relations. The majority of paradiplomatic studies have focused mainly on subnational government and the regional level. This study aims at widening the understanding of local government exclusively. Helsingborg and Stockholm were chosen as two successful Swedish municipalities in international relations. The study was conducted through semi-structured interviews with civil servants in positions in the international relations of the municipality. In addition, relevant policy documents of the municipalities complemented the interviews. The result showed that the international relations of the municipalities consisted of mostly cross-border and/or transregional paradiplomacy. Motives for paradiplomacy were related to economic gain through development and investment attraction. The states reactions to the paradiplomatic activities were mostly described as neutral. What seems crucial for successful paradiplomacy is a sort of bureaucratic expertise, such as knowing which international areas the municipality should prioritize, according to what would favor them specifically.

Fokuset för den svenska familjepolitiken har länge varit på möjligheten att kombinera familj och förvärvsarbete men hjälp av föräldraförsäkringen och barnomsorgen. Tidigare forskning har visat att barnomsorg av hög kvalitet kan främja barns humankapitalutveckling och en central fråga som uppstått är om kvaliteten på de tillgängliga förskolorna påverkar föräldrars benägenhet att skriva in sitt barn i förskolan. Syftet med studien är att undersöka vilken effekt kvalitet på förskolor har på föräldrars konsumtion av förskola. För att undersöka effekten utförs en tvärsnittsregression och i en panelregression med fixa effekter. För att mäta kvaliteten på förskolor används variabeln förutsättningsindex. Indexet består av två nyckeltal personaltäthet, som utgörs av antal inskrivna barn per årsarbetare och andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. En högre andel med förskollärarlegitimation och färre barn per årsarbetare leder till ett högre indexvärde. För att spegla föräldrars konsumtion av förskola används variablerna antal uttagna dagar med föräldrapenning per mottagare och andel inskrivna barn i förskola. Resultatet för tvärsnittsregressionen finner en negativ samvariation mellan förutsättningsindexet och antal uttagna dagar med föräldrapenning per mottagare samt en positiv samvariation mellan förutsättningsindexet och andelen inskrivna barn. Resultatet för panelregressionen med fixa effekter går i motsatt riktning från tvärsnittsregressionen och studien finner inte att förutsättningsindexet har en kausal effekt på föräldrars konsumtion av förskola.

Urbaniseringens befolkningskoncentration till stora städer präglar de demografiska förutsättningarna för kommuner som står på andra sidan av spektrumet, detta innebär en ojämn demografisk utveckling för svenska kommuner. De kommuner som krymper står inför demografiska utmaningar som påverkar lokal ekonomi, sysselsättning, planering och politik. Detta resulterar i att den kommunala politiken tvingas hantera dessa utmaningar för att inte hamna utanför globaliseringens processer vilket studeras utifrån en tillväxtpolitik och anpassningspolitik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kommuner med ett vikande befolkningsunderlag uttrycker problem i styrdokument och hur dessa problembilder påverkar de åtgärder som kan antas. Kommunerna som är fallstudier är Arvidsjaur och Hagfors som båda har upplevt en långvarig befolkningsminskning och har en befolkningsstruktur som består av en högre andel äldre gentemot en yrkesaktiv befolkning. Grundläggande för förhållningssättet policy som diskurs är att policyskapare skapar föreställningar kring vad som är ett problem och vad som inte är det. Hagfors och Arvidsjaurs styrdokument analyseras efter den poststrukturella policyanalysen “Whats the problem represented to be”. Genom att applicera denna analysmetod i fallstudierna går det att utläsa en dominerande tillväxtpolitik och underordnade anpassningspolitiska åtgärder som skyms undan av tillväxtnormen.

In 2015 the Swedish Police published a list of so-called vulnerable neighborhoods where they deemed there is a substantial criminal impact on local communities. The aim of the list was to provide a situational outline to coordinate and concentrate resources against crime across multiple actors. However, if resources are redistributed from other neighborhoods, so-called spillover effects may mean that the overall crime levels remain unchanged or increase over time, even if crime decreases in vulnerable areas. To examine how the municipal crime levels are affected by the list, a quasi-experimental method is used with a multiple regression model for total crime, property crime, gun crime and drug crime. The results show there is nostatistically significant effect on being on the list for any type of crime. But if there is aneffect, the effect of the list will vary for different types of crime as the direction of the estimates differs.

No description available.