Användandet av sociala medier i kommuner har märkbart ökat de senaste åren. Detta då de insett att det är en möjlighet att sprida sin information, starta diskussioner och få feedback genom en medborgardialog. E-delegationen fick 2010 i uppdrag att ta fram vägledande riktlinjer för hur sociala medier ska skötas, detta är något som också kommunerna själva har gjort. Tredje punkten i E-delegationens riktlinjer tar de upp att det är viktigt att sätta upp interna regler. Denna kandidatuppsats grundar sig i Karlstads kommuns och Sollentuna kommuns riktlinjer samt deras huvudsidor på Facebook. Detta för att få en överblick i vad för riktlinjer som finns, hur de skiljer sig åt och hur riktlinjerna följs under en månad. Studien är inte genomförd för att granska de valda kommunerna utan är ett exempel för att se vad för riktlinjer som finns gällande sociala medier och hur de följs i kommuner. Med hjälp av en innehållsanalys har kommunernas respektive riktlinjer analyserats. En innehållsanalys har också gjorts på inläggen publicerade av Karlstads kommun och Sollentuna kommun under juli 2017. Medborgarnas inlägg inklusive respektive första kommentar har också analyserats. På Karlstads kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juli 2017, och på Sollentuna kommuns Facebooksida har inläggen publicerade av medborgarna analyserats under juni, juli och augusti 2017. Detta för att medborgarnas inlägg under juli 2017 på Sollentuna kommuns Facebooksida inte nådde tillräcklig mättnad. Med hjälp av resultatet från innehållsanalysen av riktlinjerna har en innehållsanalys gjorts på inläggen för att se hur de följer riktlinjerna som tagits fram. Slutsatserna från studien var att riktlinjerna har lite olika rubriksättningar och lite olika omfattning. Mycket i riktlinjerna är väldigt lika men det finns punkter som skiljer sig. Till exempel, Karlstads kommun belyser att medborgare ska tilltalas med ”du” och Sollentuna kommun belyser hur viktigt det är att länka till dokument. Båda kommunerna förhåller sig till de riktlinjer som gäller innehållet i inlägg samt innehållet i första kommentaren publicerad av kommunen. Dock följer de inte alltid den rekommenderade svarstiden och besvarar heller inte alla inlägg. I Sollentuna kommuns fall, gällande de obesvarade inläggen, har de i riktlinjerna avsagt sig från att de måste besvara alla inlägg. Detta är inget Karlstads kommun tar upp.

Syftet med uppsatsen är att i ett förändrat omvärldsläge, med ett Ryssland som visat sig berett att använda det militära maktmedlet, undersöka hur arbetet med civilt försvar implementeras på kommunal nivå. Detta genom att skapa en bild av hur kommuner arbetar med krisberedskapsplanering och om detta arbete påverkas av lärdomar från tidigare extraordinära händelser. Uppsatsen svarar genom en fåfallstudie av två kommuner på frågeställningarna: Hur har den nationella säkerhetsstrategin från 2017 påverkat kommunernas planering inför och vid extraordinära händelser i fredstid och inför höjd beredskap? Hur påverkar kommunernas tidigare erfarenheter av kriser planeringen? Studien har genomförts som textanalys av kommunala planer och genom intervjuer av tjänstemän och politiker i två mindre småländska kommuner. Empirin har analyserats genom att använda en analysmodell utgående från Lennart Lundquists implementeringsteori. Resultatet visar att det förändrade omvärldsläget inte konkret påverkat arbetet, men bidragit till att ämnet har aktualiserats. Tidigare erfarenheter påverkar kommunernas arbete vilket till viss del ses i planer och styrdokument och till stor del märks i förståelse och inställning. Studiens viktigaste slutsats är att de övningar och utbildningar som bedrivs bör innefatta verksamheten i höjd beredskap och civilt försvar, vilket kommunerna brister i. För att detta skall implementeras krävs tydliga styrningar om vad som ska övas. / The purpose of this essay is to examine how Swedish municipalities handles civil defense in the context of a new threat level where the Russian leadership has proved willing to use military power to achieve political goals. The essay is a case study of two Swedish municipalities answering the following questions: How has the national security strategy from 2017 influenced the planning before and in extraordinary events both in peacetime and in high readiness? How do the municipalities’ previous crises experiences affect planning? The study was conducted by analyzing municipal documents and plans as well as interviews with officials and politicians in two small municipalities. The empirical data has been analyzed by using a model based on implementation theory by Lennart Lundquist. The study argues that the new threat level and the situation within Europe hasn´t influenced the municipalities significant but it has actualized the subject. Earlier crisis experiences affect the crisis management within the municipalities which in some ways can be seen in plans but mostly in the understanding and the attitude among citizens as well as among professionals and politicians. In summary, the most important conclusion is that training and education should include the activities in high readiness and civil defense in order to reduce the lack of knowledge of the municipalities within this topic. It takes clear guidance and steering from the government on what to practice.

