<p>Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda. Så kallad diskriminantanalys har använts för konstruktionen av modellen, som har validerats på en oberoende kontrollpopulation bestående av drygt 6000 friska och konkursmässiga företag. Modellen kunde prognostisera korrekt ett år framåt i tiden för majoriteten av dessa.</p>

Syftet med studien är att kunna förklara hur en oren revisionsberättelse ser ut och förändras inför en företagskonkurs. I teorin redogörs det för olika teoretiska begrepp som studien utgår från, vilka är: konkurs, revisionsberättelse, oren revisionsberättelse, Big 4 och byte av revisor. Teorier som studien grundar sig i presenteras i den teoretiska referensramen och de är: Försäkran, Förbättring, Försäkring samt Förväntningsgap. Studien utgår från ett kvantitativt angreppssätt. En innehållsanalys genomförs där anmärkningar i revisionsberättelser samlas in och granskas. Studien samlar in data genom en longitudinell undersökningsdesign. 555 företag ingår i empirin där totalt 3037 anmärkningar har observerats i revisionsberättelserna. Författarna har i studien kunnat fastställa att det föreligger en generell ökning av anmärkningar inför inledd konkurs. Det kan konstateras att ökningen inte enbart sker för antalet anmärkta företag utan författarna har även kommit fram till att antalet anmärkningar per företag ökar. Studien visar även att ökningen sker successivt inför varje revisionsberättelse.

in English The thesis is composed of seven chapters. The first one is an introduction. In the second chapter I summarize the reasons, why a new regulation of insolvency law was needed. The third chapter is about pre-conditions for adjudication of bankruptcy in general and about the sources of their regulation. The fourth chapter is about the pre-conditions that are based in the material law and especially about all aspects of bankruptcy. The chapter No. 5 describes the conditions of civil and insolvency proceeding. Separately in chapter No. 6 is a describtion of moratorium. The thesis ends with conclusions.

Modes of insolvency solution of non-entrepreneurial natural persons The development of credit transaction and associated rising debt of households, led to a non entrepreneurial natural person becoming the typical subject of modern insolvency law. Act No. 182/2006 Coll., on Insolvency and its solution (Insolvency Act) gives consumers the possibility of remediation mode of solution of their insolvency through discharge of debt, which allows debtor to solve his unfavourable economic situation given at least part of his debts is satisfied in such a way that he avoids a devastating impact of his debt and has a chance of exiting the debt spiral and to starting over. The thesis deals with insolvency of these persons and modes of its solution, based not only on the current legislation, but also on judicial practice because a whole range of issues have been solved only within this framework. The change should be brought about by the so called conceptual amendment of the Insolvency Act, prepared by the Ministry of Justice, whose goal is to incorporate disputed issues and issues unsolved in the Insolvency Act. The prime purpose of my thesis is to analyse the process of consumer's insolvency solution, especially focusing on discharge of debt and the slight bankruptcy and its specificity with emphasis on issues...

Då ett företag får ekonomiska problem och problemen är av den art att de inte går att lösa i den löpande verksamheten är det oftast konkurs som kommer på tal. Sedan 1996 finns det ett alternativ till konkurs, företagsrekonstruktion. Syftet med en rekonstruktion är att genom att vidta åtgärder, både finansiella och sakliga, rädda verksamheten och återigen göra den lönsam. Förfarandet är reglerat i Lagen om företagsrekonstruktion. Det har sedan införandet av lagen visat sig att den fått dålig genomslagskraft och det är bara en bråkdel av de företag som råkar illa ut som ansöker om en rekonstruktion. Det finns stora skillnader mellan att genomföra en konkurs och en rekonstruktion. Syftet med en konkurs är att avveckla verksamheten medan det vid en rekonstruktion är att rädda den och driva företaget vidare. Vid en konkurs förlorar ägaren rådigheten över verksamheten och vid en rekonstruktion behåller han den och driver verksamheten vidare ”som vanligt”. De här båda skillnaderna pekar på att det ur olika intressenters perspektiv finns fördelar med att en rekonstruktion genomförs.Studien är av kvalitativ art och genomförd med en abduktiv ansats. Vi har studerat hur en rekonstruktion går till utifrån lagstiftningen och litteratur som berör förfarandet. I samband med studien har vi kommit i kontakt med de övriga lagarna som ingår i den svenska insolvenslagstiftningen. Lagar och begrepp som har varit av stor vikt är Konkurslagen, Förmånsrättslagen och Lönegarantilagen. De teoretiska studierna har kompletterats i form av intervjuer med sakkunniga representanter från Ackordscentralen i Borås samt Älvsborgs Provinsbank samt Handelsbanken i Borås. Utöver intervjuer består vår empiri av fallstudier av företag som genomgått en rekonstruktion.Fokus i studien har legat på att finna anledningen till varför Lagen om företagsrekonstruktion fått så dålig genomslagskraft samt om det finns åtgärder som kan öka antalet rekonstruktioner. Vi har även studerat vilka för- och nackdelar en rekonstruktion medför utifrån olika intressenters perspektiv.Resultatet av vår studie visar att det låga antalet genomförda rekonstruktioner främst beror på att vi befinner oss i en högkonjunktur, att företag saknar det kapital som krävs för att genomföra en rekonstruktion samt att de ofta är för sent ute med att försöka åtgärda sina problem. Det leder till att det för många företag med ekonomiska problem bara finns ett alternativ, konkurs. / Uppsatsnivå: D

