The local level of politics in Sweden has been described as strong in relation to similar levels internationally aswell as to other political and administrative levels in the national system. Despite this, the research has regularlyoverlooked important aspects of local politics throughout several decades. The purpose of this study is to begin toaddress the lack of research by studying electoral campaigns in the Swedish municipal election. Representativesfrom two local party organizations have been interviewed in order to identify campaign tools and strategies thatare prevalent in what is deemed two very successful campaigns. The two campaigns are compared and differencesbetween local parties and parties connected to the national level of politics are considered. To some extent thefindings of this study match those of previous research on the national level of politics. However, some of thefindings suggest the possibility of achieving greats results in local elections using low-cost campaign methods. Inorder to find stronger evidence for causality between a particular campaign activity and election results furtherresearch of more numerous cases is necessary.

Studien undersöker hur enskilda biståndshandläggare hanterar frågor om brukarinflytande för personer med demenssjukdom i Västerbottens mindre kommuner. Brukarinflytande undersöks på organisatorisknivå såväl som utifrån den enskilde biståndshandläggarens perspektiv. Studien bygger på tidigare forskning som belyser komplexiteten i utrednings- och beslutsprocessen för klienter med demenssjukdom. Utmaningar och möjligheter för brukarinflytande i små kommuner, inklusive faktorer som klienternas kognitiva begränsningar, konflikter mellan olika aktörer och kommunikationssvårigheter. Empiri har insamlats genom fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem biståndshandläggare verksamma i fem olika mindre kommuner i Västerbotten. Studiens empiri analyseras med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visar att biståndshandläggarna i studien övergripande visar en ambition om att öka brukarinflytandet och respektera klienternas rätt till självbestämmande. Vidare visar även resultatet på komplexa processer och svåra överväganden där individens rätt till självbestämmande ibland måste balanseras mot individens välbefinnande.

Cyberattacker blir allt vanligare och inget pekar på att denna trend kommer att vända.Samtidigt är vi mer beroende av våra IT system än vi någonsin varit, och att förlorakontrollen över dessa kan få förödande konsekvenser. En betydande majoritet avlyckade cyberangrepp mot organisationer börjar med snedsteg bland personalen. Informationssäkerhetspolicyer finns till för att motverka dessa angrepp och stärkaorganisationers informationssäkerhet. En av nyckeldelarna för att dessa ska varaeffektiva är att efterlevnaden är god bland personalen. Studiens syfte är därför attundersöka vilka aspekter som påverkar efterlevnaden och med insamlade data kommamed rekommendationer och förslag för förbättrad hantering och kommunikation avinformationssäkerhetspolicyer. Data samlades in i kommunala förvaltningar viasemistrukturerade intervjuer med 14 respondenter. Intervjudata kodades ochanalyserades för att komma fram till de slutliga resultaten. Genom intervjuerna undersöktes personalens ISP medvetenhet, hur de kommunicerasoch hur ofta de repeteras. Samma gäller för utbildningar sett till informationssäkerhet.Den insamlade data visar att personalen förstår vikten av den säkerhetsklassadeinformationen de har tillgång till på deras arbetsplats. Utbildning och repetition av dessaär bristfällig på de flera av kommunerna medan personalen är positivt inställda till ökadrepetition och utbildning. Studiens slutsats lägger fram rekommendationer över hur kommuner i Sverige kanarbeta för att uppnå förbättring av personalens efterlevnad avinformationssäkerhetspolicyer.

A résumé of the individual, the institutional and the contextual perspective regarding research on electoral participation finds population size and population density having only to a limited extent been subjected to empirical tests in international studies, and Sweden not being observed in this matter at all. The research question How do population size and population density correlate with electoral participation on an aggregated level? is therefore formulated, together with a threefold purpose comprised of i) subjecting hypotheses on population factors to a theory-testing study, ii) contributing to research about aggregated election statistics, and iii) investigating and analyzing electoral participation in Swedish municipalities. Hypotheses propound by Blais and Dobrzynska (1998) and Geys (2006) are employed. H1 presuppose a negative correlation between population size and electoral participation. Concerning population density, H2 anticipate a positive association, while H3  on the contrary suggests a negative such. Quantitative method is used as statistical analysis is executed via regression models, which examines the electoral participation on the municipality level in the general elections to the Swedish Riksdag between 1991 to 2022. Results support H1 and H3 with statistical significance achieved for negative correlations, signifying that turnout is estimated to decrease as population size and population density increases. However, analysis of the outcomes underlines uncertainty as levels of confidence varies. Furthermore, with regression coefficients being nearly flat, conclusions point to small implications of these results. Closing discussions advocate how population factors could be adopted as contextual determinants in the research on electoral participation, per suggestions on qualitative approaches moving forward.