I dagens samhälle finns det ett stort behov av att arbeta hållbart på flera olika samhällsnivåer, inte minst på lokal nivå. Vid stadsutveckling är det viktigt att kommunerna arbetar utifrån den ekonomiska-, miljömässiga- och sociala dimensionen för att åstadkomma en hållbar stadsutveckling. Eftersom stadsutveckling syftar till att skapa en god levnadsstandard för samtliga kommuninvånare är det viktigt att invånarna är delaktiga i hållbarhetsarbetet. En viktig del i hållbarhetsarbetet är att skapa ett effektivt samspel mellan kommunens intressenter som skapar förutsättningar för kunskapsutbyte och integration, vilket i sin tur leder till utvecklingen av ett bättre samhälle. Dessutom bör kommuner vara kapabla till att integrera människor med varierande etiska, religiösa och socioekonomiska bakgrunder i den hållbara staden. Syftet med studien är att undersöka den inbyggda komplexiteten med att engagera intressenter i det kommunala hållbarhetsarbetet vid stadsutveckling. Eftersom studien syftar till att ge en ingående beskrivning av studiens problemområde har en deskriptiv forskningsstrategi valts. Studien bygger på en abduktiv ansats och forskningsmetoden är av kvalitativ karaktär. Empirisk data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från två kommuner samt genom innehållsanalyser av information på kommunernas hemsidor och årsrapporter. Studiens slutsatser är att samverkan mellan kommuner och deras intressenter är nödvändig för att utveckla en hållbar stad. Dessutom pekar resultatet på att utvärdering av den sociala aspekten inom hållbarhetsarbetet är en viktig komponent som behöver utvecklas och anpassas för att underlätta uppföljningsarbetet. Härutöver är slutsatsen att kommuners kommunikation med invånarna behöver anpassas och utvecklas utifrån invånarnas behov för att underlätta informationsutbyte mellan parterna. / To work sustainably today is of great need at various levels of society, especially at local level. Municipalities work with the economic-, environmental- and social dimensions of sustainability in order to achieve sustainable urban development. Since urban development aims at creating good living standards for city residents, it is important that residents are involved in the sustainability work executed by municipalities. An important part of sustainability is to create effective interactions among the municipality’s stakeholders that create the conditions for knowledge sharing and integration, leading to a better society. Furthermore, municipalities need to integrate people with varying ethical, religious and socio-economic backgrounds in the sustainable city. The purpose of the study is to investigate the complexity of engaging stakeholders in the municipal sustainability work with urban development. Since the study aims at giving a detailed description of the study problem area, a descriptive research strategy was chosen. The study is based on an abductive approach and the research method is qualitative. Empirical data has been gathered through semi-structured interviews with five respondents from two municipalities and through content analysis of information disclosed in municipal websites and annual reports. The study’s conclusions are that cooperation between municipalities and their stakeholders is necessary to develop a sustainable city. The results also indicate that the evaluation of the social aspect of sustainability is an important component that still needs to be developed. Measuring social sustainability is a condition to achieve impactful results with sustainability work. Lastly, the study clearly shows that municipalities’ communication with residents needs to be constantly developed based on the needs of residents to facilitate an effective information exchange.

