Bakgrund: Revisionshistorien har präglats utav många skandaler där företag gått i konkurs, vilket lett till förståelsen att det är svårt att kunna förutse konkurser. Efter varje oväntad konkurs har det kommenterats om ”vart var revisorn?”. Svaret på detta har varit att lösa det hela med mer revision. Varje skandal har fört oss till den revision som råder idag och till en ökad betydelse av revisorns roll. Revisorns arbete mynnar ut i en revisionsberättelse, där bland annat företagets finansiella ställning och dess framtidsutsikter kan ses. En oren revisionsberättelsen kan delas in i olika grader av allvarlighet, vilken allvarlighetsgrad företaget fått är kanske av betydelse om företaget går i konkurs eller inte? Syfte: Uppsatsen huvudsyfte är att granska revisionsberättelser i svenska små- och mikroaktiebolag som inlett konkurs. Vidare är syftet att beskriva hur revisionsberättelsernas anmärkningar utvecklas i allvarlighetsgrad över en tioårsperiod och se om det är större risk att gå i konkurs ju högre grad av allvarlighet företaget fått. Teori: Den teoretiska delen behandlar bland annat vad revisionens delar består av och tar upp dess lagar och rekommendation. Fortsättningsvis avhandlas tidigare forskning och teorier. I kapitlet utformas en modell som behandlar revisionsberättelsens olika grader av allvarlighet. Metod: En kvantitativ forskningsstrategi har använts och tyngdpunkten i studien har legat på insamling av revisionsberättelser. Allvarlighetsskalan, som utformats, har använts för att dela in varje revisionsberättelse under rätt grad av allvarlighet. En studiegrupp och en kontrollgrupp har utformats för att möjliggöra en jämförelse. Resultat och slutsats: Slutsatsen är således att grad av allvarlighet inte har betydelse om företaget kommer inleda konkurs, utan när företaget får en högre grad av allvarlighet.

Gasellföretag har en snabb tillväxt under en kort tidsperiod men trots en snabb tillväxt försätts en del av företagen i konkurs efter att de erhållit utmärkelsen till gasellföretag. Tidigare forskning tyder på att revisorer som arbetar på en Big 4 revisionsbyrå är mer träffsäkra vid utgivandet av revisonsberättelser än de revisorer som arbetar på andra revisionsbyråer. Tidigare forskning visar också på att auktoriserade revisorer är mer träffsäkra vid utgivandet av revisionsberättelser än godkända revisorer. Syftet med arbetet är att kartlägga och förklara revisorns träffsäkerhet av den sista revisionsberättelsen i gasellföretag som försatts i konkurs. Vidare vill vi analysera vilken typ av revisor som är mest träffsäker vid utgivandet av en oren sista revisionsberättelsen till gasellföretag som försätts i konkurs. Genom en deduktiv ansats kommer vi testa befintliga teorier för att sedan antingen förkasta eller acceptera hypoteser och genom en kvantitativ metod kommer vi samla in sekundärdata till undersökningen. Vårt resultat visar att revisorns träffsäkerhet vid utgivandet av revisionsberättelser inte beror på vilken revisionsbyrå denne arbetar på eller vilken examensnivå revisorn uppnått. Det som istället kan ha betydelse för om ett konkursdrabbat gasellföretags sista revisionsberättelse blir ren eller oren är företagets soliditet.

