The public sector has a key role in the implementation of the 2030 Agenda, but Swedish municipalities' engagement and sustainability reporting varies and is often insufficient. Sustainability reporting is not mandatory for municipalities under Swedish law, they can also adopt and prioritize work on the SDGs voluntarily under the provisions of the provisions of the government formula. There is limited research on why municipalities engage with the 2030 Agenda and how they implement the SDGs, making it an important area to study. The purpose of the study is thus to contribute to increased knowledge and understanding of the implementation of the 2030 Agenda in Swedish municipalities, from a stakeholder, legitimacy, and institutional perspective. As a result of the purpose, three research questions were formulated that investigate what motivates municipalities to work and report on the 2030 Agenda, and what factors affect the design of the sustainability report.The study's frame of reference presents relevant concepts, standards, and guidelines to gain a basic understanding of the topic, as well as previous research that provides the opportunity to analyze the study's purpose and questions. The chapter concludes with a synthesis that summarizes the study's frame of reference and explains how the three selected theories can be used and combined with each other to analyze the empirical results. To achieve the purpose of the study, the collection of empirical data was based on a qualitative method. 15 respondents participated via interviews, the respondents are municipal employees and possess knowledge of the work with the 2030 Agenda. The empirical data shows that there are six motives why municipalities choose to work with the 2030 Agenda, three motives why they choose to prepare sustainability reports, and three factors that affect the design of their sustainability reports. The motives and factors can be linked to the study's three theories, which are analyzed in the study's analysis chapter. The conclusion shows that all three theories can help explain the implementation of the 2030 Agenda. The study therefore contributes to increased knowledge and understanding of the motives and factors that affect the implementation of the global goals in Swedish municipalities.

Collaboration is increasingly recognized as essential for addressing complex societal challenges, prompting interest in understanding its relationship with various outcomes. This paper investigates how collaboration networks and their characteristics influence sustainability efforts in Swedish municipalities. Through two comparative case studies, the research examines the existence and characteristics of networks in four Swedish municipalities. The aim is twofold: to explore if the characteristics of these networks can explain why some municipalities are more successful in their environmental sustainability performance, and to determine if these characteristics are more influential than the quantity of networks in which a municipality is engaged. While previous studies primarily focus on individual networks and their ability to generate efficient results, this study adopts a different approach by examining the context in which municipalities engage in multiple networks. The study relies on official and available online material to identify the networks and answer the empirical questions. An aggregated assessment of all networks and their characteristics has been conducted for each municipality, facilitating a comprehensive evaluation of each municipality's overall network structure and creating possibilities for useful comparisons between cases. Findings suggest that municipalities with smaller collaboration networks tend to achieve more efficient sustainability outcomes, highlighting challenges in coordination within larger networks.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka träffsäkerheten i kommunala befolkningsprognoser i Sverige. Frågeställningarna som ställs för att besvara syftet behandlar hur den absoluta genomsnittliga procentuella avvikelsen (MAPE) ser ut mellan prognos och folkbokförd befolkning för totalprognoserna, åldersklasser och bruttokomponenterna vid de tidpunkter som prognoserna siktar mot samt om befolkningsprognoserna har tenderat att över- eller underskatta befolkningsutvecklingen. Uppsatsens metod bygger främst på kvantitativa beräkningar där avvikelse och över- och underskattning tagits fram. Fyra prognosmakare har även intervjuats. Resultatet visar på att träffsäkerheten generellt sett sjunker med prognoshorisonten. I totalprognoserna uppvisas ett MAPE-värde på 0,27 för en ettårig prognoshorisont, 1,67 för en femårig prognoshorisont och 3,3 för en tioårig prognoshorisont. De första prognosåren fanns ingen tendens till antingen över- eller underskattning men med ökad prognoshorisont ökade andelen underskattningar. Åldersklasserna 0-åringar, 1–5-åringar och 19–24-åringarna hade störst avvikelse och tenderade att överskattas med en ökad prognoshorisont medan de äldre åldersklasserna hade den lägsta avvikelsen och inte visade på någon tendens till att vare sig över- eller underskattas. Samtliga inflyttningar och samtligautflyttningar hade störst avvikelse av bruttokomponenterna och ökade i avvikelse med prognoshorisonten. Det visades även att de underskattats. Döda var den lägsta och stabilaste och hölls på en relativ jämn nivå över prognoshorisonten.

