Problem: Nya företag är viktiga för en kommun. Kommuner arbetar dock väldigt olika när det gäller att hantera nya företagsetableringar. Vissa kommuner arbetar mer aktivt medan andra är mer passiva och ambitionerna skiljer sig starkt åt mellan dem. Företagen har ofta fler alternativa etableringsorter. En kommuns bemötande och service spelar stor roll vid en etablering. Syfte Syftet med denna utredning är att ta fram en guide för hur en kommun bör hantera företagsetableringar. Guiden ska kunna användas av näringslivschefer och näringslivsenheter som inspiration och stöd i arbetet mot en förbättrad hantering av företagsetableringar. Tillvägagångssätt: Data samlades in genom intervjuer med 15 personer med lika erfarenheter av företagsetableringar. Data sammanställdes och analyserades utifrån en utredningsmodell som tagits fram ur de teoretiska utgångspunkterna. Teoretiska utgångspunkter: Utredningen hade sina utgångspunkter i teorier kring företagets etableringsprocess, faktiska faktorer som påverkar valet av etableringsort, teknisk och funktionell servicekvalitet samt extern och intern marknadsföring. Utredningen utgick även ifrån teorier kring vikten och skapandet av en relation. Guide: Insamlad data gav information om hur kommuner bör arbeta långsiktigt och övergripande för att förbättra hanteringen av företagsetableringarna men även information om mer kortsiktiga och konkreta handlingar. Det mer övergripande och långsiktiga arbetet innebär bland annat att ta fram en vision för näringslivet och värna om de befintliga företagen i kommunen. Gällande det mer kortsiktiga och konkreta arbetet föreslås exempelvis att kommunen bör identifiera det enskilda företagets behov, mål och önskemål samt arbeta utifrån detta. Kommunen bör även bjuda in företaget att besöka kommunen och ge företaget en personlig kontaktperson. / Problem: New companies are important for a municipality. The municipalities in Sweden are however working very differently when it comes to managing business establishments. Some municipalities are very active while others are more passive. Companies do often have several alternatives when they are choosing a place to establish their business. Hence, how the municipalities serve and threat the companies is very important concerning business establishments. Purpose The purpose of this thesis is to develop a guide how to manage business establishments in a municipality. The guide should be used by industrial life executives and units as inspiration and support in their work for a better management of business establishments. Methodology: Data was collected through 15 interviews with persons with experience of business establishments. The data was organized and analyzed with the aid of a model that was derived from the theoretical framework of this thesis. Theoretical Framework: The theoretical framework contended theories about a business establishment process, factors that influence a company’s location choice, technical and functional service-quality and internal and external marketing. The framework also contended theories about the importance of a relationship and relationship-building. The Guide: The collected and analyzed data gave information about how the municipalities can work overall and long-term to improve the management of the new establishments, but it also gave information about how they can work more concretely and short-thermed. The overall and long-term work means for example that the municipality should create a vision for the industrial environment and that they should take care of the existing businesses. The concrete and short – term task implies identifying the needs, goals and wishes of the individual company and working with that as a base. The municipality should also invite the company to visit them and give them a personal contact person.

No description available.

Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter.

Vattnet är en livsviktig resurs för levande organismer och ekosystem. Idag används vatten i alla möjliga sammanhang vilket har lett tillatt vattnet har blivit övergött och förorenat. Utsläpp av näringsämnen i för stora mängder anses vara den största orsaken til lövergödning och detta gäller framför allt utsläpp av avloppsvatten. Syftet med denna uppsats var att undersöka Sveriges kommunerskartläggningsstrategier för enskilda avlopp och vilka åtgärder de vidtar, samt hur många enskilda avlopp det finns. För att ta reda pådetta skickades en enkät och ett följebrev ut till alla kommuner i Sverige och sedan sammanställdes dessa. Av Sveriges 290 kommunervar det 232 som deltog. De vanligaste strategierna för att kartlägga enskilda avlopp är att skicka ut enkäter eller göra inventeringar. I många fall används bådastrategierna med enkät som ett första steg och inventering som ett andra. Resultatet av enkäten visar att mellan 50-90 % av de enskildaavloppen är undermåliga eller bristfälliga och att åtgärder krävs. Kommunerna ställer krav på fastighetsägarna att åtgärda sina avloppinom en viss tidsram annars kan förbud att använda avloppen utfärdas. Undersökningen visade att det finns ungefär 813 000 enskilda avloppsanläggningar i Sverige, vilket är en ökning med cirka 71 000 sedan2006. Ökningen kan bero på att fler än hälften av Sveriges kommuner har gjort en kartläggning sedan 2006

This thesis examines prerequisites for wind power diffusion in a county in Sweden that quite recently was concidered to be of interest for electricty production from renewable energy sources. Three different municipalities: Falun, Mora and Orsa in the county of Dalarna are highlighted.  Their view on permitting processes of wind power installations are investigated. Other actors, such as exploiters and local citizens are also being analysed. This study shows that the local acceptance was very high when the first wind power parks were built, much thanks to local politicians and local citizens. For the politicians the wind power symbolised a key to a better green society, for the local citizens the wind power meant some economical advantages. The first wind power parks were localised to areas because of good wind conditions and social factors, especially from local communities. However, results from this study shows that the acceptance for wind power the last few years, in generel, has decreased.  The local authorities have also been conscious of some negative consequenses from already built wind power parks.  As a response they started to add planning tools to the permitting process.

