Rapportens syfte är att påvisa möjligheten att sänka energiförbrukningen på arbetsplatser. I samband med detta arbete utvecklas en hårdvarulösning, som kallas AutoSleep, vars syfte är att automatisera arbetsdatorns byte mellan strömspar- och aktivt läge.AutoSleep utför sin uppgift genom att söka efter en specifik förutbestämd enhet bland de enheter som för stunden är uppkopplade mot arbetsplatsens nätverk. Beroende på om enheten hittas eller ej skickar AutoSleep en signal till datorn som därefter antingen försätter datorn i strömsparläge eller i aktivt läge. För att undersöka nyttan och nödvändigheten hos arbetet utfördes en kvalitativ litteraturstudie, sammanställning av statistik från två enkäter, en intervju och en experimentell studie. All insamlad teori och statistik jämfördes med tidigare studier för att avgöra rapportens tillförlitlighet. Resultatet visade att det finns ett stort utrymme för förbättring inom energieffektiviseringen vid användandet av arbetsdatorer. Det system som utvecklades i samband med arbetet kan på ett enkelt sätt bidra till en energismartare arbetsmiljö. Arbetet visar på en möjlig lösning och använder ett hårdvarugränssnitt som endast är tillgängligt på stationära datorer. Hårdvarulösningen använder en smartphone som verktyg för enhetsigenkänning och växlar endast datorns strömläge mellan strömspar- och aktivt läge.

Målsättningen med rapporten är att bestämma på vilket sätt det går att hantera problem med gamla komponenter som går sönder på produktionslinjen som behöver ersättas med modernare utrustning. Att analysera valet till metod och val av passande ersättande komponenter, då valet kan vara kritisk för anläggningens funktion. Att jämföra de kommunikationsgränssnitt som används i arbetet i from av överföringshastigheter, distanser och funktion. Arbetet går igenom kommunikationsgränssnitt som PROFINET, RS-232, HART, Siemens protokollet RK 512 och proceduren 3964R. Hur signalöverföring med Current Loop fungerar. Arbetet visar hur det är möjligt att återfinna gamla data från produkter som installerats decennier tidigare genom litteraturstudie och mångsidig testning. Beroende på vilken situationen är i industrin och planer för framtida maskinuppgraderingar kan lösningsmetoden variera för att framtidssäkra produktionen med ny teknik eller med nya komponenter.  Resultatet av arbetet gav åter igen en fungerande produktionslinje. Kommunikationsgränssnitt som PROFINET är superiör med snabb överföringshastighet, långt kabelavstånd och skydd mot EMC. Vilket gör den till ett framtidssäkert gränssnitt. Till skillnad från äldre gränsnitt som den väletablerade RS232 som har långsam dataöverföring, korta kabelavstånd och är känslig för EMC. HART är ett flexibelt kommunikationsgränssnitt som använder Current Loop för signalöverföring. Eftersom gränssnittet använder ström möjliggör det mycket långa kabelavstånd och skydd mot EMC, men långsam datahastighet. / The aim of the report is to determine how to deal with problems with old components that break on the production line that need to be replaced with modern equipment. To analyse the choice of method and choice of suitable replacement components, as the choice can be critical for the plant's function. To compare the communication interfaces used in the work in the form of transmission speeds, distances, and function. The work goes through communication interface such as PROFINET, RS-232, HART, the Siemens protocol RK 512 and the procedure 3964R. How signal transmission with Current Loop works. The work shows how it is possible to find old data from products that were installed decades earlier through literature study and versatile testing. Depending on the situation in the industry and plans for future machine upgrades, the solution method can vary, as you want to secure the future of production with new technology or with new components. The result of the work once again gave a functioning production line. Communication interfaces such as PROFINET are superior with fast transmission speeds, long cable distances and protection against EMC. Which makes it a future-proof interface. Unlike older interfaces such as the well-established RS232 which has slow data transfer, short cable distances and is sensitive to EMC. HART is a flexible communication interface that uses the Current Loop for signal transmission. Because the interface uses current, it provides very long cable distances and protection against EMC, but slow data speeds.

Molnlagring, kommunikationsplattformar med interaktiva funktioner, virtuella modeller som sammanfogas med fysiska omgivningar, datorsimuleringar, livscykelperspektiv. Så diskuteras det i BIM-världens korridorer. Men om detta nu är framtiden: varför går implementeringen så långsamt, och vad är det egentligen som ska implementeras?   Processen att hantera och förstå vad BIM är har blivit för komplex, och med denna rapport vill vi hitta åtgärder för att göra arbetssättet begripligt och användbart för fler. Vi har i samarbete med Vianova Systems undersökt hur användningen av BIM ser ut idag och vilka förbättringsåtgärder som behövs för en bredare framtida implementering i samhällsbyggnadsbranschen.   Våra undersökningar visar att nästan 80 % tror att ett arbete som drar nytta av en digital modell skulle vara effektivare: samtidigt är osäkerheten kring mjukvaror och oklarhet kring implementeringen av arbetsmetoderna begränsande faktorer. Som lösning på detta har ett användarinterface för projektsamordning och kommunikation arbetats fram.   Dessa undersökningar har genomförts med hjälp av en enkätstudie samt intervjuer och sammanställts i två delar: dels denna rapport, samt en slutprodukt av visionär karaktär kallad ”7 visions for the future of BIM”. / Cloud storage, communication platforms with interactive functions, virtual models that are merged with physical surroundings, computer simulations, life cycle perspective. This is what is being discussed in the corridors of the BIM-world. But if this is the future: why is the implementation so slow, and what exactly is to be implemented?   The process of handling and understanding what BIM is has become too complex, and in this report we want to find solutions for making the way of working intelligible and useful for a wider audience. In collaboration with Vianova Systems, we have investigated what the use of BIM looks like today and what improvements are needed for a wider future implementation in the AEC industry.   Our investigations show that almost 80 % believe that work which utilizes a digital model would be more effective: at the same time the insecurity concerning software and uncertainties regarding the implementation of the work methodologies are limiting factors. As a solution for this a user interface for project management and communication has been developed.   These investigations have been carried out with the aid of a questionnaire and interviews and compiled into two parts: partly this report, as well as an end product of visionairy nature called ”7 visions for the future of BIM”.