<p>Den här studien handlar om hur medborgare tillgodogör sig samhällsinformation på kommuners webbplatser. Syftet med studien är att visa hur tre småbarnsföräldrar lyckas finna och förstå kommunwebbplatsers information om regler och avgifter i förskolan. Fokus ligger på två nivåer: på språket och på strukturen. De tre informanter som deltar i studien bor i olika delar av Stockholm, och de testar tre mellanstora kommuners webbplatser. Kommunerna ligger i olika landsdelar. Testet går ut på att informanterna ska besvara faktafrågor med hjälp av information från webbplatserna. Med en videokamera dokumenteras dels en observation av informanternas sök- och lässtrategier, dels en intervju om informanternas upplevelser av webbplatsernas struktur och språk. Resultaten visar att webbplatserna behöver mottagaranpassas både till språk och till struktur för att fungera bättre. Användare hittar lättare informationen om webbplatserna följer den standard som finns för struktur, och därmed lever upp till deras förväntningar på kommuners webbplatser. Med ledtrådar i strukturen, stabila menyer och tydliga länknamn, hittar användare lättare rätt webbsida. Med många underrubriker hittar användare rätt information i webbtexterna. Med ett vårdat, enkelt och begripligt språk och ett mottagaranpassat innehåll begriper användarna informationen.</p> / Reviderad och publicerad på nytt 100427. Den första versionen finns arkiverad.

Den här studien handlar om hur medborgare tillgodogör sig samhällsinformation på kommuners webbplatser. Syftet med studien är att visa hur tre småbarnsföräldrar lyckas finna och förstå kommunwebbplatsers information om regler och avgifter i förskolan. Fokus ligger på två nivåer: på språket och på strukturen. De tre informanter som deltar i studien bor i olika delar av Stockholm, och de testar tre mellanstora kommuners webbplatser. Kommunerna ligger i olika landsdelar. Testet går ut på att informanterna ska besvara faktafrågor med hjälp av information från webbplatserna. Med en videokamera dokumenteras dels en observation av informanternas sök- och lässtrategier, dels en intervju om informanternas upplevelser av webbplatsernas struktur och språk. Resultaten visar att webbplatserna behöver mottagaranpassas både till språk och till struktur för att fungera bättre. Användare hittar lättare informationen om webbplatserna följer den standard som finns för struktur, och därmed lever upp till deras förväntningar på kommuners webbplatser. Med ledtrådar i strukturen, stabila menyer och tydliga länknamn, hittar användare lättare rätt webbsida. Med många underrubriker hittar användare rätt information i webbtexterna. Med ett vårdat, enkelt och begripligt språk och ett mottagaranpassat innehåll begriper användarna informationen. / Reviderad och publicerad på nytt 100427. Den första versionen finns arkiverad.

<p>Antal ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige har kraftigt ökat de senaste åren. Migrationsverket har tidigare haft hela ansvaret för mottagande av ensamkommande asylsökande barn, men sedan en lagändring 2006 ansvarar kommunerna nu för omhändertagande och boende. I landets olika kommuner som valt att ta emot ensamkommande asylsökande barn skiljer sig boendet åt, vissa kommuner erbjuder plats i familjehem och andra på HVB-hem. Studien har undersökt beslutsgång och beslutsgrunder vid val av boendeform i tre utvalda kommuner. Studiens fokus var på om Sveriges historiska erfarenheter med finska och judiska krigsbarn under andra världskriget tagits hänsyn till, vad nuvarande forskning säger och om kommunernas tidigare erfarenheter påverkade vid kommunernas beslut. Studien genomfördes explorativt samt jämförande och informationsinsamlig skedde via kvalitativa intervjuer med kommunrepresentanter. Kommunernas olika val av boende fungerade och stämde till viss del överens med vad aktuell forskning visade och i beslutsprocesserna har det inte tagits hänsyn till relevanta historiska erfarenheter. Studien visade att det krävs mer evidensbaserad kunskap för hur olika placeringar påverkar ensamkommande asylsökande barn.</p>