Syftet med studien var att undersöka hur kommunala HR-ansvariga och kommunala chefer från sju olika kommuner upplever att hybridarbete efter Corona-pandemin eventuellt har påverkat organisationskulturen genom att ha genererat utmaningar eller/och möjligheter. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i egenskap av semistrukturerade intervjuer. En kombination av målinriktat urval och snöbollsurval tillämpades med totalt elva deltagare, sju deltagare inom HR med strategiskt ansvar och fyra kommunala chefer inom sju av Sveriges kommuner. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys som resulterade i fyra huvudteman. Studiens resultat visade att hybridarbete har medfört en upplevd känsla av orättvisa, ökat fokus på individens egna behov samt en förväntan att kunna arbeta på distans. Resultatet visade vidare att tillit och arbetsmiljöansvar var aspekter som påverkade ledarskapet. I diskussionen framkom att det sannolikt pågår en förändring i organisationskulturen, präglad av hybridarbete. Det kunde även tolkas som att chefer i kommunen eventuellt ställs inför möjligheter och utmaningar på grund av hybridarbete

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför Umeå kommun och Umeå universitet samverkar. Fokus är på samverkan genom externfinansierade projekt. Projekten studeras med referensramen nätverksstyrning för att skapa en djupare förståelse om hur samverkan sker. Uppsatsen bidrar till en ökad kunskap om samverkan genom nätverksstyrning på kommunal nivå ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Metod: Uppsatsen använder sig av en kvalitativ metod i form av kvalitativ dokumentanalysoch kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna är personer som jobbar eller jobbat med externfinansierade projekt där kommunen och akademin/ universitetet samverkar. Material: För uppsatsen analyseras material som beskriver överenskommelsen för strategisktpartnerskap mellan Umeå kommun och Umeå universitet samt kvalitativa intervjuer. Resultat: Resultatet visar att kommunen och akademin samverkar med syfte att ta vara på varandras resurser när de egna resurserna är för få för att själv kunna genomföra projektet. Genom projekten kan de få ta del av kompetenser och kunskaper som de annars inte skulle kunna ta del av. Detta leder till att kommunen kan utvecklas på ett mer effektivt och kreativtsätt. Indirekt leder samverkan även till kontakter, kompetensutbyte och forskning.

This is a thesis work in Information Design with a focus on informative illustration. The study is about highlighting specific areas on maps and whether illustrations can be designed to make it easier for users when they visit an exercise track. The study has been done in collaboration with Västerås city and examines the Rocklunda-Rönnby exercise track.  The empirical material was collected using methods such as site analysis, interviews, usability testing and more. The study’s research question was answered with the help of the collected empirical data as well as selected theories from the fields of cognitive science, map design and information graphics as well as illustrative aspects such as colour and shapes.  The objective of this study was to come up with a design proposal in the form of an information graphic that highlights certain risk areas and gives users a prior knowledge of the area. The hope is that the design proposal will be used for its intended purpose in Rocklunda-Rönnby. either in its entirety or specific elements of it.

The overall purpose of this essay is to study in which degree the democratic model that is called participant democracy works in the Swedish municipalities. To achieve what I set out to do I will focus on a central political area in which the Swedish municipalities has sovereignty versus the state, in other words in an area where they rule themselves. That political area will then represent how well the participant democracy works in the Swedish municipalities. The research questions then becomes: Does the participant democracy at Swedish Municipality level work in a satisfying way? Does the participant democracy in a large Swedish Municipality in a central political area work? Does the participant democracy in a small Swedish Municipality in a central political area work? Are there similarities and differences between the municipalities? If so, how can that be explained? To answer these questions I will study documents regarding the planning and building area. The Swedish municipality has an obligation through the law to provide a document that is a strategic plan for how the building in the municipality will take place. This document is called in Swedish “översiktsplan”. The second document in the essay consists of the alterations to the first document after the citizens and other have had there say. In Swedish: “samrådsredogörelse”. These two documents will give me a view over what the municipality was planning and then compare it too the changes, if there were any, after the citizens and others have said their opinion. The outcome of the essay was that the participant democracy worked in both a large and small Swedish municipality and therefore the conclusion is that the participant democracy at Swedish municipality level works in a satisfying way. Although the participant democracy is working there is a problem with one of its components. The meaningful participant part has shown itself lacking in these two Swedish community’s as a result of that it is more common for either the political parties or the business world then the common citizen to get there opinion through. The last research question was regarding the similarities and differences between the two municipalities. The similarities that exist are by my opinion based on the will of the rulers in the municipalities, they want to engage the citizens and they want for them to have a opportunity to get involved in the municipalities development. The differences however is in the way they want to achieve it.