<p>Uppsatsen handlar om återvinning i konkurs vilket regleras i 4 kapitlet konkurslagen. Uppsatsen är främst inriktad på den generella återvinningsregeln i 4 kap. 5 § KL och återvinning av betalning i 4 kap. 10 § KL. I 4 kap. 10 § KL finns tre rekvisit för när en återvinning av betalning kan ske och det är om betalningen skett i förtid, om betalningen skett med osedvanliga betalningsmedel eller om betalningen avsevärt försämrat gäldenärend ekonomiska ställning. Det finns dock en möjlighet att undgå återvinning och det är om betalningen är att anse som ordinär. Frågan om återvinning har de senaste fem åren inte varit uppe till bedömning i avsevärt många fall, men det går att konstatera att rättstillämpningen gärna beviljar återvinning och det tror jag beror på det preventiva syfte återvinningsreglerna har.</p>

<p><strong></strong>Finanskrisen som utbröt i slutet av sommaren år 2008 har orsakat kris för många företag. Bilindustrin som redan hade en överkapacitet drabbades hårt då nybilsförsäljningen sjönk drastiskt. Plastalkoncernen som var en stor underleverantörerna till den europeiska bilindustrin blev försatta i konkurs den 5 mars år 2009.</p><p>Syftet med uppsatsen var att förstå vad som händer i ett tillverkningsföretag som går i konkurs och som sedan nybildas. Uppsatsen är skriven ur Plastals fabrik i Simrishamn perspektiv. Undersökningen har genomförts på plats på Plastals fabrik i Simrishamn där både operativ och ledande personal har intervjuats.</p><p>Slutsatsen av den här uppsatsen är att en konkurs berör alla företagets intressenter. Ofta behandlas bara personal och de som har fodringar hos det kursade företaget. Hos fabriken vi undersökte var det framförallt kundernas beroende av fabrikens produktion som omöjliggjorde en nedläggning till följd av konkursen. Anställningstryggheten i Sverige gjorde besparingarna till följd av varsel mycket långsammare än orderminskningen. Vid nybildningen gjorde turordningsreglerna för återanställning att det blev en skev åldersfördelning som kan vara till nackdel för fabriken i framtiden. Utan anställningstrygghet kan effekten bli ökad effektivitet och minskad sjukfrånvaro.</p>

Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda. Så kallad diskriminantanalys har använts för konstruktionen av modellen, som har validerats på en oberoende kontrollpopulation bestående av drygt 6000 friska och konkursmässiga företag. Modellen kunde prognostisera korrekt ett år framåt i tiden för majoriteten av dessa.

Uppsatsen handlar om återvinning i konkurs vilket regleras i 4 kapitlet konkurslagen. Uppsatsen är främst inriktad på den generella återvinningsregeln i 4 kap. 5 § KL och återvinning av betalning i 4 kap. 10 § KL. I 4 kap. 10 § KL finns tre rekvisit för när en återvinning av betalning kan ske och det är om betalningen skett i förtid, om betalningen skett med osedvanliga betalningsmedel eller om betalningen avsevärt försämrat gäldenärend ekonomiska ställning. Det finns dock en möjlighet att undgå återvinning och det är om betalningen är att anse som ordinär. Frågan om återvinning har de senaste fem åren inte varit uppe till bedömning i avsevärt många fall, men det går att konstatera att rättstillämpningen gärna beviljar återvinning och det tror jag beror på det preventiva syfte återvinningsreglerna har.

Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i konkurs utifrån en revisors perspektiv. Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket. Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet konkurser för småbolag. Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med konkurser. Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera konkurser i framtiden.