<p>Det har under längre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstänkandet. Nyttiggörandet av restprodukter från avfallsförbränning har diskuterats i Sverige i snart 25 år, men ännu finns inga nationella kriterier för användning (RVF, 2001).</p><p>Studiens övergripande frågeställningen är varför relativt lite restprodukter från avfallsförbränning återvinns idag i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med studien är att få en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och inställning till återvinning av restprodukter från avfallsförbränning och vad de upplever som orsak till den begränsade användningen, men också vad de anser som möjlig lösning för ökad användning.</p><p>Studien grundar sig på en enkätundersökning utförd på de kommuner i Sverige som har enavfallsförbränningsanläggning. </p><p>Enkätundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad användning är avsaknaden av klara riktlinjer samt osäkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrågar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstämmer med fältförhållanden.</p>

Antal ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige har kraftigt ökat de senaste åren. Migrationsverket har tidigare haft hela ansvaret för mottagande av ensamkommande asylsökande barn, men sedan en lagändring 2006 ansvarar kommunerna nu för omhändertagande och boende. I landets olika kommuner som valt att ta emot ensamkommande asylsökande barn skiljer sig boendet åt, vissa kommuner erbjuder plats i familjehem och andra på HVB-hem. Studien har undersökt beslutsgång och beslutsgrunder vid val av boendeform i tre utvalda kommuner. Studiens fokus var på om Sveriges historiska erfarenheter med finska och judiska krigsbarn under andra världskriget tagits hänsyn till, vad nuvarande forskning säger och om kommunernas tidigare erfarenheter påverkade vid kommunernas beslut. Studien genomfördes explorativt samt jämförande och informationsinsamlig skedde via kvalitativa intervjuer med kommunrepresentanter. Kommunernas olika val av boende fungerade och stämde till viss del överens med vad aktuell forskning visade och i beslutsprocesserna har det inte tagits hänsyn till relevanta historiska erfarenheter. Studien visade att det krävs mer evidensbaserad kunskap för hur olika placeringar påverkar ensamkommande asylsökande barn.

Under covid-19 pandemien har det blitt tydeligere at lederskapet er viktigere enn noensinne. Dette har blitt tydelig når det har fremkommet skandaler der ledere sier og oppfordrer allmennheten til å følge råd og restriksjoner, men der samme ledere viser annen atferd når det gjelder det de har sagt. Formålet med denne studien er å få kunnskap om hvordan etisk lederskap blir beskrevet i policydokumenter for sjefer i Sveriges tre største kommuner: Stockholm, Göteborg og Malmö, og å undersøke hvilke forutsetninger som finnes for etisklederskap i dokumentene, samt hvilke forutsetninger som er mest gjentakende i dokumentenefor kommunene. For å besvare studiens formål har det blitt formulert tre problemstillinger som har lagt grunnen for studiens oppbygning. Det empiriske materialet som har blitt brukthar vært dokumentanalyse der policydokumentene for ansatte i de tre kommunene har blitt analysert med utgangspunkt i kravene for sjefene. Forskningen ble analysert med teorien ometisk lederskap som utgangspunkt der teorien har utgått fra tidligere forskning innen etisk lederskap. Resultatet har vist at etisk lederskap ikke beskrives eller aktualiseres i dokumentene, men at det finnes krav som legger forutsetninger for etisk lederskap. De mest gjentakende kravene som finnes med i dokumentene er kravet om åpenhet, dialog, forventninger og mål, utvikling og signalisering til sjef om noe ikke fungerer.

Det har under längre tid funnits en politisk vilja att öka kretsloppstänkandet. Nyttiggörandet av restprodukter från avfallsförbränning har diskuterats i Sverige i snart 25 år, men ännu finns inga nationella kriterier för användning (RVF, 2001). Studiens övergripande frågeställningen är varför relativt lite restprodukter från avfallsförbränning återvinns idag i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med studien är att få en överblick över avfallsproducerande kommuners erfarenheter av och inställning till återvinning av restprodukter från avfallsförbränning och vad de upplever som orsak till den begränsade användningen, men också vad de anser som möjlig lösning för ökad användning. Studien grundar sig på en enkätundersökning utförd på de kommuner i Sverige som har enavfallsförbränningsanläggning. Enkätundersökningen visar att det som upplevs vara de största hindren för ökad användning är avsaknaden av klara riktlinjer samt osäkerheten kring föroreningsrisken. Kommunerna efterfrågar kunskap i form av forskning och dokumentation av befintliga pilotprojekt samt utveckling av metoder för laktester som överensstämmer med fältförhållanden.