Finanskrisen som utbröt i slutet av sommaren år 2008 har orsakat kris för många företag. Bilindustrin som redan hade en överkapacitet drabbades hårt då nybilsförsäljningen sjönk drastiskt. Plastalkoncernen som var en stor underleverantörerna till den europeiska bilindustrin blev försatta i konkurs den 5 mars år 2009. Syftet med uppsatsen var att förstå vad som händer i ett tillverkningsföretag som går i konkurs och som sedan nybildas. Uppsatsen är skriven ur Plastals fabrik i Simrishamn perspektiv. Undersökningen har genomförts på plats på Plastals fabrik i Simrishamn där både operativ och ledande personal har intervjuats. Slutsatsen av den här uppsatsen är att en konkurs berör alla företagets intressenter. Ofta behandlas bara personal och de som har fodringar hos det kursade företaget. Hos fabriken vi undersökte var det framförallt kundernas beroende av fabrikens produktion som omöjliggjorde en nedläggning till följd av konkursen. Anställningstryggheten i Sverige gjorde besparingarna till följd av varsel mycket långsammare än orderminskningen. Vid nybildningen gjorde turordningsreglerna för återanställning att det blev en skev åldersfördelning som kan vara till nackdel för fabriken i framtiden. Utan anställningstrygghet kan effekten bli ökad effektivitet och minskad sjukfrånvaro.

Målet med revision är revisionsberättelsen som upprättas av en revisor. En revisionsberättelse är standardiserad och är antingen ren eller oren beroende på om den utformas i enlighet med standardutformningen eller avviker från den. Revisionsberättelsen är ett viktigt dokument som intressenter kan ta del av. Tidigare studier visar att bland alla orena revisionsberättelser som inkom till bolagsverket 2007 erhöll mikroföretag flest orena revisionsberättelser med en eller flera anmärkningar. Andra studier påvisar även att det finns ett negativt samband mellan storleken på ett företag och konkurs, att mindre företag har det lättare att gå i konkurs i jämförelse med större företag.

För företag som hamnar på obestånd och inte kan betala sina skulder, finns det idag två alternativ. Antingen kan de försättas i konkurs, vilket innebär att företagets tillgångar säljs ut för att borgenärer ska få tillbaka det utlånade kapitalet, eller så kan företaget ansöka om en företagsrekonstruktion. Om företaget beviljas det sistnämnda av tingsrätten innebär det att företagets betalningar till borgenärer ställs in under en viss tid för att öka möjligheten för företaget att justera den instabila finansiella ställningen. Målet med rekonstruktionen är bland annat att inblandade parter ska komma överens om ett ackord som företaget sedan ska betala till sina borgenärer inom ett år samt att företaget ska uppnå en finansiell stabilitet. I denna uppsats ämnar vi undersöka huruvida en företagsrekonstruktion är en lösning för företag som hamnar på obestånd eller om det enbart är en förskjutning av en konkurs. Vidare ämnar vi att undersöka om det finns faktorer inom företaget som är avgörande för huruvida företag kommer att lyckas med rekonstruktionen. Undersökningen är gjord på totalt 60 företag, varav 30 försattes i konkurs efter rekonstruktion och 30 lyckades på lång sikt, fyra år efter rekonstruktionen. Vi har undersökt företagens årsredovisningar de fyra närmsta åren innan rekonstruktionen ägt rum, för att med beräkning av ett flertal nyckeltal kunna se vad som skiljer de lyckade företagen från de misslyckade. Utöver detta undersökte vi företagets sektor och storlek i form av omsättning. Resultatet av undersökningen var att nyckeltalen för lönsamhet skilde sig en aning mellan företag som lyckades med rekonstruktionen och de som misslyckades och försattes i konkurs. Då skillnaden var så pass liten är vår slutsats dock att det genom de utvalda nyckeltalen inte går att förutse huruvida ett företag kommer lyckas med rekonstruktionen eller inte. Bortsett från nyckeltal fann vi att företagsrekonstruktion som förfarande behöver utvecklas och anpassas efter ett tydligt regelverk för att kunna konkurrera med konkursförfarandet. Detta för att skapa en bättre förståelse för vilka företag som lyckas med en rekonstruktion, är lämpliga för förfarandet och därmed bör beviljas. I dagsläget är det avsevärt fler företag som beviljas en rekonstruktion än företag som lyckas med en, vilket gör att vi inte anser förfarandet vara en lösning på konkurs.