<p>I denna uppsats behandlas ohälsans regionala utveckling och syftet är att analysera vad som påverkar den svenska ohälsan. Teori angående hushållens val mellan fritid och arbete används för att analysera resultaten från den empiriska undersökningen. Bakgrunden till denna uppsats bottnar i utvecklingen av ohälsotalen som har ökat med 5,1 dagar mellan åren 2000 och 2004. De empiriska resultaten påvisar att arbetslösheten har ett positivt samband med ohälsa och att kvinnor tenderar att vara mer sjuka än män. Vidare bekräftar resultaten att inkomsten har ett negativt samband med ohälsa och detta är även sant för stora företag. Följaktligen har små företag en positiv inverkan på ohälsotalen och en analys av kommuner belägna i den norra delen av Sverige påvisar ett högre ohälsotal än övriga kommuner. Vidare är individernas ålder en faktor som kan förklara utvecklingen av öhälsotalen. Dessa resultat bekräftar att arbetslöshet, kön, inkomst, företagsstorlek, ålder och kommuner belägna i den norra delen är faktorer som kan förklara ohälsotalens utveckling, men även andra faktorer är av betydelse.</p> / <p>This thesis examines the regional development of ill-health and the purpose is to analyse factors that tend to influence the Swedish ill-health. Theory of household choice between work and leisure is used when analysing the results of the empirical study. The background for this thesis is derived from the development of ill-health that has increased with 5.1 days between the years 2000 and 2004. The empirical findings show that unemployment has a positive relationship with ill-health and that women tend to be more ill than men. Furthermore, the results confirm that income has a negative relationship with ill-health and this is also true for large companies. Consequently, small companies have positive influence on ill-health and an analysis of the municipalities in the northern part of Sweden points out a higher number of ill-health than the other municipalities. Moreover, the individuals’ age is also a factor that can explain the development of ill-health. These findings confirm that unemployment, gender, income, size of company, age, and the municipalities in the north-ern part are factors that can explain the development of ill-health. However, other factors are important in the process as well.</p>

<p>Uppsatsens övergripande syfte är att granska kommunernas roll och självstyrelse i en föränderlig samhällsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstå de demokratiska effekterna av dessa förändringar.</p><p>Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har påverkat den kommunala demokratin, främst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjänstemän ökat. Avståndet mellan valda och väljare har växt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen på den kommunala såväl som på den nationella nivån.</p><p>Uppsatsens metod är en kvalitativ textanalys. Det material som ligger till grund för uppsat-sen är inhämtat från tidigare kommunaldemokratisk forskning, statliga utredningar samt böcker och annan litteratur som behandlar ämnet för uppsatsen.</p><p>Uppsatsens slutsats blir att Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhällsorganisation, till stor del, betraktar kommunerna som en integrerad del i genomförandet av statens välfärdspolitik. Kommunerna ska vara statens förlängda arm ute i landet och genomföra den nationellt beslutade politiken.</p><p>Ytterligare en slutsats är att Ansvarkommitténs förslag tar de svenska partiernas roll för gi-ven. Det tycks finnas en uppfattning om att partierna ska klara av den demokratiska pro-cessen. Detta trots att partierna redan idag har problem på många områden. Inte minst när det gäller medborgarnas förtroende samt att allt fler medborgare väljer att engagera sig politiskt i andra organisationer och på andra sätt. Detta beskrivs ske utifrån ett medborgarperspektiv.</p><p>Därmed är det förvånade att Ansvarskommittén inte ägnat större utrymme och tid åt att undersöka de demokratiska effekterna av det reformförslag man lägger fram rörande den svenska samhällsorganisationen.</p> / <p>The essays main aim is to investigate the municipality’s role and independence in a changing society organization. The responsibility committees (Ansvarskommittén) reform proposal, regarding a new society organization, are studied through examine earlier municipality subdivision reforms that has been implemented in Sweden. This in order to understand the democratic effects of these changes.</p><p>Result of the research that the essay present shows that these reforms have influenced the municipal democracy, in front through that the number of elected representatives have decreased, at the same time as the number of municipal officials increased. The distance between voter and elected has increased. The political parties have problem handling the democratic process on the municipal as well as on the national level.</p><p>The essay method is a qualitative text analysis. The material for the essay is acquired from earlier municipal democratic research, state inquiries, books and other litterateur that treats the matters for the essay.</p><p>The essays conclusion becomes that the responsibility committee reform proposal for a new society organization, to a large extend, is considered as an integrated part of the implementation of national welfare politics. The municipalities are imagined to function as the central governments extended arm and to realize nationally decided policys.</p><p>Yet another conclusion is that the responsibility committee takes the function for the political parties for granted. The political parties are considered to handle the democratic process on the local as well as on the national level, despite that the political parties have problems in many areas. Especially, when it comes to gathering citizen’s trust towards political parties. Also when considering that many citizens prefer to take an active interest in politics through other organisations and in other ways.</p><p>Thereby, it is surprising that the responsibility committees not devote more room and time examining the democratic effects of the reform proposal they puts forward, concerning the Swedish society organization.</p>