<p>Bakgrund: År 1992 trädde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förändringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av särregler som balanskravet och blandmodellen som är politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat. Sedan balanskravet trädde i kraft har kommuners intresse riktats mot balanskravet i stället för mot det mer långsiktiga kravet på en god ekonomisk hushållning. För att kommuner ska nå upp till balanskravet infördes år 2000 en modell för beräkning av kommunens pensionsskulder benämnd blandmodellen.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommuner hanterar kravet på en god ekonomisk hushållning i skenet av den dolda pensionsskulden. Beskriva balanskravet och blandmodellen gentemot kravet på att redovisningen ska visa en korrekt bild av kommunens verkliga ekonomiska ställning och resultat, den rättvisande bilden. Samt belysa redovisningens roll och användning i en kommun.</p><p>Genomförande: Uppsatsen är genomförd med en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Studiens kvalitativa del bygger på besöksintervjuer hos fyra utvalda kommuner medan studiens kvantitativa del bygger på ett frågeformulär som skickades ut till 30 kommuner varav 18 svarade. Inom ramen för undersökningen har både primärdata och sekundärdata använts. Primärdata har inhämtas från besöksintervjuer, utskickade frågeformulär och expertiskunskap inom redovisningsområdet. Sekundärdata har bestått av litteratur, artiklar, tidskrifter, utredningar och årsredovisningar.</p><p>Resultat: Studien visar att begreppet god ekonomisk hushållning har haft en positiv effekt på kommuners ekonomi och där balanskravet ses som det mest centrala. Stor osäkerhet råder dock om vilka mål och policies kommuner ska sätta upp för vad som utgör god ekonomisk hushållning. Blandmodellen är ett politiskt beslut som sätter vedertagna redovisningsprinciper ur spel och går emot några av redovisningens kvalitativa egenskaper. Undersökningens respondenter sätter gärna likhetstecken mellan rättvisande bild och god redovisningssed men det skiljer sig mellan undersökningens fyra orter hur begreppen tolkas. Studien visar också att kommuner anser sig vara skuldfria när de har en ansvarsförbindelse för pensioner som i ett flertal fall uppgår till betydande belopp. Kommuner måste ta ansvar för sina pensionsåtaganden genom att fondera medel och inte skjuta över kostnader på nästa generation.</p> / <p>Background: In 1992, the new Local Government Act took effect, which implied several changes for municipal accounting. A municipal accounting law came in 1997, and the concept of generally accepted accounting principles entered into municipal accounting. This practice is marked by special rules such as the “balanced budget requirement” (balanskrav) and the “mixed model” of accounting (blandmodellen), which are political decisions not motivated by accounting. The Local Government Act’s requirement for financial balance took effect in 2000 and is one of the cornerstones in the municipalities’ requirements for good financial management. The balanced budget requirement means that municipalities should show that income exceeds costs. Since the balanced budget requirement took effect, the municipalities have focused their interest on it, instead of on the more long-term requirement for good financial management. In order for municipalities to fulfil the balanced budget requirement, the mixed model, which calculates the municipality’s pension liabilities, was introduced in 2000.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to (1) examine how municipalities manage the requirement for good financial management despite hidden pension liabilities, (2) to describe the balanced budget requirement and mixed model in relation to the requirement that accounting records should show an accurate view of the municipality’s true financial position and income/expenditures, the true and fair view, and (3) to illustrate the role and use of accounting in a municipality.</p><p>Methods: This essay was carried out through a combination of a qualitative and a quantitative approach. The study’s qualitative component is based on interviews in four selected municipalities, whereas the quantitative component is based on a questionnaire that was sent to 30 municipalities, of which 18 submitted answers. Both primary and secondary data have been used within the framework of the study. The primary data were collected from interviews, mailed questionnaires, and expert knowledge in the accounting field. Secondary data consisted of literature, articles, journals, studies, and annual reports.</p><p>Results: The study shows that the concept of good financial management has had a positive effect on the finances of municipalities, and the balanced budget requirement is viewed as the core. There is great uncertainty, however, as to which goals and policies the municipalities should set up to constitute good financial management. The mixed model is a political decision that eliminates generally accepted accounting principles and goes against some of the qualitative properties of accounting. The study’s respondents gladly equate the true and fair view with generally accepted accounting principles, but there are differences in interpretation of the concepts in the four selected municipalities. The study also shows that the municipalities consider themselves free from debt when they have contingent liabilities for pensions, which in several cases total significant amounts. The municipalities must take responsibility for their pension commitments by reserving funds for them, and not shift the costs to the next generation.</p>

