<p>Reporäntan är en central ekonomisk variabel inom penningpolitiken. Förändringen i räntan påverkar investeringar, produktionsnivå och inflation, däribland aktiepriser.</p><p>Effekten av en förväntad ändring av räntan kommer att avgöra räntekänsligheten på olika aktiepriser. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och avgöra om det förekommer skillnader i räntekänslighet mellan olika aktieindex genom att tillämpa instrumentvariabelmetoden, i form av den generaliserade momentmetoden (GMM).</p><p>Resultatet i uppsatsen tyder på att vissa aktieindex tenderar vara mer känsliga för en höjning- respektive sänkning av räntan. Branscherna fastighet- & finans samt IT har benägenhet att drabbas av en högre ränterisk gentemot läkemedel, telekom- och verkstadsindex. Marknaden för olika aktieindex ser olika ut i form av antal aktörer, konkurrens och riskbenägenhet. Detta är orsaker till att det råder större känslighet för en del branscher vid en ränteförändring.</p>

Reporäntan är en central ekonomisk variabel inom penningpolitiken. Förändringen i räntan påverkar investeringar, produktionsnivå och inflation, däribland aktiepriser. Effekten av en förväntad ändring av räntan kommer att avgöra räntekänsligheten på olika aktiepriser. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och avgöra om det förekommer skillnader i räntekänslighet mellan olika aktieindex genom att tillämpa instrumentvariabelmetoden, i form av den generaliserade momentmetoden (GMM). Resultatet i uppsatsen tyder på att vissa aktieindex tenderar vara mer känsliga för en höjning- respektive sänkning av räntan. Branscherna fastighet- &amp; finans samt IT har benägenhet att drabbas av en högre ränterisk gentemot läkemedel, telekom- och verkstadsindex. Marknaden för olika aktieindex ser olika ut i form av antal aktörer, konkurrens och riskbenägenhet. Detta är orsaker till att det råder större känslighet för en del branscher vid en ränteförändring.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som återspeglar den talmotoriska samordningen. VOT betraktas även vara det mest tillförlitliga sättet att särskilja mellan tonande och tonlösa klusiler. VOT hos barn har tidigare studerats i logopediuppsatser vid Linköpings universitet (Lundeborg et al., 2012; Larsson &amp; Wiman, 2011). I dessa arbeten har dock inga upprepade mätningar gjorts, varför det föreligger behov att fastställa hur konsistent barns VOT är. Denna studie syftar till att undersöka hur konsistent klusilproduktionen är hos svenska barn i femårsåldern, samt utreda förekomsten av eventuella könskillnader. I studien medverkade 31 barn, 13 flickor och 18 pojkar där medelåldern var 5:6 år. Barnen fick benämna bilder av minimala par med klusilord tre gånger. Samtliga testningar ljudinspelades. Inspelningarna analyserades därefter. Resultaten visade att barnen var förhållandevis konsekventa i VOT-värden vid de flesta klusilproduktionerna, variabilitet förekom mellan specifika klusilproduktionsomgångar. Bland de barn som hade förton vid produktionen av tonande klusiler noterades variabilitet i såväl förekomst som värde. Inga statistiskt signifikanta könsskillnader noterades.

ABSTRACT Course/level: Enterprising and Business Development, Bachelor Thesis, AUT2012, 2EB00E Tutor: Magnus Forslund Authors: Linn Danielsson &amp; Alexander Olofsson Key words: Strong diversity, Consistent Corporate Culture, Core Values, Corporate Strategy, Definition of Diversity, Working with Diversity, Management, Standardization. Title: Diversity or Corporate Culture – A case study on the paradoxical relationship between diversity and corporate cultures in corporations and organizations. Background: Diversity and corporate culture can in various ways result in corporate and organizational advantages. While diversity promotes innovation, creativity and company development corporate culture possesses advantages such as efficiency, community and unity. Diversity and corporate culture seems to create various benefits that are both beneficial for competitive advantage. Problem discussion: I would be beneficial for companies and organizations to maintain both diversity and corporate culture since they complement each other. However, diversity and corporate culture have different purposes and benefit in different ways. The question is how two such different strategies can meet. Question for research: How does diversity and corporate culture co-exist in corporations and organizations? Purpose: The aim of this study is to create further understanding for the co-existence between diversity and corporate culture in corporations and organizations. Method: The study is made qualitatively with a hermeneutic approach and based on a case study on two corporations within the real estate industry. Data has been gathered through semi structured interviews, governing documents, diversity plans and policies combined with theory. Results: The study shows that diversity and corporate culture to some extent co-exist within corporations and organizations. Strong diversity and strong corporate culture cannot fully coexist due to the conflict between strong diversity and strong corporate culture. The study shows that corporate culture is dominant and diversity will only be allowed in controlled forms. / SAMMANFATTNING Kurs/nivå: Enterprising and business development, Kandidatuppsats, C-nivå, VT2012, 2EB00E Handledare: Magnus Forslund Författare: Linn Danielsson &amp; Alexander Olofsson Nyckelord: Stark mångfald, Konsistent företagskultur, Värdegrund, Företagsstrategi, Mångfaldsdefinition, Mångfaldsarbete, Ledning, Standardisering. Titel: Mångfald eller företagskultur – en fallstudie om den paradoxala relationen kring mångfald och företagskultur i företag och organisationer Bakgrund: Mångfald och företagskultur kan på olika sätt bidra med fördelar i företag och organisationer. Medan mångfald verkar för innovation, kreativitet och utveckling besitter företagskulturen fördelar såsom effektivitet, gemenskap och enhetlighet. Mångfald och företagskultur tycks därmed skapa olika fördelar som båda är fördelaktiga för konkurrenskraftighet. Problemdiskussion: Fördelaktigt vore om företag och organisationer kunde tillvarata både mångfaldens och företagskulturens fördelar för att komplettera varandra. Dock tycks mångfald och företagskultur ha olika syften och främjas på olika sätt. Frågan är hur två sådana olika strategier kan mötas. Forskningsfråga : Hur samexisterar mångfald och företagskultur i företag och organisationer? Syfte : Studien syftar till att skapa förståelse för samexistensen mellan mångfald och företagskultur i företag och organisationer. Metod : Studien är kvalitativ utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och baseras på en fallstudie på två företag inom fastighetsbranschen. Data har främst insamlats genom semistrukturerade intervjuer, styrdokument, mångfaldsplan och policy tillsammans med teori Resultat : Studien visar att mångfald och företagskultur kan samexistera till viss del i en organisation men de kan inte nå en full samexistens då det finns en konflikt mellan en stark mångfald och en stark företagskultur. Det är mångfalden som begränsas utifrån en starkare företagskultur.

<p>Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation.</p><p>Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information.</p><p>Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris.</p><p>Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra.</p><p>Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.</p><p><em> </em></p>

Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation. Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information. Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris. Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra. Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.