Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ”historik” och ”texter, tolkning och symboler”. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram. Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen. Arbetet belyser de olika framstegen som gjorts till förmån för kvinnan inom det religiösa livet. Litteraturen diskuterar även runt orsaker till och verkningar av denna problematik. Analysen har visat på betydande skillnader mellan de olika grenarna ifråga om feministiska framsteg. Den har också påvisat att feminismen som tendens, sakta men säker tilltar. Samtidigt visar arbetet på att feminismen som rörelse fortfarande möter hårt motstånd inifrån rörelsen. Den visar också att samhälle, religion och kultur samverkar i de framsteg respektive motstånd som möter feminismen som rörelse.

No description available.

I förskolans läroplan står det att verksamheten ska utveckla hos barnen ett kritiskt förhållningssätt till digital teknik. Inom forskning används begreppet kritisk digital literacy för att definiera förmågan att kunna kritiskt granska digital teknik och media. Forskning om detta inom en svensk förskolekontext är dock begränsad. Syftet med studien är därför att generera kunskap om hur förskollärare uppfattar kritisk digital literacy och hur detta påverkar hur de utformar och utför sitt pedagogiska arbete rörande det. Detta genom att använda konstruktivistisk grundad teori som metodologi och intervjuer med förskollärare. Den grundade teorin Kritiskt reflektionsarbete inom ett avgränsat digitalt landskap har konstruerats. Den visar att förskollärarna uppfattar kritisk digital literacy som att kritiskt reflektionsarbeta (kritiskt innehålls- och teknikgranska). Faktorer som påverkar deras uppfattningar är en reflektionsstyrning (följa direktiv samt kollegialt samarbeta). Detta formar ett avgränsat digitala landskap och utifrån det utför de en förskoleundervisning i källkritik, nätetik och teknikgranskning. De arbetar med barnen källkritiskt genom att 1) internetsöka, 2) bild- och filmmanipulera samt arbetar de med 3) nätetik genom dokumentation och produktion och en 4) generell kritisk teknikgranskning. En slutsats som dras är att det pedagogiska arbetet rör sig inom en risk- och möjlighetsdiskurs. Exempelvis tar en del förskollärare till olika strategier för att ”våga” involvera barnen i internetsökningar.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur tillgången och användning av digitala verktyg ser ut i de svenska skolorna. Fokus ligger på faktorer som lärarnas ålder, länet de arbetar i, deras utbildning och arbetslivserfarenhet. Det teoretiska ramverket som studien grundar sig på är den konstruktivistiska inlärningsteorin och TPACK. De teoretiska begreppen som används är learning by doing, learning by discovery, technological knowledge, pedagogical knowledge och content knowledge. Studien är kvantitativ och baseras på en enkätundersökning där 135 lärare deltagit. Den insamlade datan analyserades med hjälp av diagram, tabeller och innehållsanalys. Resultaten visar att de svenska skolorna har en lång väg till en jämlik tillgång till digitala verktyg. Dock är tillgången inte den enda orsaken till att de digitala verktygen, i de flesta fallen, integreras i undervisningen i liten utsträckning. Faktorer som ålder, län, utbildning och arbetslivserfarenhet påverkar hur mycket de digitala verktygen används i undervisningen. Det är en fördel om läraren är yngre, bor i en storstad, har fått utbildning i digitala verktyg och arbetat inom yrket i mer än fem år.

The request for permission to complete a Quran burning in Malmö sparked strong emotions, particularly among muslims. Some people have used physical means to express their emotions, resulting in demonstrations. Using a critical discourse method, this study critically analyzed 259 comments on how forum writers on Flashback valued Quran burning. This study takes a perspective that focuses on developing knowledge that can help people who are disadvantaged. Social constructivism and intersectionality are the theories that have been adopted. The study reveals themes that almost entirely center on muslims reactions to the event rather than the event itself. Many themes are pro-Quran burning, and some of those who are against it are not motivated by anti-discrimination concerns. It turns out that forum writers place more value on the burning of the Quran and less on muslims and their faith.

Varje kommun har ett lagstadgat ansvar att ha uppsikt över de ungdomar i kommunen som varken arbetar eller studerar. Det innebär också att kommunen måste erbjuda ungdomarna alternativ sysselsättning eller hjälp att återgå till någon form av studier eller arbete. Syftet med studien är att undersöka hur studie och yrkesvägledare inom två olika enheter (kommunala aktivitetsansvaret och ett arbetsmarknadsprojekt) arbetar med målgruppen unga som varken arbetar eller studerar. För att undersöka detta har följande frågeställningar utformats: Hur beskriver studie- och yrkesvägledarna målgruppen? Vilka utmaningar beskriver respondenterna att de ställs inför vid vägledning av målgruppen? Hur arbetar respondenterna för att ta sig an dessa utmaningar? Studien har genomförts med kvalitativ metod. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. De teoretiska utgångspunkter och begrepp som sedan använts för att analysera empirin är Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och begreppsapparat samt Antonovskys teori om KASAM. Vi har också använt oss av Anders Lovéns modell över förändringsfall och valfall. Resultatet visar att arbetet med vägledning av unga som varken arbetar eller studerar är komplext då målgruppen är heterogen och förekomsten av psykisk ohälsa och personliga bekymmer hos ungdomarna kan försvåra vägledning i traditionell mening. I resultatet framkommer även strukturella utmaningar som försvårar respondenternas arbete.

Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.

Denna studie har som syfte att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjandearbete. Våra frågeställningar som vi lutat vår studie mot har varit: På vilket sätt arbetarstudie- och yrkesvägledare i grundskolan hälsofrämjande i det enskilda arbetet? Vilkahälsofrämjande insatser anser studie- och yrkesvägledare i grundskolan att de kan bidra och bidrar med genom elevhälsan?För att ta reda på detta valde vi att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledareverksamma i grundskolan. Det empiriska materialet har tagits fram genom en kvalitativmetod. Analysen har bearbetats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM,salutogenes och konstruktivistisk vägledning.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar hälsofrämjande genom attskapa goda relationer och trygghet hos eleverna. I det enskilda arbetet kopplas olika delar i vägledningen som hälsofrämjande arbete, såsom arbetet med självkännedom, motivation och framtidstro. Genom att vara en del av skapandet av en god skolmiljö arbetar studie- och yrkesvägledarna hälsofrämjande. Här blir arbetet med inkluderande och gemenskap tydligt. Genom elevhälsan bidrar studie- och yrkesvägledarna med sin profession för att få alla elever att nå sina mål. Där är studie- och yrkesvägledarna en del av ett nätverk kring de elever som behöver extra stöd. Elevhälsan innebär att studie- och yrkesvägledarna får en helhetsbild av eleverna, som innebär bättre förutsättningar för att de ska kunna ge rätt stöd till varje enskild elev.

Tidigare studier inom forskningsfältet kompetensutvecklingsforskning efterfrågar mer kunskap om de processer som kan stärka professionellt lärande i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av just de processer de är med om i samband med kompetensutveckling i förskolan och utveckla kunskap om kompetensutvecklingsstrategier. I detta sammanhang handlar det om sådana strategier som kan utgöra villkor och förutsättningar för ett stärkt professionellt lärande. Därmed kan studien utgöra ett bidrag i utvecklingen av kunskap om vilka typer av kompetensutvecklingsstrategier (villkor och förutsättningar) som krävs för utvecklingen av professionellt lärande bland verksamma pedagoger i förskolan. Studiens empiriska material utgörs av tre fokusgruppsintervjuer med totalt nio informanter; tre barnskötare, fem förskollärare och en rektor, i fyra förskolor i två olika förskoleenheter. Konstruktivistisk grundad teori används för att generera ny teoretisk förståelse om ett fenomen. I det här fallet, vad de verksamma själva menar hjälper dem att stärka sitt professionella lärande. Resultatet visar att när förskolans yrkesverksamma resonerar om sina erfarenheter av kompetensutvecklingsstrategier och vilka förutsättningar som krävs för deras professionella lärande hänvisar de till olika aspekter av förskolans inre organisation. Studiens resultat kan sammanfattas med ett påstående; Förutsättningarna för gynnsam kompetensutveckling utgörs av en fungerande organisation med avseende på kompetensutvecklingens form och innehåll, organisationen av tid, organisation av lärande praktiker, samt organisation av förutsättningarna för professionella relationer. Sammantaget kan en sådan organisation ge förutsättningar för ett professionellt lärande. När alla eller flera av de här aspekterna av organisation uppfylls ges alltså förutsättningar för förskolepedagogerna att stärka sitt professionella lärande. En konsekvens av detta resultat är att ansvariga som planerar för kompetensutveckling behöver lägga stor vikt vid planeringen av organisatoriska aspekter, det vill säga det konkreta ”hur:et” i tid, rum, relationer, och inte bara tänka på innehållet i kompetensutvecklingen. Det vill säga, organisationen av processen från en kunskap till dess implementering i det praktiska arbetet. / Previous studies in the field of professional development research demand more knowledge about the processes that can strengthen professional learning in preschool. The purpose of the present study is to examine professionals' experiences of precisely the processes they are involved in in connection with professional development in preschool and to develop knowledge about professional development strategies. In this context, these are strategies that can constitute conditions and prerequisites for strengthened professional learning. Thus, the study can be a contribution to the development of knowledge about the types of professional development strategies (conditions and prerequisites) required for the development of professional learning among active educators in preschool. The empirical material of the study consists of three focus group interviews with a total of nine informants; three babysitters, five preschool teachers and one principal, in four preschools in two different preschool units. Constructivist theory is used to generate new theoretical understanding of a phenomenon. In this case, what the practitioners themselves mean helps them to strengthen their professional learning. The results show that when the preschool's professionals reason about their experiences of professional development strategies and what prerequisites are required for their professional learning, they refer to different aspects of the preschool's internal organization. The results of the study can be summarized with a statement; The prerequisites for favorable competence development consist of a functioning organization with regard to the form and content of professional development, the organization of time, the organization of learning practices, and the organization of the conditions for professional relationships. All in all, such an organization can provide the conditions for professional learning. When all or more of these aspects of organization are met, conditions are thus provided for preschool educators to strengthen their professional learning. One consequence of this result is that those responsible for planning for competence development need to attach great importance to the planning of organizational aspects, ie the concrete "how" in time, space, relationships, and not just think about the content of professional development. That is, the organization of the process from a knowledge to its implementation in the practical work.