Bakgrund: År 1992 trädde en ny kommunallag i kraft vilket innebar flera förändringar av den kommunala redovisningen. År 1997 kom en kommunal redovisningslag och begreppet god redovisningssed fördes in i kommuners redovisning. Seden kantas av särregler som balanskravet och blandmodellen som är politiska beslut och inte är redovisningstekniskt motiverade. Kommunallagens krav på ekonomisk balans trädde i kraft år 2000 och är en av hörnstenarna i kommuners krav på en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kommuner ska visa ett positivt resultat. Sedan balanskravet trädde i kraft har kommuners intresse riktats mot balanskravet i stället för mot det mer långsiktiga kravet på en god ekonomisk hushållning. För att kommuner ska nå upp till balanskravet infördes år 2000 en modell för beräkning av kommunens pensionsskulder benämnd blandmodellen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommuner hanterar kravet på en god ekonomisk hushållning i skenet av den dolda pensionsskulden. Beskriva balanskravet och blandmodellen gentemot kravet på att redovisningen ska visa en korrekt bild av kommunens verkliga ekonomiska ställning och resultat, den rättvisande bilden. Samt belysa redovisningens roll och användning i en kommun. Genomförande: Uppsatsen är genomförd med en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Studiens kvalitativa del bygger på besöksintervjuer hos fyra utvalda kommuner medan studiens kvantitativa del bygger på ett frågeformulär som skickades ut till 30 kommuner varav 18 svarade. Inom ramen för undersökningen har både primärdata och sekundärdata använts. Primärdata har inhämtas från besöksintervjuer, utskickade frågeformulär och expertiskunskap inom redovisningsområdet. Sekundärdata har bestått av litteratur, artiklar, tidskrifter, utredningar och årsredovisningar. Resultat: Studien visar att begreppet god ekonomisk hushållning har haft en positiv effekt på kommuners ekonomi och där balanskravet ses som det mest centrala. Stor osäkerhet råder dock om vilka mål och policies kommuner ska sätta upp för vad som utgör god ekonomisk hushållning. Blandmodellen är ett politiskt beslut som sätter vedertagna redovisningsprinciper ur spel och går emot några av redovisningens kvalitativa egenskaper. Undersökningens respondenter sätter gärna likhetstecken mellan rättvisande bild och god redovisningssed men det skiljer sig mellan undersökningens fyra orter hur begreppen tolkas. Studien visar också att kommuner anser sig vara skuldfria när de har en ansvarsförbindelse för pensioner som i ett flertal fall uppgår till betydande belopp. Kommuner måste ta ansvar för sina pensionsåtaganden genom att fondera medel och inte skjuta över kostnader på nästa generation. / Background: In 1992, the new Local Government Act took effect, which implied several changes for municipal accounting. A municipal accounting law came in 1997, and the concept of generally accepted accounting principles entered into municipal accounting. This practice is marked by special rules such as the “balanced budget requirement” (balanskrav) and the “mixed model” of accounting (blandmodellen), which are political decisions not motivated by accounting. The Local Government Act’s requirement for financial balance took effect in 2000 and is one of the cornerstones in the municipalities’ requirements for good financial management. The balanced budget requirement means that municipalities should show that income exceeds costs. Since the balanced budget requirement took effect, the municipalities have focused their interest on it, instead of on the more long-term requirement for good financial management. In order for municipalities to fulfil the balanced budget requirement, the mixed model, which calculates the municipality’s pension liabilities, was introduced in 2000. Purpose: The purpose of this essay is to (1) examine how municipalities manage the requirement for good financial management despite hidden pension liabilities, (2) to describe the balanced budget requirement and mixed model in relation to the requirement that accounting records should show an accurate view of the municipality’s true financial position and income/expenditures, the true and fair view, and (3) to illustrate the role and use of accounting in a municipality. Methods: This essay was carried out through a combination of a qualitative and a quantitative approach. The study’s qualitative component is based on interviews in four selected municipalities, whereas the quantitative component is based on a questionnaire that was sent to 30 municipalities, of which 18 submitted answers. Both primary and secondary data have been used within the framework of the study. The primary data were collected from interviews, mailed questionnaires, and expert knowledge in the accounting field. Secondary data consisted of literature, articles, journals, studies, and annual reports. Results: The study shows that the concept of good financial management has had a positive effect on the finances of municipalities, and the balanced budget requirement is viewed as the core. There is great uncertainty, however, as to which goals and policies the municipalities should set up to constitute good financial management. The mixed model is a political decision that eliminates generally accepted accounting principles and goes against some of the qualitative properties of accounting. The study’s respondents gladly equate the true and fair view with generally accepted accounting principles, but there are differences in interpretation of the concepts in the four selected municipalities. The study also shows that the municipalities consider themselves free from debt when they have contingent liabilities for pensions, which in several cases total significant amounts. The municipalities must take responsibility for their pension commitments by reserving funds for them, and not shift the costs to the next generation.

