Remitteringar utgörs av de pengar som immigranter skickar hem till anhöriga i hemlandet. Dessa penningförsändelser utgör för flera utvecklingsländer en betydande andel av BNP och dess positiva konsekvenser för utveckling har under senare år uppmärksammats. I denna studie undersöks det svenska remitteringsflödets bestämningsfaktorer. Två modeller utvecklas för skattning av remitteringsflödet. Med vanlig OLS påvisas att remitteringsflödet är konjunkturkänsligt och att antalet immigranter påverkar flödet positivt. Ett visst stöd fanns även för att andelen gifta bland immigranterna påverkar flödet negativt. I tidigare studier har remitteringar bedömts vara en stabil källa till utländskt kapital på makronivå. I denna uppsats påvisas däremot att utflödet kan vara konjunkturkänsligt.

Syfte: Syftet med studien är att utreda hur stora svenska, finska och danska börsnoterade företag behandlar den immateriella tillgången goodwill. Som delsyfte skall vi undersöka om det finns ett samband mellan hur dessa börsnoterade företag behandlar en eventuell nedskrivning av goodwill vid ett VD-byte, typ av bransch samt vilken revisionsbyrå som företaget använder sig av. Metod: För att lyckas svara på syftet granskas företagens årsredovisningar. För att få ett brett spann på studien kommer samtliga företags årsredovisningar mellan åren 2005 – 2009 att granskas. Det vi tittar på i balansräkningarna är framförallt hur goodwillposten har utvecklats. Vidare kommer vi även att betrakta vem som är VD på företaget samt vilken revisionsbyrå företaget använder sig utav respektive år. Via affärsvärldens hemsida har vi tagit fram vilken bransch samtliga företag är verksamma inom. Samtliga faktorer har sammanställts samt bearbetats med hjälp av χ2 - test.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att se hur arbetslösheten och konjunkturen påverkat andelen visstidsanställda i Sverige, perioden 1987 till 2005. Studien tar även upp vilket syfte visstidsanställningar fyller hos arbetsgivarna. Det är en kvantitativ studie, baserad på datamaterial från Statistiska Centralbyrån. Resultaten i studien påvisar att det inte finns ett långsiktigt samband mellan andelen visstidsanställda, andelen arbetslösa och industriproduktionsindex. Det finns emellertid ett kortsiktigt samband variablerna emellan. En ökad andel arbetslösa genererar en temporär ökad andel visstidsanställda. En ökning av industriproduktionsindex skapar en kortsiktig ökning av andelen visstidsanställda. I analysen argumenteras det för att visstidsanställningar främst används i följande situationer; för att ersätta tillfälligt frånvarande personal, för att ge arbetsgivarna ökad information om arbetstagarna, för att täcka av en tillfällig produktionsuppgång, samt för att minimera risken av uppsägningskostnader vid en situation som arbetsgivarna upplever som osäker. Nyckelord: Visstidsanställningar, tillsvidareanställningar, konjunktur och arbetslöshet. / Abstract The purpose of this study is to look at how unemployment and the state of the market have effected the development of temporary contracts in Sweden between 1987 and 2005. The study also deals with the kind of need temporary contracts serve for the employers. The study has been conducted with a quantitative approach, based on data from the labour force surveys retrieved from Statistics Sweden. The study results indicate that temporary employment, unemployment and the industry production index do not give a long-term equilibrium. They can, however, to some degree explain the short-term development. An increase of unemployed will create a short-term rise of the share of temporary workers. A rise in the industry production index will create a temporary higher share of temporary workers. In the analysis it is further argued that temporary contracts is mainly used in the following situations; replace personnel that are on leave, when employers wish to screen the workers, to cover a temporary rise of workload and to minimize the risk of firing-costs in times of perceived insecurity among employers.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna studie är att se hur arbetslösheten och konjunkturen påverkat andelen visstidsanställda i Sverige, perioden 1987 till 2005. Studien tar även upp vilket syfte visstidsanställningar fyller hos arbetsgivarna.</p><p>Det är en kvantitativ studie, baserad på datamaterial från Statistiska Centralbyrån.</p><p>Resultaten i studien påvisar att det inte finns ett långsiktigt samband mellan andelen visstidsanställda, andelen arbetslösa och industriproduktionsindex. Det finns emellertid ett kortsiktigt samband variablerna emellan. En ökad andel arbetslösa genererar en temporär ökad andel visstidsanställda. En ökning av industriproduktionsindex skapar en kortsiktig ökning av andelen visstidsanställda. I analysen argumenteras det för att visstidsanställningar främst används i följande situationer; för att ersätta tillfälligt frånvarande personal, för att ge arbetsgivarna ökad information om arbetstagarna, för att täcka av en tillfällig produktionsuppgång, samt för att minimera risken av uppsägningskostnader vid en situation som arbetsgivarna upplever som osäker.</p><p>Nyckelord: Visstidsanställningar, tillsvidareanställningar, konjunktur och arbetslöshet.</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to look at how unemployment and the state of the market have effected the development of temporary contracts in Sweden between 1987 and 2005. The study also deals with the kind of need temporary contracts serve for the employers.</p><p>The study has been conducted with a quantitative approach, based on data from the labour force surveys retrieved from Statistics Sweden.</p><p>The study results indicate that temporary employment, unemployment and the industry production index do not give a long-term equilibrium. They can, however, to some degree explain the short-term development. An increase of unemployed will create a short-term rise of the share of temporary workers. A rise in the industry production index will create a temporary higher share of temporary workers. In the analysis it is further argued that temporary contracts is mainly used in the following situations; replace personnel that are on leave, when employers wish to screen the workers, to cover a temporary rise of workload and to minimize the risk of firing-costs in times of perceived insecurity among employers.</p>

