Idag är hållbar utveckling både en lokal och global utmaning. Kommunernas kärnuppdrag är att tillgodose medborgarnas behov. I detta ligger även att ge medborgarna förutsättningar för att kunna agera på ett långsiktigt och hållbart sätt. Kommuner kan ha olika roller i det hållbara lokalsamhället såsom företrädare, köpare och marknadsaktör. En kommun har möjlighet att påverka samhällsutveckling. För att kunna organisera hållbarhetsarbetet inom kommuner finns det ledningsverktyg som kan hjälpa till i arbetet för ett hållbart samhälle. I denna uppsats undersöks det praktiska användandet av tre verktyg för styrning av arbetet med hållbar utveckling, nämligen Eco-BUDGET, Aalborgdeklarationen och Botkyrkamodellen. Studien undersöker om man utifrån de studerade kommuners erfarenhet, kan identifiera vad som är speciellt viktigt att tänka på om en kommun vill börja använda ett verktyg för hållbarhetsledning. Frågor som diskuteras är; - vad har bidragit till att kommunerna har valt att utveckla miljöarbetet till hållbarhetsarbete? Har kommunernas verksamhetsstyrning påverkat valet av verktyg för hållbarhetsledning? Och vad har de olika hållbarhetsverktygen bidragit till i de studerade kommunerna? För att kunna svara på studiens syfte så genomfördes en förstudie och intervjuer med ansvariga för hållbarhetsarbetet i tre kommuner som använder sig av de specificerade ledningsverktygen. Resultatet av den insamlade empirin sammanställdes, analyserades och kopplades samman med tidigare studier. Slutsatserna visar att de olika hållbarhetsverktygen har bidragit med att kunna arbeta systematisk med hållbarhetsfrågorna. Verktygen har också bidragit till en ökad medvetenhet i verksamheten om vad hållbarhetsfrågorna är och hur man ska arbeta med dessa frågor. Kommunerna som ingick i den här undersökningen har varit delaktiga i olika typer av projekt som har vidgat deras syn till att vilja utveckla miljöarbetet till ett hållbarhetsarbete. Kommunerna valde att utveckla hållbarhetsarbetet utifrån redan existerande strukturer och ledningssystem i organisationen. Det var en utmaning för kommunerna att hantera alla de frågor som uppstår i hållbarhetsarbetet då hållbarhetsfrågorna är komplexa. Ledningssystemen har bidragit till allt ifrån mindre till större åtaganden, samt samarbeten med andra kommuner.

Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen är att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder än ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering påverkar storleken på skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten från den empiriska studien ger inte något enhälligt stöd åt hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestående av flera jämnstora partier tenderar att ha en positiv effekt på de långfristiga skuldnivåerna under valår. Lokala koalitionsregeringar med partier från olika ideologiska block, så kallade regnbågskoalitioner, tenderar också att ha en generell positiv effekt på de långfristiga skulderna. Resultaten är dock ingalunda robusta. En studie över en längre tidsperiod är önskvärd för att några konkreta slutsatser kring validiteten i hypotesen ska kunna dras.

Abstract Title: External communication and brand strategies in Swedish municipalities
 Author: Philip Hagne & Einar Svensson
 Tutor: Jessica Gustafsson
 Purpose: The aim of this thesis was to study and obtain greater understanding on how Swedish municipalities use external communication and branding strategies to gain and attract more residents. The key questions to be answered in this thesis were: What does the external communication look like in the selected municipalities? Are the selected municipalities trying to establish their own brand? What does the work on creating the brand look like?
 Method/Material: This thesis is based on material collected trough interviews with people working with external communication in eleven swedish municipalities. The selected municipalities where divided into two groups based on their negative or positive population growth between 2005 and 2012. All of the selected municipalities where in the same population range between 20,000 and 40,000 citizens. The theoretical framework used in this thesis consists of David Aaker’s theories on Brand Equity along with Graham Hankinson’s, Gregory Ashworth's and Mihalis Kavaratzis theories on Place Branding.
 Main results: The main results show that the external communication is rather similar in all of the eleven municipalities regardless their population trend. The study could not show any definite correlation between the use of external communication and branding towards gaining new inhabitants. However this thesis sugests that municipal councils have changed their attitudes in prioritizing the external communication. The attitude from municipal councils today are more positive than earlier research has shown. Furthermore this thesis has shown that the financial issues and low communication budgets still are the main reason for limited work on external communication, though this is solved with collaborations with local actors in the public sphere.
 Number of pages: 64
 Course: Media and Communication studies C
 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University
 Period: Fall 2013
 Keywords: Brand, external communication, municipalities