As the world's population increases, so does the use of resources and thus also the amount of waste. This is an unsustainable resource use trend, with low resource efficiency and high throughput, but can be counteracted with a circular economy. In recent years, an increasing number of initiatives have been taken to strengthen sustainability work. On a global level, the UN developed Agenda 2030, and in 2020 the Swedish government presented a strategy for the transition to a circular economy in Sweden. One way to contribute to increased sustainability and a transition to a circular economy is through industrial and urban symbiosis (IUS). IUS is about increasing resource utilization through greater collaboration between organizations. One organization's residuals and waste can be another's resource. In addition to physical flows, IUS can involve the exchange of information and knowledge between different actors, or the sharing of services or equipment. Urban symbiosis means that the needs, flows and relationships of the city or urban areas are combined with those of industries. Waste contractors, universities, government agencies and production companies can all contribute to this collaboration. For IUS to develop in a planned way, a coordinating or facilitating actor is needed who can work both comprehensively and impartially. This role could be carried out by a municipality and according to the Swedish Instrument of Government, municipalities have a responsibility to try to act towards sustainability. In addition, many municipalities have directly or indirectly linked their strategies and overall goals to the sub-goals of Agenda 2030. Thus, there are many potential benefits for municipalities in achieving their sustainability objectives by implementing IUS in their operations. Since the 2000s, more and more research has been carried out on IUS, and an increasing number of municipalities have begun implementing it. However, most research focuses on private actors, and does not address the unique opportunities and limitations that a municipal organization may have, considering they are a politically controlled organization. There is a lack of an overall mapping, compilation, and tools for what specifically Swedish municipalities can have and use, in the form of drivers, barriers, approaches and consequences, when working with IUS. The purpose of this study has thus been to map how municipalities, within their existing organization, can include and enable the development of industrial and urban symbiosis, and create a tool to facilitate that development. To answer the research questions and fulfil the purpose, a qualitative case study was conducted through a literature review and a semi-structured interview study of five municipalities that have already initiated the development of IUS in their organizations. The five municipalities have been Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping and Gotland and the selected respondents were municipal employees and elected politicians from four areas of the municipal organization. 19 individual interviews were recorded and transcribed, and the responses were then categorized as a driver, barrier, process, or consequence of working with IUS. The categorization of the collected empirical data was compiled into five tables which showed that 30 drivers, 32 barriers, 56 approaches, 32 positive consequences and 6 negative consequences had been mentioned during the interviews. The most prominent drivers were that the municipal organization is development-driven, there is strong political support early on, there is a large network of contacts and cooperation within the region, as well as the presence of champions. Several prominent obstacles were highlighted and the most obvious of these were the need for and the time required to create political anchoring, the organizational culture, and the lack of knowledge that comes with the fact that IUS is a complex subject that can be difficult to explain. The interview study also resulted in many approaches, which differed between the municipalities. However, there were some specific ones that all municipalities emphasized as important for the development of IUS. Some examples of these were collaborating with scientific academics, working more cross-sectorally, and taking inspiration from other municipalities. When it comes to consequences, most municipalities that have come quite far with the work have experienced at least one negative consequence, but the positive consequences are