Hur lärande sker ses på olika sätt i olika teorier. Detta får till följd att tecken på att lärande sker eller har skett kan ses på olika sätt. Synen på kunskap och lärande blir således en avgörande faktor för hur läraren undervisar inom ämnet och hur läraren ser på kunskap och lärande hos eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika teoretiska utgångspunkter för lärande påverkar planering, genomförande och bedömning av kunskap. Studien har genomförts i två arbetsgrupper i en klass där eleverna har fått tagit del av olika undervisningsaktiviteter samt bedömningar med utgångspunkt i det sociokulturella- respektive det konstruktivistiska perspektivet. I resultatet av studien presenteras empiriska implikationer av en viss skillnad i planering, genomförande och bedömning utifrån de två teorierna. En slutsats utifrån studien är att en lärare bör ha en bred kompetens i teoriers syn på lärande och kunskap och måste vara medveten om hur de tillämpar dem för att en lyckad undervisning ska kunna ske.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys.Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion – dvs. att ge identitetskonstruktion en kontext?Vad betyder ordet ’maskulin/manligt’ för dessa ungdomar?Vilka är manliga egenskaper och vilka egenskaper strävar ungdomarna efter?Materialet har samlats in genom kvalitativ metodik i form av semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar som bor i Holma, Kroksbäck samt Rosengård. Informanterna valdes med hjälp av Hyllie Fältgrupp som besitter mycket områdeskunskap. Intervjuernas utgångspunkt var en intervjuguide samt 11 bilder på olika former av manlighet. Undersökningen gjordes med ett öppet fenomenologiskt förhållningssätt med fokus på att locka fram rena beskrivningar utifrån informanternas egna ord, erfarenheter och upplevelser.Resultaten visar att killarna har normaliserat en syn på sig själva som innebär att de inte besitter det kulturella kapital som behövs för högre utbildning och för karriärvärlden. Resultaten visade också att killarnas konstruktion av sina manliga identiteter inte var lika diversifierade som jag hade förväntat mig och hade många likheter med Connells (2005) beskrivning av det hegemoniska maskulinitetsidealet, dvs. mesomorfisk kroppsbyggnad, heterosexuella, patriarkala, aktivt handlande och maktbesittande. Trots detta visade det sig att killarnas identitetsprocess var påverkad av det feminina i en stor utsträckning samt att processen ändå var en aktiv handling där de försökte inta en balans i t.ex. jämställdhetsdiskursen mellan sina föräldrars mer patriarkala ställning och det svenska samhällets mera jämlik ställning.

Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare förhåller sig till att använda närområdets platser och byggnader i sin undervisning. Metoden vi har valt att använda är en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer i form av en enkät, då det är informanternas erfarenheter och tankar vi är intresserade av. För att uppnå studiens syfte har vi använt ett konstruktivistiskt perspektiv utifrån Jean Piagets teori om konstruktivismen, samt ett ramfaktorteoriperspektiv. Resultatet av studien visar att lärarna tolkar begreppet närområde olika och att tolkningarna kan delas in i två kategorier: skolans omnejd och staden och kommunen. Vidare visar resultatet att lärarna anser att närområdets platser och byggnader bidrar till att eleverna får en ökad förståelse och begriplighet för sin omvärld, men att det finns flertalet olika faktorer vilka påverkar lärarnas användning av närområden. Slutsatsen är att lärarnas användning av närområden i SO-undervisning har betydelse för elevernas lärande.

The purpose of this study was to explore students' and teachers' experiences of the new pedagogical teaching tool, interactive whiteboard, which have gained increased popularity and wide spread usage in the classrooms. An observation during a mathematical lecture was conducted as a pilot study prior to the main research method of phenomenology; based on students’ self-descriptions and interviews with two teachers, this methodological approach was used to investigate the subject matter. The interpretation, comparison and analysis of the results surrounding this new teaching method is explained by two theories, constructivism and socio-cultural perspective. The information shared by the students and teachers have been broken down into four categories: enjoyment & interest, practical, insight and no different. Students felt that enjoying and interesting lectures strengthened their knowledge, a statement also confirmed by the teachers. The data also showed that the interactive whiteboard, highly favored among students, has a positive effect on the learning outcomes, however, it seem to be limited to the pedagogical practices adopted by the teachers.