Univ., Diss.--Lausanne, 2007.

Univ., Diss.--Osnabrück, 2005.

Diss. rer. pol. Bern, 1955.

Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum. Vår tanke med studien har varit att titta på hur utvecklingen av det intellektuella kapitalet har sett ut men med en särskild tonvikt vid hur konjunkturer påverkat besluten om vilken och hur mycket information om det intellektuella kapitalet som ska tas med i årsredovisningarna.Studien har varit av kvalitativ karaktär med inslag av den kvantitativa strategin där vi genom att titta på ett fåtal företag har skapat oss en djupare förståelse med en främst kvantitativ undersökning.Vi har genomfört tre intervjuer, varav en var en förintervju för att säkra relevansen av vår problemställning. De två andra intervjuerna var med informationschefer från två av våra aktörer, för att få kommentarer till de aktuella årsredovisningarna.I teorikapitlet har vi tagit upp lagregleringen som finns kring immateriella tillgångar, bakgrunden till hur det intellektuella kapitalet kommit till, de olika delarna som intellektuellt kapital består av, värdering samt konjunkturer och hur de påverkar olika organisationer.Eftersom vi endast har studerat fyra företag kan vi inte dra några allmänna slutsatser som gäller för alla kunskapsföretag. Vi har istället valt att försöka gå så djupt in i företagen som möjligt och göra en beskrivning av vart och ett av företagens redovisning av det intellektuella kapitalet. I våra analyser har vi utgått från årsredovisningarna och intervjuerna, empirin, och kopplat den till vår teoretiska referensram. Vi valde att först analysera varje företag för sig och se hur utvecklingen har gått för att sedan jämföra de fyra företagen med varandra.Alla våra respondenter har på något sett med information om deras intellektuella kapital i sina årsredovisningar, vissa mer andra mindre. Vi kan konstatera att företagen, när det går dåligt och är lågkonjunktur, väljer att redovisa mer om sitt relationskapital och alltså fokusera utåt på sina kunder. Detta för att locka dem och på så sätt öka omsättningarna. När det däremot är bättre tider kunde vi se att det fanns mer information om de anställda. Man vill då locka till sig nya talanger eftersom företaget är i tillväxt och behöver arbetskraft.

No description available.

Konjunktur nimmt wieder Fahrt auf