De potentiella nyttorna med öppna data för allmänhet och privata företag har från politiskt håll bedömts som betydande. Utöver ekonomiska nyttor förväntas öppna data skapa förutsättningar för bland annat nya innovativa tjänster och ett datadrivet kunskapssamhälle. Myndigheter och annan offentlig verksamhet har under de senaste åren satsat stora resurser på att tillhandahålla och publicera öppna data för att uppfylla lagstiftningen. På den kommunala sidan har publiceringen inte kommit lika långt. Studiens syfte är att undersöka hur långt svenska kommuner kommit i sin publicering av öppna data, möjliga faktorer som har inverkan på publiceringen samt om det finns något samband mellan publicerande av öppna data och användandet och tillhandahållandet av datadrivna tjänster inom och utanför den kommunala verksamheten. Denna kvantitativa enkätstudie riktades till kommunanställda med insikter om den egna kommunens arbete med öppna data och datadrivna tjänster. Resultaten antyder en ökad publiceringsgrad av öppna data bland kommunerna, men även brister gällande förväntningar, förståelse, stöd och tydlighet från de styrande nivåerna kopplat till arbetet med öppna data. Politiskt tryck för publicering av öppna data upplevs generellt i liten grad, men påverkar adoptionen positivt. Däremot hittades inget stöd för att uppfattade hinder påverkar adoptionsgraden. Studien visar att uppfattad beredskap, externt tryck och innovationskultur i viss utsträckning påverkar publicering av öppna data och användandet av interna datadrivna tjänster.

Despite being perceived as one of Europe's most gender-equal countries, Sweden faces significant challenges concerning men's violence against women. Statistics reveal a distressing frequency of violent incidents where a woman is killed by a man every three weeks. This research study examines the collaboration between Swedish municipalities, social services, and women's shelters in efforts to promote safety for women and combat male violence against them. The findings suggest an increase in collaboration and the integration of measures to ensure women's safety within municipal activities. However, while most municipalities offer protected housing, there are shortcomings in the efforts. The study also underscores the importance of continuously evaluating and enhancing ongoing initiatives to effectively support women affected by violence and uphold their human rights.

På grund av stora utsläpp av växthusgaser är klimatförändringar ett stort hot mot våra samhällen. Med klimatförändringar drabbas samhällen av mer extrema väderhändelser som även ökar i antal. Förutom att arbeta för att minska utsläppen som driver på att klimatförändringarna sker kan även städer och samhällen stärkas och bli mer motståndskraftiga genom klimatanpassning. Klimatanpassning kan innebära olika fysiska och informativa åtgärder för att minska skador eller hantera skador när extremväder slår till.  Just klimatanpassning har även lyfts fram som ett viktig arbete som behöver intensifieras av just försäkringsbranschen. Idag kan svenska försäkringsbolag erbjuda ett fullt skydd mot skador på egendom som drabbas vid extrema väderhändelser men de har börjat flagga för att detta kan komma att ändras. När händelser av extremväder går från att ske oförutsett till att bli förutsedda händelser på grund av klimatförändringarna kan inte längre skadekostnader täckas i lika hög grad. Försäkringsbolag kan tvingas höja försäkringspremier eller i vissa grad sluta erbjuda försäkringar. Detta kommer drabba både individer och kommuner utifrån ekonomiska faktorer. För kommunerna bör dessa varningar driva på klimatanpassningen då riskområden och förhöjda risker för skador kan leda till att invånare inte kan bo eller flytta till kommunen. Arbetet med klimatanpassning är alltså viktigt för den strategiska fysiska planeringen för att kunna skapa hållbara samhällen.  Denna studie är en flerfallstudie av sex svenska kommuner som har någon typ av strategiskt dokument för att hantera klimatanpassning. Dessa dokument tillsammans med kommunernas översiktsplaner har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur kommunerna arbetar med klimatanpassning utifrån försäkringsbranschens önskade krav och förslag. Hur arbetet med klimatanpassning implementeras i svenska kommuner har även analyserats utifrån implementeringsteori. Resultatet visar att kommunerna i hög grad arbetar utifrån de önskade krav och förslag gällande klimatanpassning som försäkringsbranschen trycker på men att vissa önskade krav och förslag är enklare att implementera i den kommunala verksamheten. Tillgången till tillräckliga resurser, åtaganden som redan på något vis är implementerade i verksamheten och tydlighet gällande ansvarsfördelning är betydande förutsättningar för god klimatanpassning i svenska kommuner. Slutligen har det även konstaterats att klimatanpassning främst implementeras i kommunerna genom ett top-down-perspektiv. Det är de högre nivåerna i ett hierarkiskt system som skapar riktlinjerna som kommuner och fastighetsägare sedan ska följa. Gällande vissa frågor kring klimatanpassning kan ansvaret hanteras på lägre nivåer men i vissa fall skapas en otydlighet kring ansvar vilket kan försvåra klimatanpassningsarbetet hos kommunerna.