Titel: Samordning vid implementering av miljömål – en beskrivning om hur implementering av miljömål kan samordnas vid nybyggnation i ett kommunalt fastighetsbolag Författare: Louise Fernholm och Antonia Harrison Handledare: Jan-Olof Müller Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - företagsekonomi Seminarium: 2014-05-20 Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur samordning kan se ut vid implementering av miljömål i en kommun, med fokus på nybyggnationer av offentliga fastigheter. Vi har studerat hur aktörer på olika nivåer inom Varbergs kommun ser på implementeringen av miljömål. Studien syftar vidare till att se om det finns en koppling mellan samordningsmekanismer, styrning och målfokuserad investeringsverksamhet. Bakgrund: Kommunen är inte en vinstdrivande organisation, så beslutsprocessen kring mål blir därmed mer komplex jämfört med den privata marknaden. Svenska kommuner står för ca 15 % av fastighetsbeståndet, vilket är en betydande andel. Fastighetssektorn har därmed stor påverkan på miljön. EU har satt upp hårdare miljökrav, vad gäller den offentliga verksamheten. Från år 2019 skall det endast byggas nära nollenergihus, detta faktum göra att det kommer ske en omställning vad beträffar hårdare energikrav vid nybyggnationer.  Frågeställning: Hur ser samordningen ut i Varbergs kommun vid implementering av miljömål vid nybyggnationer? Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär, med ett hermeneutiskt synsätt. Därmed har tolkande varit en central utgångspunkt. Studien har en abduktiv ansats och ses utifrån ett perspektiv vad gäller implementering av miljömål.  Empirisk data har samlats in genom, personliga intervjuer med tjänstemän på olika organisatoriska nivåer i Varbergs kommun. Resultat och reflektioner:  Det studien påvisar är att samordningen präglas av en hög grad av decentralisering i dagsläget. Det ser vi genom valet av att decentralisera organisationen ut till bolag. Vi ser även detta genom att kommunen väljer att decentralisera implementeringen ut på byggprojektledarna som har stort inflytande över nybyggnationsprocessen. Vi ser att utformning och framtagning av de kommande miljömålen är centralt när organisationen arbetar för att skapa medvetenhet i miljömålsarbetet. Studien visar att i en decentraliserad organisation är det viktigt att arbeta normbildande, vilket vi ser att kommunen gör genom styrdokument och delaktighet. Studiens resultat visar att organisationens miljömålsarbete går mot att bli mer standardiserad. Vår bedömning är att kommunen arbetar utefter NPM och ”Professionalism”. Nyckelord: Samordning, miljömål, implementering, Fastigheter, kommuner, beslutsprocess. / Abstract Title: Coordination in the implementation of environmental objectives - a description of how the implementation of environmental goals can be coordinated for new construction in a municipal property Authors: Louise Fernholm and Antonia Harrison Advisors: Jan-Olof Müller Course: Bachelor Thesis - Business Administration  Seminar date: 2014-05-20 Purpose: This study aims to describe and analyze how coordination can look at the implementation of environmental objectives in a municipality, with a focus on new construction of public buildings. We have studied how actors at different levels within the municipality of Varberg looks at the implementation of environmental goals. The study also aims to see if there is a link between coordination mechanisms, governance and goal focused investment. Background: The municipality is not a profit making organization, so the decision process goals thus becomes more complex compared to the private market. Swedish municipalities, accounting for about 15% of the property portfolio, which is a significant percentage. The property sector has considerable impact on the environment. The EU has set tough environmental regulations, with regard to public affairs. From the year 2019 it shall only be built near zero, this fact do that it will be an adjustment as far as tighter energy standards in new construction. Questions of interest: How does the coordination in Varberg Municipality look, in the implementation of environmental goals in new constructions? Methodology: This study is qualitative in nature, with a hermeneutic approach. Thus, interpretive has been a central point. The study has an abductive and viewed from a perspective in terms of implementation of environmental goals. Empirical data were collected through personal interviews with officials at various organizational levels in Varberg Municipality. Conclusion: The study demonstrates that coordination is characterized by a high degree of decentralization in the current situation. We see that by choosing to decentralize the organization out to companies and by decentralize implementation on construction projects leaders who have great influence over the new buildings process. We see that the creation and design of the next environmental objectives is a key organization working to create awareness in environmental work. The study shows that in a decentralized organization, it is important with standards, which we see by regulatory documents and participation.  Our results demonstrate that the organization's objectives and work is moving towards becoming more standardized. Keywords: Coordination, objectives, implementation, Real Estate, municipality, decisionmaking.

