No description available.

Genom att undersöka hur två olika kommuner i Sverige arbetar med och hanterar de luftkvalitetsproblem som uppstår i städer på grund av trafiksektorn, främst på gator och vägar, syftar studien till att identifiera problem och lösningar kring arbetet med åtgärdsprogrammen. Genom kvalitativa intervjuer med utvalda nyckelpersoner på kommunerna identifierades erfarenheter av att arbeta med luftkvalitetsfrågan. Dessa erfarenheter ställdes mot tidigare forskning för att belysa ifall de tillvägagångssätt kommunerna använder sig av är någonting som är väl beprövat eller om de är nya metoder. Resultatet av studien visade på ett par viktiga faktorer som behövs för att få bukt med luftkvalitetsproblemen; ekonomi, forskning samt inställning hos kommuninvånare och kommunalanställda. Det framgick ifrån informanternas argument att de åtgärder som är svårast att implementera i kommunerna berör frivilliga beteendeförändringar hos invånarna eftersom många helst inte vill förändra sina dagliga resmönster. De åtgärder som är enklast att införa är sådana som förbjuder vissa handlingar, till exempel dubbdäckförbud på vissa gator, då det inte krävs ombyggnation eller nybyggnation av staden. / By investigating how two different municipalities in Sweden are working with and managing problems regarding air pollution in cities due to the traffic sector, mainly on streets and roads, this study aims to identify problems and solutions concerning the work of the action programs. Through qualitative interviews with key people working in the municipalities, we identified experiences of working with air pollution. These experiences were compared to previous research to illustrate if the approaches the municipalities use is something that have been used before, or if these methods are new. The results of the study identified a couple of important factors needed to overcome problems regarding air pollution; economy, research and attitudes among residents and employees in municipalities. The arguments of the respondents made it clear that the hardest measures to implement are those considering voluntary behavioral changes, since many people are reluctant to change their daily travel patterns. The easiest measures to implement are those that prohibit certain acts, for example banning studded tyres on certain streets, since these measures do not require reconstruction or new construction of the city. / OptiDrift

In this thesis the relation between municipalities and regional unions is examined. The starting point for the research is the regional identity that is used in regions’ development planning. The approach and attitudes towards it from the municipal level towards the regional level are examined. Musings about the regional identity or brand platform as it is called in the regions development planning, and whether or how it is accepted in the municipalities are the starting point for this thesis. The research questions are: 1. How is the regional identity that is used by the regional planning document received and perceived on municipal level? 2. What is the approach due to? • How do the municipalities perceive their collaboration with the region in general? • Can the approach be linked to the circumstances in the municipalities? These questions are meant to help this research to reach its aim, which is to examine how municipalities are affected by and how they receive and approach the regional identity used in the regions’ development planning. The Swedish region Värmland is used as case in this work. To answer the research questions and to reach the aim, four interviews were implemented. Three of them were with representatives från three different municipalities, while the third was with a representative from the regional union. Additionally, an examination of some documents that are central for the research was conducted to complete the research. During the research, it was made clear that the municipalities’ general approach towards branding and towards the regional union itself was crucial for the research. Hence, these themes became especially important in the empirical part of this work. The research is built on hermeneutical tradition, with focus on interpreting on every level and every stage, and also the characteristically commuting movement between parts and the whole which came to pass throughout the research. In the analysis a plurality of different conclusions was reached. There are clear differences between the municipalities’ attitudes, especially in the question about branding there was different confidence in the regions’ plans. The municipalities had in common that all of them said that the regional branding wasn’t central in their daily work. The same also applied for the regional planning document and regional questions in general. The municipalities consider themselves not having enough time to approach these questions properly, instead they have ’reality’ on their hands which means they have to prioritize questions that need more urgent solving. The regions’ branding and the regional strategy generally is seen as fuzzy and impractical by the municipality politicians, at the same time they have great understanding for the regional union’s difficult job so they generally accept that a regional development plan has to be broad. The main problem that is identified in this thesis is that the municipalities have difficulties applying this broad document on their specific cases and the distance between them and the regional union (and help in other words) is too far and without any aids to bridge it. This became apparent in the empirical material which was collected both from the municipalities but also from the interview with the representative from the regional union.