<p> </p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter.</p><p> </p>

Forskningsproblem Sedan 2013 får svenska kommuner reservera medel i enresultatutjämningsreserv (RUR) för att utjämna skatteintäkteröver en konjunkturcykel. Behov finns att förklara efterlevnadenav denna nya, frivilliga redovisningsreglering. Syfte Syftet med studien är att beskriva och förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR i svenska kommuner. Metod 16 hypoteser härleds utifrån befintlig redovisningsteori. Dessaprövas genom en dokumentstudie av 289 årsredovisningar.Dessutom intervjuas 2 ekonomichefer. Resultat 122 svenska kommuner (42 %) har reserverat medel till(tillämpar) RUR. Endast 5 kommuner (4 %) har korrektredovisning (efterlevnad) av RUR. Medelkommunen avviker 40% från lagstiftningen. Kunskapsbidrag De statistiska analyserna visar att finansiell styrka, politiskmajoritet och revisionsbyrå kan förklara tillämpning ochefterlevnad av RUR. Intervjustudien indikerar även att resurserinom kommunen, graden av engagemang hos tjänstemän samtandra kommuner påverkar RUR. / Problem Since 2013, Swedish municipalities have the opportunity toreserve funds to a municipal balancing reserve (MBR), inorder to equalize tax revenues during an economic cycle.There are needs to explain the compliance of this new,voluntary accounting regulation. Purpose The aim of this study is to describe and explain accountingchoice and compliance of MBR in Swedish municipalities. Method 16 hypothesis are derived from existent accounting theory.They are tested through a document study of 289 annualreports. Furthermore, 2 CFOs are interviewed. Results 122 Swedish municipalities (42 %) have reserved funds toMBR. Only 5 municipalities (4 %) have excellentcompliance. On average, municipalities deviate 40 % fromthe legal requirements. Contribution The statistical analyses show that financial strength, politicalmajority and audit firm can explain practice and complianceof MBR. The interviews also indicates that resources withinthe municipality, the level of commitment among theofficials and other municipalities influence MBR.

Historiskt sett finns det etablerade normer i samhället som säger att en kommun endast ska bedriva traditionell kommunal verksamhet som innefattar att tillgodose välfärden (vård, skola &amp; omsorg). Dock så har globaliseringen och urbaniseringen skapat en konkurrens om invånare vilket har lett till att kommuner idag bedriver en allt mer utvecklad marknadsföring för att attrahera fler invånare. Den här fallstudien innehåller två objekt (kommuner). Vi vill undersöka den kommunala marknadsföringen genom att fokusera på begreppen competitive identity (CI) och institutionell problematik (IP). Begreppet CI innehåller en teoretisk genomgång av komponenter i kommunal marknadsföring och IP beskriver kommunernas komplexa situation med olika institutionella krav. Genom att analysera dessa begrepp mot praktiska fall kan vi bidra till ökad förståelse om kommunal marknadsföring som är vårt syfte. Vi presenterar även en egen modell i samband med begreppet CI som ger en nyanserad bild av ämnet. Studiens resultat identifierar att kommunerna har speciella målgrupper som likt ett företag varierar beroende på deras ställning på marknaden. Genom skapandet av en CI deklarerar kommunen en önskvärd image där företeelser som inte bidrar till den blir exkluderade. Det gestaltar sig på olika sätt vilket analyseras grundligt i studien. Samtidigt illustreras motsägelsen när respondenterna i fallen säger att det är medborgarna som håller uppe imagen. Studien visar att det inte finns en enhetlig bild hur man som kommun ska hantera den institutionella komplexitet som uppstår. Fallen presenterar två olika synsätt som de finner mer lämpligt. / In a historical point of view there are established norms in the society that declares a municipality to only secure the public welfare that includes health care, education and social care. However the globalization and urbanization has created a competition over inhabitants. This development has led municipalities to increasingly engage in marketing to attract more residents. The study is conducted in a multiple case study design with two cases (municipalities). We examined the chosen cases in there marketing behavior by focusing on two concepts, competitive identity (CI) and institutional complexity (IP). The concept of CI contains a theoretical review of components in municipal marketing and IP describe the municipalities’ complex situation with different institutional demands. By analyzing this concepts against practical cases we intend to contribute to a wider understanding of municipal marketing and its actions in Sweden. We also present our own model in connection with the concept of CI that´s gives the field a nuanced perspective. The study’s result identify that the cases has specific target groups much like regular companies. The target groups vary depending on the municipality’s position on the market. By creating a CI the municipalities declares a desired image, much phenomenon’s that considered not to contribute will be excluded in the municipalities marketing. This portrays in different ways which is analyzed thoroughly. At the same time the contradiction is illustrated when the respondents of the municipalities states that all inhabitants will provide to the image. The study shows that a unitary view in how the manage the institutional complexity do not exist. The cases present different methods that they find appropriate.