This paper is the result of a study of competition and cooperation in regard to tourism between the five largest municipalities in Norrland in northern Sweden. The municipalities are Luleå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall and Gävle. The aim was to study the relation between competition and cooperation between these municipalities. An important theoretical aspect in this study is coopetition, where competition and cooperation occur at the same time. The studies on coopetition in the Nordic kontext is limited and the main literature on coopetition study the relationship between firms. This study however takes a geographical standpoint and aims to fill the gap in the literature on how competition and cooperation are connected to each other between chosen municipalities. To do this the tourism strategies of the municipalities were studied thoroughly. These written strategies provided information about how the municipalities view their competitive advantages and disadvantages and some general information about how they cooperate with the nearest regions. To find out how the municipalities think about competition and cooperation with the other four specific municipalities interviews were made with experts on the tourism field in each municipality. The results show that the municipalities do not have established strategies for how they are to be competitive compared with other specific municipalities. They do not see it as profitable to compete, instead they should complement each other. At the same time however, most of the municipalities mostly cooperate with municipalities in a short distance from them, and due to lack of resources only briefly or not at all with the municipalities studied here.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur Sveriges kommuner förhåller sig till hållbarhetsmått. Vi ska studera vilka hållbarhetsmått som rapporteras samt vad som påverkar användningen av dessa hållbarhetsmått. Metod: Vi har använt oss av en enkätundersökning som skickats ut per mail för att samla in vårt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjälp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa våra resultat i form av tabeller och löpande text. Resultat & slutsats: Resultatet av vår studie visar att kommuner rapporterar hållbarhetsmått i genomsnitt i viss till måttlig utsträckning. Den visar även att kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och använda hållbarhetsmått i större utsträckning än andra kommuner. Den pekar också på att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen låter sig inspireras av andra kommuner även påverkar utsträckningen av rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra en mer ingående analys av Sveriges kommuners hållbarhetsredovisning då vi på grund av tidsbegränsning inte kunnat göra någon mer ingående analys. Vidare forskning kan granska vilka effekter den bristande hållbarhetsredovisningen i många kommuner orsakar. Uppsatsens bidrag: Vår undersökning bidrar till nya insikter om hur Sveriges kommuner hållbarhetsredovisar. Vi belyser vilka hållbarhetsmått som kommunerna rapporterar samt vad som påverkar rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten.

Urban sprawl är ett problem i hela världen. Ekonomi, hälsa, miljö och jordbruksmark är några saker som stadsutbredningen har effekter på (Habibi, 2011). I USA började problemen med urban sprawl efter andra världskriget när möjligheter till billiga bolån skapades. Detta gjorde att fler människor hade möjlighet att flytta till enfamiljshus i förorterna och användandet av bil som transportmedel ökade (Duany, 2010). Stadsutbredningen i Sverige startade efter andra världskriget då bilismen ökade även här. Den svenska trafikplaneringen var influerade av den nordamerikanska planeringsmodellen med resultatet att boendetätheten minskade med upp emot en tredjedel (Svenska Naturskyddsföreningen, 2006).     Det finns en hel del metoder för att motarbeta och kontrollera stadsutbredningen. Exempel på metoder är förtätning och sätt att reducera och kontrollera trafik (Habibi, 2011) samt mer djupgående strategier som urban growth boundaries och green belts (Gennaoi et al, 2009).   Eftersom det finns väldigt lite information om urban sprawl i Sverige, så handlar detta arbete om att göra en fallstudie för att undersöka hur åtta svenska kommuner arbetar med att kontrollera och motverka urban sprawl. Dessa kommuner är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping och Helsingborg. Kommunernas översiktsplaner har studerats med målet att påvisa fyra metoder för att motverka urban sprawl som identifieras av Habibi (2011).   Sverige är och har varit påverkat av urban sprawl (Svenska Naturskyddsföreningen, 2006). Undersökningen av översiktsplanerna i de svenska kommunerna visar också att alla arbetar mot en hållbar utveckling av sin stad genom förtätning och utbyggnad av kollektivtrafiken. Kommunerna använder sig av generella metoder som förtätning och kontroll av trafik men använder sig inte av några mer specifika och mer djupgående metoder som urban growth boundaries och green belts. Detta kan bero på flera saker, bland annat att de mer djupgående metoderna inte nämns av kommunerna i deras översiktsplaner utan istället kanske finns med i detaljplanerna.

No description available.

Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades. Å andra sidan drabbas Sverigehårdare av befolkningskoncentrationen än mindre och/eller tätbefolkade länder,eftersom den redan dyra infrastrukturen (kostnader per person) blir nu ännu dyrare,när redan glesbefolkade kommuner förlorar en stor del av sin befolkning genomavflyttning och minskade födelser medan storstadsområden nästan kollaberar i följdav bostadsbrist och andra infrastrukturella problem. Men de glesbefolkadeavflyttningskommunerna som ligger långt från storstadsområden får allt störreproblem av upprätthålla (dvs. finansiera) den offentliga servicen inom helakommunen.Å andra sidan lever vi inta bara allt längre, utan bibehåller allt längre vår hälsa.Dessutom är pensionerna i Sverige liksom arbetande människor för kommunernaskattebetalare, då pensionerna beskattas liksom lön med kommunalt skatt. Även ompensionerna är mindre än arbetsinkomsterna, så är friska pensionerar urskatteperspektiv en tillgång för kommunerna på liknande sätt som arbetstagare. Förstnär vårdbehovet kräver resurser ändras ekvationen. Om avflyttningskommunernaalltså lyckas med att deras ”gamla” invånare återvänder efter ett arbetsliv i storstan,kan konsekvenserna av minskade befolkningstal och överåldring minskas reellt.

I denna studie undersöks hur kommuner som har haft en befolkningsminskning har hanterat denna problematik. Studien tar utgångspunkt i svenska industri- och brukskommuner som till följd av lågkonjunkturen och avindustrialiseringen under början av 1970-talet fick en befolkningsminskning. Forskningsöversikten visar på att ungefär hälften av Sveriges kommuner krymper samtidigt som normen för lokal och regional utvecklingspolitik är tillväxt. För krympande kommuner är det en stor utmaning att ha befolkningstillväxt som mål och samtidigt planera utifrån förutsättningarna som en minskande befolkning innebär. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur kommunerna har använt sig av olika strategier för att hantera problematiken med befolkningsminskning och hur användningen och effekterna av strategierna skiljer sig åt beroende på kommunernas förutsättningar samt hur dessa kan påverka deras möjligheter att få befolkningstillväxt. För att besvara uppsatsens syfte har en fallstudie valts som forskningsdesign med sex svenska kommuner som fallstudieobjekt. Samtliga undersökta kommuner har haft en befolkningsminskning till följd av avindustrialiseringen under en period om minst tio år. Vissa av dessa har under senare år lyckats vända trenden och fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt att ha en befolkningsminskning. De kommuner som har undersökts är Uddevalla, Hallstahammar, Köping, Karlskoga, Hagfors och Gällivare. Undersökningen har baserats på textbaserad empiri i form av kommunala planerings-, strategioch visionsdokument samt semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från kommunerna som jobbar med strategisk planering. Empirin analyserades utifrån en teoristyrd tematisk analys som har avgränsats av uppsatsens teoretiska perspektiv men också till viss del utifrån forskningsöversikten vilka i sin tur har avgränsats utefter syftet med uppsatsen. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgår från teorier om två huvudsakliga sätt att hantera en befolkningsminskning, genom att använda tillväxtstrategier eller anpassningsstrategier.Resultatet av undersökningarna visar på att flera av de undersökta kommunerna har mål om en befolkningstillväxt och att samtliga kommuner har använt olika former av åtgärder och strategier som både kan tolkas som tillväxtstrategier och anpassningsstrategier. Oavsett kommunernas befolkningsutveckling under senare år förekommer dock uttalade strategier för tillväxt i större omfattning än strategier för anpassning. Kommunernas uppfattning är att användningen av tillväxtstrategier verkar ha påverkat befolkningsutvecklingen positivt, åtminstone i viss utsträckning. Det är dock endast vissa av kommunerna som statistiskt sett har fått en positiv effekt på sin befolkningsutvecklingen i form av en ökad inflyttning vilket kan ifrågasätta effekten av strategierna som de har använt och även om valet av strategier har varit anpassade efter respektive kommuns förutsättningar. Kommunerna har olika demografiska, ekonomiska och geografiska förutsättningar som påverkar i vilken omfattning som de kan använda sig av tillväxtstrategier och därmed deras möjligheter att få befolkningstillväxt vilket kan vara en av orsakerna till att vissa har fått en befolkningstillväxt medan andra har fortsatt ha en befolkningsminskning under senare år. Det finns även andra faktorer som kan ha haft effekt på kommunernas befolkningsutveckling som är svåra att påverka och i vissa fall kan det vara omöjligt att motverka en befolkningsminskning. Slutligen kan konstateras att kommunernas sätt att hantera en befolkningsminskning bör anpassas utifrån deras egna specifika förutsättningar eftersom alla har olika möjligheter att få befolkningstillväxt.