Snedrekryteringen till högskolan är ett problem, som trots ansträngningar för att minska den, fortfarande kvarstår. Syftet med den här undersökningen är att synliggöra orsaker till skillnaderna som finns mellan Sveriges kommuner i andelen elever som läser vidare på högskola eller universitet. Universitetskanslersämbetet som är den institution som har ansvaret för att undersöka övergångsfrekvensen förklarar snedrekryteringen främst med skillnader i andelen högutbildade invånare i kommunen. Det är rimligt eftersom tidigare forskning om vad som påverkar valet att läsa vidare fastslagit att föräldrarnas utbildningsnivå är en av de mest betydelsefulla aspekterna. Den här studien utgår från en teori om att kulturen och den akademiska traditionen i kommunen spelar en avgörande roll. Den sociala miljön i närområdet man växer upp i bidrar till att skapa de preferenser man sedan har med sig. Dessa påverkar vidare de olika val man gör senare i livet. Här antas kulturen i kommunen delvis vara grundad i den näringsstruktur som dominerar. I kommuner där en stor del av arbetena kräver en högskoleexamen torde den akademiska traditionen vara starkare än i kommuner där en stor andel arbetar med jordbruk, skogsbruk eller inom industrin. Den huvudsakliga frågeställningen som besvaras i uppsatsen är därför;   -          Finns det något samband mellan näringsstrukturen i kommunen och andelen elever som läser vidare?   Datamaterialet består av regionaldata främst från Statistiska Centralbyråns databas. Det teoretiska resonemangets överensstämmelse med verkligheten undersöks främst med hjälp av en multipel regressionsanalys (OLS). Först kontrolleras näringsstrukturens eventuella samband med andelen elever som läser vidare och sedan inkluderas flera möjliga förklaringsfaktorer i analysen vartefter.   Slutsatserna är att näringsstrukturen inte har någon direkt betydelse för valet att läsa vidare, möjligen en indirekt i och med att faktorer som har en direkt påverkan också själva antagligen påverkas av näringsstrukturen. Studiens främsta bidrag till forskningsfältet är i egenskap av förstudie.

Diss. Linköping : Univ.

Lic.-avh. Stockholm : Handelshögsk., 2005.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 6 uppsatser och 1 appendix.

Den ohållbara utvecklingen i världen med klimatförändringar och andra miljörelaterade problem som följd, har medfört ett ökat intresse i ämnet hållbarhet och gjort det mer aktuellt än någonsin. Det finns en överensstämmelse om att något måste ske för att motverka den ohållbara trenden. Hållbarhet är ett väl exploaterat ämne inom forskning men det fokuseras främst på den privata sektorn och därmed finansiella aspekter. Tidigare studier belyser avsaknaden av hållbarhetsforskning inom den offentliga sektorn som har andra aspekter än den ekonomiska att ta hänsyn till. Kommuner och landsting, som är en del av den offentliga sektorn, ska fungera som samhällets föredömen och de måste agera utifrån invånarnas intresse. De har mer sociala värderingar än den privata sektorn och måste ta hänsyn till mjukare attribut. I nyare forskning om hållbarhet har användandet av subjektiva begrepp som välbefinnande och livskvalitet ökat. Flertalet studier visar att det finns ett samband mellan hållbarhet och välbefinnande. Den här studien ämnar bidra till forskningen inom den offentliga sektorn genom att undersöka Sveriges kommuner. I studien ingår totalt 90 kommuner där 38 av dem är ekokommuner, som aktivt valt att arbeta med hållbarhetsfrågor. Studien undersöker om det finns ett samband mellan kommunernas hållbarhetsarbete och deras invånares nöjdhet. Med utgångspunkt i tidigare forskning bör ekokommunerna, som engagerar sig i hållbarhet, ha nöjdare invånare än övriga kommuner. Studien undersöker även om de ekokommuner som presterar bra i hållbarhet, baserat på resultat från 15 nyckeltal, har nöjdare invånare.

No description available.

I Sverige gäller generellt strandskydd. Det är förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter från strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet främst varit att trygga det allmänna friluftslivet men på senare år har även skydd för djur- och växtliv tagits in i lagtexten. 2009/2010 ändrades strandskyddsbestämmelserna och en av ändringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader ska gälla. Det första syftet med examensarbetet är att undersöka hur strandskyddsfrågan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagändringen. Det andra syftet är att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen sedan lagändringen. Urvalet av kommuner att undersöka har skett genom koppling till tongångarna i förarbetena, som att gynna kommuner med lågt bebyggelsetryck och god tillgång till stränder. Av de undersökta kommunerna har 21 av 30 antingen fastställt utpekade områden eller påbörjat arbetet. De som inte har påbörjat arbetet har angivit resursbrist som skäl eller att de avvaktar. Utpekandet av områden har i de flesta fall skett genom tillägg till översiktsplan. Områden med höga naturvärden och långt avstånd till service har ofta varit undantagna från urval av kommunerna och omvänt så har områden med närhet till service varit mest aktuella. Endast ett fåtal dispensärenden finns inom utpekade områden. Många kommuner i undersökningen är kritiska till lagändringen och har synpunkter. Slutsatsen är att det är motiverat att ifrågasätta om lagändringen blev lyckad. Troligtvis behöver det gå längre tid för att göra en bättre bedömning när fler kommuner är klara med arbetet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.