Befolkningen i Sverige ökar stadigt och främst bland de äldre åldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgöras av pensionärer år 2040. Den ökade andelen äldre ställer högre krav på företagen på bostadsmarknaden då behovet av tillgänglighetsanpassade bostäder ökar. Detta i kombination med rekordgenerationens förväntningar och preferenser gör seniorbostadsmarknaden intressant att fördjupa sig i. Syftet med denna studie är att redogöra för hur företag på seniorbostadsmarknaden bedömer efterfrågan, hur de utvecklar sina boendekoncept samt hur de arbetar för att nå ut till sina potentiella kunder. I den teoretiska referensramen behandlas den demografiska utvecklingen i Sverige samt rekordgenerationen och dess förändrade åsikter i jämförelse med tidigare generationer. Vidare tillhandahåller den teoretiska referensramen en detaljerad beskrivning av seniorbostadsmarknaden som innefattar hur det typiska seniorboendet är utformat, tidigare forskning på vad seniorerna efterfrågar samt utbudet i Sverige och USA. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att en kvalitativ metod tillämpades. Studiens tillvägagångssätt samt motiveringen till detta behandlas i metodkapitlet. Utifrån intervjuerna utformades sex kategorier som samtliga företag berört, dessa kategorier ansågs även särskilt viktiga för att kunna besvara syftet. I empirin presenteras resultaten under varje enskild kategori. De sex enskilda kategorierna är gemenskap, service och tjänster, åsikter och attityder, efterfrågan, marknadsföring samt utveckling. Företagens utformning av seniorbostäderna med verktyg för gemenskap samt service och tjänster stämmer enligt analysen överens med tidigare forskning på seniorboendets utformning men också på vad seniorerna efterfrågar. De attityder kring seniorboenden som beskrivs i den teoretiska referensramen framkommer även i empirin. Slutsatserna av studien är att efterfrågan på seniorbostäder är oförändrad eller ökande, att utvecklingen sker genom förbättringar i konceptet och nybyggnation samt att den marknadsföringsprincip som är viktigast är word-of-mouth. En ytterligare slutsats är att branschen är under utveckling och på uppgång.

No description available.

I det här examensarbetet i arkitektur analyseras en ny typ av bostäder i Stockholmsområdet: konceptboendet. Bostadstypen är skapad för en ”urban nomad”. Det är ett ord som används i marknadsföring och kan tolkas som en person som antingen reser mycket i sin yrkesverksamhet eller någon som behöver en tillfällig bostad på grund av studier eller i väntan på en lämpligare bostad. Stockholm har i dag, 2018, en stor bostadsbrist vilket skapar ett tryck på politiker att ta fram lösningar. Synen på bostaden har skiftat från att ha varit en rättighet till en lyxprodukt. Fastighetsutvecklare som Oscar Properties och Axxonen utvecklar och marknadsför premiumbostäder där hotellet är förebild och olik typer service ingår i bostadskonceptet. Det finns förändrade attityder när det gäller höga bostadshus och skyskrapor i Stockholm som ofta har lägenheter som kallas konceptboenden eller premiumbostäder. Det är viktigt att lägga märke till detta skifte i inställning eftersom det förklarar varför bostäder ser ut som de gör och vadsom driver deras design och funktion. Norra tornen vid Torsplan är exempel på premiumbostäder i höghus med inspiration från New Yorks exklusiva skyskrapor. Ett annat exempel är Tellus Towers vid telefonplan som är fylld med enrummare för unga vuxna. Där finns dramatiska utsikter och serviceanläggningar som pool och spa som säljargument. Idén om flyttkedjor motiverar byggandet av lyxlägenheter och skyskrapor i attraktiva lägen eftersom rörligheten ska göra att alla till slut kommer att få en bostad. För en förmögen målgrupp innebär rörlighet ett internationellt, hotellrumsinspirerat boende: en så kallad ”premiumbostad”. Bostadsrättsföreningen Continental Apartments erbjuder till exempel full hotellrumsservice och är dessutom beläget i de övre våningarna av Hotel Scandic Continental. För bostadslösa låginkomsttagare innebär en rörlig lösning ett boende som de kan tolerera men som i längden är otillräckligt. En tillfällig lösning som skapats på initiativ av den ideella föreningen Snabba hus är flyttbara bostäder på tidsbegränsade bygglov, avsedda för unga bostadssökande. Mellan Continental Apartments och Snabba hus finns, lite oväntat, flera likheter i hur bostäderna är planerade. Men skillnaderna är stora i användning, pris och vilka möjligheter målgrupperna har att välja sin boendesituation. Genom att jämföra renderade bilder, fotografier, ritningar och reklamtexter skildras konceptboendenas olika strategier och målgrupper. I jämförelserna av olika typer av boenden framträder en bild av en marknadsanpassad bostadsproduktion där bostaden behandlas som en livsstilsprodukt och en konsumtionsvara. Kommersialiseringen av bostäder innebär problem för de som drabbats av bostadsbristen. Lösningarna som erbjuds bostadslösa, ofta unga låginkomsttagare, är få och villkorade. Idén om att bostadsmarknaden måste få en ökad rörlighet för att fungera drabbar i stor utsträckning de som har svårast att få tillgång till en bostad genom att inskränka deras rättigheter och boendestandard. Genom att marknadsföra bostadslösningar till unga som livsstilsprodukter överskuggas det verkliga problemen med en utbredd bostadsbrist och en försenad familjebildning. Undersökningens slutsats är att marknadsföringen av konceptboenden ger en ytlig bild av bostäder och deras egentliga värde. Premiumbostädernas kvaliteter, eller brist därpå, döljs genom att erbjuda hushållsnära tjänster och inredningsdetaljer. Den ytliga inställningen till bostäder som enbart statussymboler och konsumtionsvaror gör det svårare att hävda bostaden som rättighet och som en viktig funktion för att forma samhällen. En möjlig motpol till premiumbostäderna är Stockholmshusen, ett försök från allmännyttiga bolag att skapa hyreslägenheter med hög standard men mer överkomlig hyra. Att bygga ut det allmännyttiga beståndet kan även ha en balanserande effekt på marknaden och på sikt trotsa den kommersiella bostadstrenden. / In the marketing of certain types of newly-built urban homes there is an intended target group: the “urban nomad”. A luxury hotel style dominates these pictures of future dwellings and a new aesthetic has evolved in rendered images. These types of images have become so common in architectural magazines and housing ads that they often go unnoticed. Behind the pictures is an underlying idea of ​​a flexible housing market that can create positive outcomes for the whole community. This project examines how the idea of ​​mobility in the Stockholm housing market affects the design and marketing of architecture and the possible downsides to the commercialization of urban homes.