What capacities are needed for effective response to compound events? And to what extent do these capacities exist within a selection of Swedish municipalities? Compound events are understood as when multiple crises occur simultaneously or in close succession within a geographic area. Scientists in the natural sciences emphasize that the occurrence of compound events will become more common in the future and request knowledge on how they should be managed. The identified capabilities considered particularly relevant to compound events are; awareness, collaboration, flexibility, planning, exercises, resources, and anchoring. The empirical study found that the capability most prevalent among the studied municipalities was awareness, 15 of 17 municipalities. 13 municipalities demonstrated anchoring, about half of the municipalities demonstrated collaboration, flexibility, planning and exercises, and resources was found in only one of the municipalities. Based on the policy cycle it can be observed that a majority of the municipalities are in the initial stage of the cycle, which is identifying the problem. The steps towards implementing and allocate resources to strengthen the necessary capabilities vary between the municipalities but have not been taken to any significant extent. Therefore, it can be concluded that the municipalities lack relevant capabilities to manage compound events, which becomes problematic due to the extensive disruptions and consequences they cause in the society. The contribution of this study is a theoretical framework containing relevant capabilities for managing compound events, as well as an empirical description of how these capabilities appear within the studied municipalities. The study concludes with suggestions for future research focusing specifically on a deeper understanding of the capabilities within the framework of the policy cycle.

Syftet med studien är att kartlägga kommunernas eventuella skillnader i arbetet med att främja biologisk mångfald med hjälp av ängsytor. Vi ville ta reda på vilka drivkrafter samt vilka hinder/begränsningar det finns med att anlägga ängsytor för att konkret kunna se vilka åtgärder som behövs för att motivera till en omställning. Via en kartläggning och enkätundersökning samt en kvalitativ innehållsanalys har vi kunnat värdera och tolka insamlad data för att kunna fastställa ett resultat. Resultatet visar att kommunernas hemsidor har förbättringspotential då endast två av sex kommuner hade lättillgänglig information om vårt ämne. Det finns många drivkrafter hos kommunerna i omställningen att främja biologisk mångfald och de hinder som lyfts fram existerar i samtliga kommuner. Ängsytor är resurseffektivt som ger mer tid till annat och är ett mer ekonomiskt alternativ till gräsmattor. Att ta hand om det klippta gräset samt att införskaffa dyra anpassade maskiner anses vara begränsningar i arbetet, men skulle kunna lösas genom att samverka mellan kommunerna eller med externa parter. Styrverktyget LONA har varit positivt för att driva på arbetet med biologisk mångfald men främst fungerat för de större kommunerna som har råd att vara medfinansiär.

This scientific study has researched whether EU funds within projects have been used for the development of the hospitality industry. The study has investigated three municipalities and these have been Hammarö, Säffle and Karlstad. These three municipalities have been chosen because they are close to each other geographically, two small municipalities and one large municipality. The study has provided an insight into how these three municipalities work with financing projects in the hospitality industry via EU funds. The reason why these three municipalities were chosen for this study is because we wanted to compare how small municipalities differ from a large municipality and how they work with the development of the tourism industry, but mainly with EU funds. The interest in the study has come from lectures from many different actors who have mentioned that the economic aspect has been the part that has held back the development of the hospitality industry. The study has been conducted as a qualitative study using qualitative semi-structured interviews. Furthermore, the study has used document analysis which has been to go through the municipalities' regional development plans, destination development plans and population change depending on the size of the municipality and what conditions this creates linked to grant opportunities.  Document analyzes and interviews are what have helped us arrive at a result.  Results show that these three municipalities have different conditions when it comes to EU grants and this can cause them to differ depending on which municipality and how they invest in the tourism industry, but also how they work with EU funds. The result shows that if municipalities were to start using more EU funds and have the skills to do so, this could result in it contributing to greater development on the site. But the study will also go into the fact that there are more aspects within this and not just financial aspects.