Bedömning av kvaliteten är en av de viktigaste processerna som en lärare utför varje arbetsdag för att kunna relatera elevernas prestationer mot ett kulturellt och individuellt anpassat betygssystem. Med ambitionen att främja jämställdhet och reliabilitet av bedömningar tillhandahåller Skolverket bedömningskrav och kriterier för att skilja olika grader av kvalitet (Selghed 2011). Dessa kriterier förefaller emellertid ibland otydliga och inte lämpliga för att särskilja mellan kvalitativa nivåer, särskilt på högre nivåer, vilka därför kan uppfattas som delvis överlappande. Som följd finns det mycket utrymme för tolkning av den enskilda läraren när det slutliga bedömningssystemet konstrueras (Schreiber et al., 2012, Selghed 2011). En alternativ bedömningsmetod som är rekommenderad av t.ex. Hattie (2012), är den mindre komplexa SOLO-taxonomin vilken idag används i de högre utbildnings miljöer.För att uppskatta överlappningen mellan resultat som härrör från olika bedömningsmetoder analyserar denna studie kvalitetsnivåer av en skrivuppgift av andraårs-gymnasieelever med hjälp av det läroplanbaserade betygssystemet och SOLO-taxonomin. Med hjälp av principiell komponentanalys (PCA) och korrelationsanalys kunde man dra slutsatsen att de olika bedömningsmetoderna är lämpliga för att skilja högre från lägre komplexitet eller kvalitetsnivåer. Men SOLO-taxonomin kunde inte tydligt skilja de mer sofistikerade skillnaderna mellan högre betygsnivå A och B.Dessutom undersökte denna studie om en noggrant genomförd konstruktivistisk undervisningsdesign oundvikligen resulterar i högkvalitativa skriftliga arbeten. Detta analyserades med hjälp av PCA och korrelationsanalys av relationen mellan deltagarnas kunskapssyn och bedömningsresultatet. Inom detta sammanhang kunde det dras slutsatsen att (I) en mer sofistikerad syn på naturen av kunskap och kunskap och (II) heterogeniteten hos en studentgrupp med avseende på kunskapssynen verkar vara kopplad till högre kvalitativa prestationer. Bevis för en korrelation mellan elevernas individuella kunskapssyn och de valda inlärningsmetoderna diskuteras inom ramen för en generell lämplighet av konstruktivistiska undervisningsmetoder.

Problemformulering: Hybridarbete, att kombinera arbete på arbetsplatsen med distansarbete, har blivit det vanligaste arbetssättet bland kontorsanställda efter pandemin, men som omfattande fenomen är det outforskat hur hybridarbete kan utformas för att främja medarbetarnas hälsa. Syfte: Att utforska, förstå och förklara hur en organisation med hybrida arbetssätt kan skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande kontorsarbete. Metod: Konstruktivistisk grundad teori har använts för urval och analys av organisationsdokument samt semistrukturerade individuella intervjuer med åtta medarbetare, två chefer och en HR-partner. Huvudresultat: Studien har resulterat i en ny teoretisk modell som visar att organisationer med hybrida arbetssätt kan skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande kontorsarbete genom individuellt utformade arbetssätt i ständig förändring. Förutsättningar skapas genom organisatorisk tydlighet och tillitsbaserad organisationskultur, säkerställda praktiska och sociala förutsättningar, hybridanpassat ledarskap, samt främjande av medarbetarnas autonomi, flexibilitet och självledarskap. Slutsats: Organisationers och medarbetares behov och förutsättningar är i ständig förändring. För att klara dessa förändringar behöver hybridarbetet individanpassas och medarbetarnas självledarskap och autonomi stärkas. I en ny teoretisk modell med tillhörande checklista tydliggörs de förutsättningar som organisationer behöver bidra med för att möjliggöra ett hälsofrämjande och hållbart hybridarbete. Checklistan gör resultaten tillgängliga och implementerbara och bidrar därmed till det praktiska arbetsmiljöarbetet i organisationer med hybridarbetssätt. / Purpose: To explore, understand and explain how an organization with hybrid working methods can create conditions for sustainable and health-promoting office work. Methods: Constructivist Grounded Theory was used for sampling and analysis of data from organizational documents and semi-structured interviews, conducted with eight employees, two managers and one HR-partner. Main results: A new theoretical model showing that organizations with hybrid working methods can create conditions for sustainable and health-promoting office work through individually designed working methods in constant change. Conditions are created through organizational clarity and a health-promoting hybrid culture, ensuring practical and social conditions, hybrid-adapted leadership, promotion of employee autonomy, flexibility and self-leadership. Conclusions: The needs and conditions of organizations and employees are constantly changing. To cope with these changes, the hybrid work needs to be individually adapted and the employees' autonomy and self-leadership strengthened. Organizations with hybrid working methods need to contribute with conditions which are presented in a new theoretical model and associated checklist. The checklist makes the results implementable in organizations, and thus contributes to the practical work environment management in organizations with hybrid working methods.

Skiljer sig arbetsupplevelserna för socionomer beroende på om de arbetar inom socialtjänsten i storstäderna eller ute på landsbygden? Det var frågor som denna som inledde uppsatsskrivandet. Detta mynnade slutligen ut i syftet att undersöka socionomers beskrivningar av sina klienter och om dessa har någon koppling till organisationens struktur. De socionomer vars berättelser studerats har arbetat med myndighetsutövning i kommunal socialtjänst. Två ämnen var av särskilt intresse för min studie; skillnader och likheter i socionomernas berättelser kopplat till större och mindre kommuner, sett till kommunernas folkmängd, samt om socionomerna uttryckte huruvida de kunde arbeta holistiskt med sina klienter.  Studien utfördes med hjälp av åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i sex olika kommuner med varierande kommunstorlek. Materialet analyserades sedan utifrån konstruktivistiskt grundad teori med inspiration av en socialpsykologisk teori om trygga sociala band. Utifrån analysen av resultatet genererades begreppet jaget som verktyg. Studien visar att jaget som verktyg användes i större utsträckning av socionomer i de kommuner som var mindre till storleken jämfört med socionomer som arbetade inom socialtjänster i större kommuner. Nyinstitutionell teori användes för en vidare analys av resultatet och dess innebörd för socialt arbete. Studien visar att det finns ett glapp mellan vad socionomer lärt sig via sin utbildning och vad för typ av arbete de förväntas utföra i kommunal socialtjänst. / Is there a difference in work experience for social workers if they work for the social services in the city or in the countryside? Problems such as these seeded the idea behind the thesis, and was narrowed down to the following research question; to study social workers description of how they work with their clients and if there were any differences in their descriptions depending on organizational structure. The social workers interviewed throughout this thesis were employed within the municipalities social service and worked with decision making concerning social be nefits. Two aspects were of particular interest; differences and similarities of the social workers descriptions related to population size of the municipalities and if the social workers expressed that they could work in a holistic manner with their clients.  This study was conducted with the help of eight semistructured qualitative interviews in six municipalities of varying sizes. The material was later analyzed with the help of constructive grounded theory with inspiration taken from social psychological theories about safe social bonds. The result of the analysis was generating the term the self as a tool and the study showed that the generated term was more prevalent in the descriptions from social workers that were employed in smaller municipalities compared to the social services in larger municipalities. Institutional theory was used to further analyze the results and their implicaitons for social work. The study showed that there is some discrepancy between what social workers are taught during their education and what they are expected to do when employed by the municipality social services.