Detta kandidatarbete undersöker hur kommuner med en krympande befolkning hanterar miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö i deras översiktsplaner. Arbetet utfördes genom en kvalitativ textanalys på tre översiktsplaner från Arjeplog, Hofors och Jokkmokk, och försöker besvara tre frågor; Hur beskrivs befolkningsutvecklingen? vad anser kommunen är en god bebyggd miljö? Och vilka konsekvenser har dessa två delar? I till exempel Arjeplog kommun beskrivs befolkningsutvecklingen som en stor utmaning mot kommunens framtida utveckling, och att det är svårare att vända trenden på grund av de relativa höga priserna på villor. I Hofors kommun fokuserar arbetet med en god bebyggd miljö på kollektivtrafik och pendlingsmöjligheter. Jokkmokk kommun presenterar inga tydliga konsekvenser av sina ställningstaganden.  En slutsats som dras är att definitionen av god bebyggd miljö är olika i kommunerna eftersom de behöver utgå från sina egna förutsättningar och problem. En annan slutsats är att det behövs en kompetensutveckling inom social hållbarhet, med anledningen att både god bebyggd miljö och social hållbarhet inkluderar liknande koncept och idéer.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån miljömässiga och sociala kategorier undersöka om det skett någon förändring i omfattning hållbarhetsrapportering hos svenska kommuner mellan åren 2012 och 2016. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. En innehållsanalys har genomförts som baserats på sekundärdata i form av årsredovisningar från svenska kommuner åren 2012 och 2016. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att den totala miljömässiga och sociala hållbarhetsrapporteringen har ökat över tid. Den sociala kategorin har visats öka mellan år 2012 och år 2016 medan den miljömässiga kategorin visat sig sjunka. Den sociala kategorin har högst procentandel båda åren och är därmed den mest framstående kategorin som rapporterats av svenska kommuner avseende social och miljömässig hållbarhetsinformation. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med en nationell redogörelse för hur offentliga sektorers sociala och miljömässiga hållbarhetsrapportering ser ut med utgångspunkt i GRI:s riktlinjer. Studien har ett längre tidsperspektiv än tidigare studier inomforskningsområdet vilket efterfrågats av forskare. Studien bidrar även till ökad insikt i den offentliga sektorns hållbarhetsrapportering, hur obalanserna i rapporteringen ser ut samt förändringen över tid. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att undersöka varför obalanserna mellan kategorierna ser ut som de gör, om det finns några faktorer som påverkar men även att genomföra en liknande studie med ett längre tidsperspektiv.

Sveriges befolkning ökar men samtidigt sker en befolkningsminskning i mer än hälften av landets kommuner. Gles- och landsbygden är hårdast drabbad då invånare i yrkesverksam ålder flyttar medan den äldre befolkningen stannar kvar vilket leder till demografisk obalans. Detta innebär ett minskat skatteunderlag för de drabbade kommunerna vilket i sin tur leder till försämrade möjligheter till att erbjuda en kvalitativ välfärd. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur krympande kommuner hanterar en befolkningsminskning. Uppsatsen ämnar även till att undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och den kunskapsöversikt som finns inom området. I arbetet studeras översiktsplaner för krympande kommuner i Norrlands inland då det är en del av Sverige som är hårt drabbad av den pågående befolkningsminskningen. Inom forskningen går det att finna två huvudtyper av strategier vilka är tillväxt och anpassning. Den förstnämnda huvudstrategin innebär att motverka den negativa befolkningstrenden genom att planera för ökad tillväxt. Anpassning grundar sig i att acceptera och planera för befolkningsminskningen genom att anpassa kommunen efter rådande situation. Gemensamt för de undersökta kommunerna är att de generellt eftersträvar tillväxt och en förklaring till detta kan vara att det länge har varit den norm som präglat den lokala och regionala utvecklingspolitiken i Sverige. Den tydligaste tillväxtbaserade strategin som går att finna i samtliga översiktsplaner är marknadsföring av framförallt naturmiljöer där målet är att attrahera både nya invånare och besökare. Trots att tillväxt dominerar går det emellanåt att urskilja tendenser till en mer anpassningsorienterad planering. En strategi som kan kopplas till anpassning och som samtliga kommuner både arbetar med och vill utveckla är mellankommunala samarbeten.