No description available.

Sveriges befolkning ökar i helhet och storstadsregionerna växer genom en stark urbaniseringstrend. Som en effekt av detta krymper nästan hälften av Sveriges kommuner sett till antal invånare. En minskad befolkning kan ge minskad ekonomisk tillväxt samt ge kommunerna problem att erbjuda service av hög kvalitet till sina invånare. Befolkningsminskningarna beror ofta på utflyttningar, låga födelsetal i kombination med att befolkningen blir allt äldre vilket leder till att det i många fall blir allt färre som ska försörja allt fler. En krympande befolkning är ofta ett känsligt ämne att tala öppet om, det finns en rädsla att kommunen ska framstå som oattraktiv om den förknippas med utflyttningar och befolkningsminskning, samtidigt som en kraftig befolkningsminskning är en aktuell förutsättning för många svenska kommuner. Syftet är att genom en kvalitativ undersökning av två fall se hur olika svenska kommuner hanterar en befolkningsminskning. De frågeställningar som behandlas är:  -   Vad finns det för strategier för hur krympande kommuner kan hanteras i planeringen       enligt forskningen?   -   Hur hanterar svenska kommuner en befolkningsminskning, vilka strategier används?   -   Överensstämmer kommunernas arbete med forskningen?  De dokument som analyserats har avgränsats till kommunala översiktsplaner för att få en förståelse för hur den svenska planeringen hanterar befolkningsminskningar eftersom de är långsiktiga strategiska dokument där kommunens politiker för fram sina visioner för kommunens utveckling och framtida markanvändning. Forskningen kring ämnet skiljer på anpassningsstrategier och tillväxtstrategier och det framgår att det i många fall för krympande kommuner kunde vara lämpligt att fokusera på anpassning istället för tillväxt. De strategier som kunnat hittas genom en forskningsöversikt har varit det teoretiska ramverket för uppsatsen. I arbetet har forskningsöversiktens strategier använts i en kvalitativ innehållsanalys av två kommunala översiktsplaner för att se vilka strategier som används och vilka som inte används. Viktiga resultat är att de svenska kommunerna främst fokuserar på tillväxtstrategier men även vissa anpassningsstrategier. Detta stämmer väl överens med hur forskningen beskriver läget nationellt och internationellt men forskningen föreslår ett paradigmskifte mot en samhällsutveckling i form av anpassning skulle gynna många av de krympande områdena bättre. / The Swedish population is growing but the growth is only occurring in regions with bigger cities because of the fast urbanisation. Over half of the counties in the country is losing population due to outmigration, low fertility rates and an ageing population, leaving a few to support a growing group of seniors. The population decline can lead to a lack of economic growth and that the counties have trouble providing high quality service to its inhabitants. The aim with the study is to examine how Swedish counties cope with demographic decline through case studies. The thesis examines the following research questions:  -       What strategies can be adopted by shrinking cities according to planning research?  -       How do shrinking counties in Sweden cope with population decline?  -       Is the Swedish way of coping matching up with the research?  A qualitative content analysis has been used to find what strategies can be found in two Swedish master plans. Important results from the study is that the counties are focused on growth oriented strategies but do use some forms of adaption. This focus on growth matches with the findings in contemporary research in the field of shrinking cities that suggest a paradigm shift towards smart decline and a focus on adaption for the shrinking areas.

<p>Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen är att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder än ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering påverkar storleken på skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten från den empiriska studien ger inte något enhälligt stöd åt hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestående av flera jämnstora partier tenderar att ha en positiv effekt på de långfristiga skuldnivåerna under valår. Lokala koalitionsregeringar med partier från olika ideologiska block, så kallade regnbågskoalitioner, tenderar också att ha en generell positiv effekt på de långfristiga skulderna. Resultaten är dock ingalunda robusta. En studie över en längre tidsperiod är önskvärd för att några konkreta slutsatser kring validiteten i hypotesen ska kunna dras.</p>