significantly more. Based on these tables, a tool was developed: Matrisen (‘The Matrix’), which is divided into three parts; 1. Identify the municipality's current situation based on factors, 2. Examine which processes can be used to influence the current situation, and 3. Make an action plan. The Matrix is designed as a focus group interview with inspiration from a workshop, which is intended to be part of a larger workshop that representatives from a municipality will participate in to begin its work to enable IUS in its municipality. The Matrix is also intended to be an iterative process that will be used continuously over the years. When the content of the tool was compared to scientific literature, several connections for most factors and processes were found. Unfortunately, the tool could not be tested and thus there are several risks and opportunities for improvement, but it is still considered to be of great value as it is unique in that it is the first tool focused on simplifying work with IUS for specifically Swedish municipalities. Another thing that makes the Matrix unique is that it both gives an overall view and is generalizing, while it at the same time provides the opportunity to be individual. It also focuses on developing the fundamental aspects needed for a municipality to be able to initiate work with IUS. There are many reasons why municipalities should work to implement IUS. Municipalities can, for example, contribute with a neutral meeting place because they do not have to act profitably or are exposed to rivalry in the same way as companies. In addition, the municipalities are responsible for some of society’s large systems with important flows and have a public responsibility by having to handle certain constitutional tasks. This means that the municipalities will be part of an IUS even if they do not actively choose to get involved. For these reasons, they can benefit others by also acting on several of the relevant roles needed in an IUS. For their own benefit, municipalities should work with IUS to help them achieve their business and sustainability goals quicker. Working with IUS, for a municipal organization, also brings benefits for other actors within the municipality and can affect the municipality's reputation in a positive way. Swedish municipalities should therefore work to introduce IUS in their organization, based on their own circumstances and capacity. / I takt med att jordens befolkning ökar, ökar också resursanvändningen och därmed även avfallsmängderna. Detta är en ohållbar resursanvändningstrend eftersom det innebär låg resurseffektivitet och hög genomströmningshastighet, vilket är något som cirkulär ekonomi motverkar. Under de senaste åren har ett ökande antal initiativ tagits för att stärka hållbarhetsarbetet; på global nivå har FN skapat Agenda 2030 och 2020 presenterade den svenska regeringen en strategi för omställningen till cirkulär ekonomi i Sverige. Ett sätt att bidra till ökad hållbarhet och cirkulär ekonomi är genom industriell och urban symbios (IUS). IUS handlar om att försöka öka resursutnyttjandet genom större samverkan mellan organisationer. En organisations restprodukt och avfall kan bli en annans resurs och utöver fysiska flöden kan det även handla om att öka utbytet av information och kunskap mellan olika aktörer eller att flera delar tjänster eller utrustning med varandra. Urban symbios innebär att stadens eller urbana områdens behov, flöden och relationer kombineras med de hos industrier. Så väl avfallsentreprenörer, universitet, myndigheter och producerande företag kan medverka till denna samverkan. För att IUS ska kunna utvecklas på ett planerat sätt behövs någon form av koordinerande eller faciliterande aktör som kan arbeta på ett övergripande och opartiskt sätt. Den koordinerande aktören skulle förslagsvis kunna vara en kommun och enligt Regeringsformen har kommuner ett ansvar i att försöka agera för hållbarhet. Flertalet kommuner har direkt eller indirekt kopplat sina strategier och övergripande mål till delmålen i Agenda 2030. Därmed finns det många potentiella vinster för en kommun och dess hållbarhetsarbete med att initiera IUS i sin verksamhet. Det har under 2000-talet börjat genomföras alltmer forskning inom ämnet IUS och allt fler kommuner har börjat arbeta med det. Den mesta forskningen fokuserar dock på allmänna aktörer, och tar inte in de unika möjligheter och begränsningar som en kommunorganisation kan ha, i och med att de är en politiskt styrd organisation. Det saknas en övergripande kartläggning, sammanställning och verktyg för vad specifikt svenska kommuner kan ha för drivkrafter, hinder, tillvägagångssätt och följder av att arbeta med IUS. Syftet med denna studie har därmed varit att kartlägga hur kommuner, inom sin befintliga organisation, kan inkludera och möjliggöra utvecklingen av industriell och urban symbios, samt skapa ett verktyg för att underlätta den utvecklingen. För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ fallstudie genom en litteraturgranskning samt en semistrukturerad intervjustudie av fem kommuner som redan har initierat utvecklingen av IUS i sina organisationer. De fem kommunerna har varit Sotenäs, Malmö, Helsingborg, Lidköping och Gotland och de utvalda respondenterna var tjänstepersoner och förtroendevalda politiker från fyra områden av kommunorganisationen. 19 individuella intervjuer spelades in och transkriberades där svaren sedan kategoriserades som en drivkraft, hinder, process eller följd av arbete med IUS. Kategoriseringen av den insamlade empirin samanställdes i fem tabeller som visade att 30 drivkrafter, 32 hinder, 56 tillvägagångssätt, 32 positiva följder samt 6 negativa följder hade nämnts under intervjuerna. De mest framträdande drivkrafterna var att kommunorganisationen är utvecklingsdriven, att det finns en stark politisk stöttning tidigt, att det finns ett stort kontaktnät samt samarbete inom regionen och även förekomsten av eldsjälar. Det uppmärksammades flertalet framträdande hinder och de tydligaste av dessa var behovet av och tidsåtgången som krävs för att skapa politisk förankring, organisationskulturen samt kunskapsbristen som kommer med att IUS är ett komplext ämne som kan vara svårt att förklara. Intervjustudien resulterade även i ett stort antal tillvägagångssätt som skiljde sig kommunerna mellan, men det fanns vissa specifika som samtliga framhävde som viktiga för utvecklingen av IUS. Några exempel på dessa var att samarbeta med vetenskaplig akademi, arbeta mer tvärsektoriellt, samt ta inspiration från andraVkommuner. När det kommer till följder har de flesta kommuner som kommit en bit med arbetet upplevt någon enstaka negativ följd, men de positiva följderna är betydligt fler. Utifrån dessa tabeller togs ett verktyg fram: Matrisen, som är uppdelad i tre delar; 1. Identifiera kommunens nuläge utifrån faktorer, 2. Undersöka vilka processer som kan användas för att påverka nuläget, samt 3. Göra en handlingsplan. Matrisen är utformad som en fokusgruppsintervju med inspiration av workshop som är tänkt att vara en del av en större workshop som representanter från en kommun ska delta i för att påbörja sitt arbete med att möjliggöra IUS i sin kommun. Matrisen är också avsedd att var en iterativ process som ska användas kontinuerligt genom åren. När verktygets innehåll jämfördes mot vetenskaplig litteratur återfanns flertalet kopplingar för de flesta faktorer och processer. Verktyget kunde dessvärre inte testas och därmed finns det ett antal risker och förbättringsmöjligheter, men den anses ändå vara av stort värde då den är unik i form av att det är det första verktyget som är inriktat på att förenkla arbetet med IUS specifikt för svenska kommuner. Något annat som gör Matrisen unik är att den är både översiktlig och generaliserande, samtidigt som den ger möjlighet att vara individuell. Den fokuserar också på att ta fram de fundamentala aspekterna som behövs för att en kommun ska kunna initiera arbete med IUS. Det finns många anledningar på varför kommuner bör arbeta med att möjliggöra IUS. Kommuner kan exempelvis bidra med en neutral mötesplats eftersom de inte ska agera vinstdrivande eller är konkurrensutsatta på samma sätt som företag. Dessutom har kommunerna ansvar för stora samhällsystem med viktiga flöden samt har ett samhällsansvar genom att de ska sköta vissa lagstadgade uppgifter. Det leder till att kommunerna kommer vara en del av en IUS även om de inte aktivt väljer att engagera sig. Av dessa anledningar kan de göra nytta för andra genom att också agera flera av de relevanta rollerna som behövs i en IUS. För sin egen skull bör kommuner arbeta med IUS för att det kan hjälpa dem att snabbare nå sina uppsatta strategier och mål för exempelvis näringsliv och hållbarhet. Arbete med IUS för en kommunorganisation medför även vinster för övriga verksamheter i kommunen samt kan påverka kommunens rykte på ett positivt sätt. Svenska kommuner bör därför arbeta för att införa IUS i sin organisation, utifrån sina egna förutsättningar och kapacitet. / Cirkulär Ekonomi Genom Industriell Samverkan 2.0