Urbaniseringen medför att allt fler människor flyttar in i städerna. Stockholm har under de senaste åren beskrivits som en av de snabbast växande storstadsregionerna i Europa och på grund av det ställs det större krav på bostäder och annan utveckling vilket leder till planer på förtätning. Nordvästra Kungsholmen som är beläget i ytterkanten av Stockholms innerstad pekades ut som ett utvecklingsområde i Stockholms översiktsplan från år 1999. Sedan dess har området planerats i avsikt att förtäta och binda samman bebyggelsen på västra Kungsholmen. Syftet är att förstå och analysera vilka utmaningar och möjligheter som Stockholms stad identifierat i samband med förtätningsprojekt i Nordvästra Kungsholmen. I studien har fyra tjänstepersoner från kommunen intervjuats samt har en kompletterande dokumentanalys genomförts. Resultaten visar att med funktionsblandning skapas närhet mellan bostäder, arbete, affärer och aktiviteter samtidigt som hållbara transporter främjas. Kvaliteten av grönytor i området prioriteras framför kvantiteten och olika intressen styr graden exploatering. Det råder inget större fokus på hållbarhet för utvecklingen av Nordvästra Kungsholmen, men i samband med förtätning genomsyras projektet av möjligheter för en hållbar stadsutveckling. / Due to urbanization, more people are moving into the cities. In recent years, Stockholm has been described as one of the fastest growing metropolitan regions in Europe. Because of this, there is a larger demand for housing and urban development, which leads to densification in cities. The northwestern part of Kungsholmen is located in the outskirts of Stockholm city and was designated as a development area in Stockholm’s general plan from 1999. Since then, the area has been planned with the intention of densifying and tie together the buildings on the western side of Kungsholmen. This study aims to understand and analyze the challenges and opportunities that Stockholm city have identified with densification projects in the northwestern part of Kungsholmen. In the study, four officials from the municipality were interviewed and a documental analysis was conducted as a complementary method. The results shows that a mixed land use creates proximity between homes, work, stores, and activities while promoting sustainable transport. The quality of green space is prioritized over quantity, and different conflicts of interests regulate the extent of exploitation. There is no major focus on sustainability for the development of the northwestern part of Kungsholmen, however, densifying projects are permeated by opportunities for sustainable urban development.

Barn som samhällsgrupp tenderar att vara tämligen osynliga inom ramen för den fysiska planeringen. Därmed är syftet med denna studie att bidra med en ökad förståelse för hur barnperspektivet implementeras i den fysiska planeringen, men även undersöka hur förtätning påverkar barns utemiljöer, specifikt förskole- och skolgårdar. Detta eftersom det i täta stadsdelar föreligger en problematik gällande att allmänna ytor tas i anspråk för bebyggelse. Den empiri som ligger till grund för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer samt granskning av dokument, vilket sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen har två huvudteman identifierats, integreringen av barnperspektivet i planprocessen och barns plats i den kompakta staden, som belyser det rådande klimatet i den kommunala fysiska planeringen utifrån de studerade fallen. Utifrån denna tematik, med stöd av tidigare forskning, har det kunnat påvisats att barnperspektivet inte implementeras i tillräckligt stor utsträckning. Detta eftersom det finns flertalet problematiska aspekter i arbetet med stadsutveckling, varav två är resursfrågan och intressekonflikter. / To begin with children can be seen as a rather invisible group within the work of spatial planning. Thus, the aim of this thesis is to contribute with an increased understanding regarding how the child perspective is implemented in spatial planning, but also investigate how outdoor environments for children are affected by densification, specifically preschool yards, and schoolyards. Densified areas tend to be problematic regarding the fact that land often tends to be limited, which results in public areas being claimed for buildings. The empirical basis that the study consists of is a thematic analysis, which is based on qualitative interviews and reviews of documents. Two main themes have been identified through the thematic analysis, these are integration of child perspective and children’s place in the compact city. Furthermore, this illustrates the current climate regarding municipal spatial planning based on the cases that have been studied. The findings in this thesis show that the child perspective is not being implemented to a sufficient extent. Reasons for this are that there are problematic aspects, such as resources and conflicts of interests, these aspects need to be dealt with regarding the implementation of child perspective in spatial planning.