No description available.

Bakgrund och problem: Det senaste decenniet har kännetecknats av en rad redovisnings- och revisionsskandaler. Alla dessa händelser har gett upphov till förändringar i revisionsbranschen, men främst av revisorns roll och betydelse. UC presenterade nyligen en rapport över konkurser som avslutats i april 2013. Det mönster som går att tyda är att de största ökningarna är inom byggindustrin, privata tjänster samt information och kommunikation. Revisorns roll i säkerheten av den redovisade ekonomiska informationen gör att denne ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part. Det är därför viktigt att ta del av den information som ges i revisionsberättelsen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka onoterade företags anmärkning i den första orena revisionsberättelsen innan konkurs inletts. Syftet är vidare att finna samband som kan användas vid prognostisering av konkurser i olika branscher. Avgränsningar: Studien har avgränsats till små onoterade aktiebolag som inlett konkurs år 2012 och som fått orena revisionsberättelser tidigast år 2002.Hypotes: Vår nollhypotes är att det inte finns något signifikant samband mellan typen av första anmärkningen som ett företag fått, och hur länge det varit verksamt efter att det fått anmärkningen. Metod: Vi har använt oss av sekundärdata av stickprovskaraktär i form av 277 orena revisionsberättelser. Stickprovet är taget ur en total population på 993 företag och ger ett representativt urval. Dessutom används ett antal teorier och modeller för att koppla till vårt resultat. Resultat och slutsats: Utifrån vårt resultat kan vi se att det typiska bolaget är ett bolag i byggbranschen, blir i genomsnitt sju år gammalt och får anmärkning ”hot mot fortsatt drift” somivförsta anmärkning. Hypotesprövningen resulterade i att nollhypotesen inte förkastades. Det finns alltså inget signifikant samband mellan typen av första anmärkningen och hur länge företaget levde vidare efter att det fått anmärkningen.

Univ., Diss.--Frankfurt (Main), 1994.

The title of my Master's degree thesis is " Reorganization and discharge of debts". I have chosen this topic because of various reasons. Firstly, I consider the need of special legislation for the insolvency as necessary because the enforcement proceedings can be considered fair when the debtor has sufficient assets to satisfy all creditors' claims. In the case of more creditors who the debtor is unable to meet over a long period, then the enforcement proceedings do not achieve this purpose any more. Property relations between the debtor and his creditors need to be arranged equitably so that the registered creditors will be repaid in proportion to the debtor's assets. Furthermore the subject is very close to me because of a half-year traineeship with a trustee. This is a continuously developing branch of private law, which has undergone a significant change during the year 2014 and I had a chance through my thesis to become acquainted with this amendment of the Insolvency act. The aim of my work is to describe the progress of the insolvency proceedings by focusing on remedial actions. A fair debtor, who is taking such a serious-minded and responsible approach to this proceeding, can start new life without debts and creditors may be get higher monetary payment than they would have received through...

Administration of the estate is one of the most important activities in insolvency proceedings, when debtor's insolvency is resoluted by bankruptcy. Everyone can see information about the administration's results in Insolvency Register. The procedure of it is not well known nonetheless. The goal of the thesis is to enlighten the procedure of administration of the estate (including defining its content) since declaration of debtor's insolvency, when the authorization to dispose of the estate is held by insolvency administrator and to point out some relatively new legislative changes and its problems. Diploma thesis is divided into eight chapters, where there is gradual analysis of administration of the estate from the beginnings of insolvency proceedings and declaration of bankruptcy to realization of the estate and canceling the bankruptcy. The first chapter brings short review of historic legislation and tries to point out some similarities of roman bankruptcy law and present legislation. The second chapter describes initiation of insolvency proceedings, declaration of debtor's insolvency and it defines insolvency administrator and the way of his election by insolvency court. Following chapters are the core of the thesis. The third chapter pursues the declaration of bankruptcy itself and...