Denna uppsats undersöker läsbarheten i texter från tolv olika kommunhemsidor. Genom att räkna förekomsten av passiva verb och nominaliseringar vill jag jämföra och visa på skillnader mellan kommunerna utifrån geografisk placering, invånarantal och texttyp. Även nominalkvoten studeras för att få en bredare översikt över texternas läsbarhet. Resultatet visar att den texttyp som har flest antal passiva verb är texten om politik medan texten om återvinning är den texttyp som har flest nominaliseringar. Nominalkvoten är hög och ligger i genomsnitt på runt 2,5 i det allra flesta kommuner vilket visar att texterna är mycket informationstäta. Mellersta Sverige är den region med högst andel passiva verb och nominaliseringar och dessa texter kan därför tolkas som svårare och mer abstrakta. Den region med minst andel passiva verb och nominaliseringar är västra Sverige. Studien visar också att de mindre kommunerna har ett högre antal passiva verb och nominaliseringar än vad de större kommunerna har. Att det finns stora skillnader mellan olika regioner och kommuner med olika invånarantal beror troligtvis på att klarspråksarbetet inte prioriteras lika högt på alla platser runtom i Sverige. Ett klarspråksprojekt kostar pengar och det kan vara en av anledningarna till att vissa kommuner väljer att inte arbeta med klarspråk så mycket som de kanske skulle behöva. En annan anledning kan vara att attityderna till klarspråk ibland är negativa och gör att språkfrågorna får låg status.

Denna studie analyserar hur tre svenska kommuner använder mikrobloggen Twitter i sin dagliga kommunikationsverksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt tas ur Gavers och Kress teorier kring affordances, Hallidays teorier om sociosemiotik samt Kress teori om den semiotiska resursen. Metoderna för analysen består av kvalitativa intervjuer kombinerat med en interpersonell textanalys, med fokus på språkhandlingar, språkstil och tilltal. Studien visar att kommunernas syn på, och användning av Twitters handlingsmöjligheter skiljer sig påtagligt i vissa aspekter. Två av kommunerna använder sig av mikrobloggen nästan uteslutande som en kanal för spridning av information om andra kanaler för att interagera med kommunen. Studien visar även att alla tre kommuner generellt sätt använder sig av ett vardagligt språk i sina inlägg med ett direkt tilltal och att förtrolighetsstrategier är vanligt förekommande. Till sist visar dessutom studien att kommunernas twitternärvaro kommit att påverka arbetsrutinerna hos andra avdelningar inom kommunkontoret, främst med hänseende till en ny utsatthet för beslutsfattare samt en kortare hanteringstid för ärenden.

De flesta människor har någon gång hållit en turistbroschyr i sin hand. Antagligen har betydligt färre människor reflekterat över vilka som avbildas i broschyren. Denna innehållsanalys syftar till att, med hjälp av bildsemiotik, urskilja vilka samhällsgrupper som representeras i utvalda kommuners turistbroschyrer och hur de framställs. De olika grupperingarna som valts ut för att studera närmare är kvinnor respektive män, etniska minoriteter, äldre människor och personer med funktionsvariation. Studien görs utifrån ett intersektionellt perspektiv som redogör för kopplingar mellan representation och framställningar till normbildning och olika maktrelationer utifrån kommuners turistbroschyrer. Resultatet visar att kvinnor och män är förhållandevis jämlikt gestaltade utifrån både framställning och representation. Äldre människor finns representerade utefter den befolkningsmängd de faktiskt utgör, dock ses att äldre kvinnor har en tendens att representeras mindre än männen. Endast en person med funktionsvariation återfinns i materialet, medan etniska minoriteter är något fler, dock fortfarande underrepresenterade. De tre sistnämnda samhällsgrupperna framställs som mer passiva och avidentifierade än majoritetsbefolkningen.

Alltsedan Sveriges inträde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingår såkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannämnda projekt. Fokus ligger framförallt på redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut. Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger på insamlat material ifrån 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner. Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan således ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att många styrproblem uppstår på grund utav informationsbrist, därför diskuteras punkterna utifrån hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem.