Examensarbetet tar utgångspunkt i färska rapporter från skolverket vilka bland annat riktar kritik mot läroplanerna från 1994 som gjort att den svenska skolan gått mot att bli alltmer individualiserad. Som en följd av den ökade individualiseringen har segregeringen mellan elever ökat och social bakgrund har fått allt större betydelse för hur väl eleverna klarar av skolan. Syftet med examensarbetet har dels varit att förklara hur en förändrad syn på bedömning som tar utgångspunkt i en förändrad kunskapssyn, ger eleverna rätt till inflytande över bedömningsprocess. I examensarbetet lyfts den forskning fram som lett fram till en förändrad kunskapssyn och som givit ett förändrat sätt att se på bedömning där vikten av att eleverna görs delaktiga kommer i fokus. Ett annat syfte med examensarbetet var att förklara vad en tydligare bedömningsprocess innebär. I examensarbetet framhålls flera exempel på olika arbetsmetoder, förhållningssätt och organisatoriska förändringar som har elevansvar och elevinflytande i fokus och som gör en tydligare bedömning möjlig. Även forskning som visar hur elevers delaktighet i bedömningsprocess främjar lärandet, framkommer. En kvalitativ och en kvantitativ metod har kombinerats i min undersökning, där tre lärare har intervjuats om bedömning och i deras respektive tre klasser har eleverna fått besvara en enkät med frågor om bedömning. Resultatet av undersökningen visar att ålder och kön inverkar på hur medvetna eleverna är om det egna lärandet. Ju äldre eleven är desto mer medveten blir de och flickorna tenderar, jämfört med pojkarna, att uppvisa större medvetenhet om sitt lärande. Resultatet visar också att lärarna förklarar och tydliggör målen och att eleverna i viss utsträckning har inflytande över arbetsmetoder. Däremot övas eleverna sällan i självbedömmning och de har heller inte har inflytande över formulering av bedömningskriterier.

Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssättet Matematik på talets grund (MTG) samt i några matematiklärares klassrum.De metoder vi använt oss av för att få svar på vårt syfte och frågeställningar är komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Vårt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lärande tydligt. Vi kan också konstatera att MTG är ett konstruktivistiskt arbetssätt. När det gäller konstruktivismen i klassrummet, så visade vår undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors inställning försvårar den nyexaminerade matematiklärarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt. Läroboken tar allt för stor plats i deras undervisning, vilket hämmar ett konstruktivistiskt arbete.

I den här uppsatsen görs en postkolonial, feministteologisk och konstruktivistisk analys av det ursäktstal Svenska kyrkan framför till det samiska folket hösten 2021. Med hjälp av den postkoloniala feministteologen Kwok Pui-lan och den kontextuella teologen Marcella Althaus-Reid närmar sig uppsatsen frågan om det i ursäktstalet finns uttryck för koloniala tendenser eller möjliga befrielser från sådana. Analyses leder till ett utforskande av dynamiken mellan föreställningar om kön, sexualitet, den Andre och naturem, där dessa visar sig vara tätt sammanvävda i en dualistisk ontologi konkretiserad i heterosexuella antaganden. För att bli fri från koloniala tendenser krävs de gamla heterosexuella antagandenas undergång. Bara i den ömsesidiga enhetens harmoni skapas nytt liv.

Studien syftar till att undersöka de anställdas uppfattning om det tillvägagångssätt de har, inom grön rehabilitering med naturen som hjälpmedel, för att stötta kvinnor med stressrelaterat utmattningssyndrom tillbaka till sysselsättning. Vidare undersöks hur de anställda uppfattar studie- och yrkesvägledarens yrkesroll och vilka kompetenser vägledare besitter som kan bidra till rehabiliteringen. Denna studie har genomförts med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med anställda vid fem olika gröna rehabiliteringsenheter för att få en så målande bild som möjligt över hur det ser ut på olika gårdar. Informanterna vittnar om en framgångsrik rehabilitering där deltagarna får möjlighet till lugn och ro i sin rehabilitering och där forskning pekar på den gröna miljöns positiva effekter. Orsakerna till stressrelaterat utmattningssyndrom hos kvinnor är framförallt det oavlönade hemarbetet samt bristen på återhämtning och de höga kraven som finns både i arbets- och hemmamiljön. Några informanter skulle vilja se en större samverkan inom den gröna rehabiliteringen där deltagarna får chansen att träffa olika professioner med olika kompetenser på samma plats. Grossi och Jeding (2018) menar att personer med utmattningssyndrom kan ha svårt att navigera sig mellan flera utspridda enheter och att det tar för mycket energi. I en sådan samverkan anser vi att en studie- och yrkesvägledare har en given roll då utbildade vägledare besitter kunskaper som kan hjälpa och stötta deltagarna ur ett stressrelaterat utmattningssyndrom.

I vårt samhälle finns många miljöproblem och olyckor av olika slag inträffar som påverkar vattens kvalitet. Till exempel översvämningar eller oljeutsläpp kan leda till att vattendirektivets mål, en god vattenstatus, inte kan uppnås eller bevaras i en vattenförekomst. Att förstå, förebygga och åtgärda sådana händelser är en viktig del av vattenhanteringen. I denna uppsats gör jag ett försök att koppla samman två huvudinriktningar som kan urskiljas i diskussionen om risker. Det är ett traditionellt naturvetenskaplig perspektiv som i uppsatsen benämns som ett objektivistiskt perspektiv och som representeras av teknisk riskanalys, samt ett perspektiv som har sin grund i sociologin och som tar ett konstruktivistiskt grepp om riskfrågor, här representerat av miljökonstruktivism. Syftet med uppsatsen är att titta på hur vattendirektivets artikel 4 punkt 6, som berör tillfälligt undantag från god status vid olyckor, ska tolkas och hur direktivet för vatten kan komma att påverka hanteringen av olyckshändelser. Jag identifierar behov av förändring i nuvarande riskhantering och tittar på hur begreppet indikatorer kan tolkas. Vidare diskuteras hur ett konstruktivistiskt perspektiv användas för att förstå och hantera risker. Slutligen förs diskussion om hur en gemensam tvärvetenskaplig diskussionsgrund kring risker skulle kunna se ut. För att belysa dessa frågeställningar använder jag två olika händelser som exempel på risker i uppsatsen, översvämningarna i södra Norrland under sommaren år 2000 samt oljeolyckan med fartygetFu Shan Hai utanför Bornholm sommaren 2003. För att besvara de frågeställningar som ställts upp har intervjuer med anställda på kommun och länsstyrelser i de berörda områdena genomförts och texter, i form av rapporter om de två händelserna, har analyserats. Slutsatserna i uppsatsen är att det, för att få ett effektivt arbete med risk- och miljöfrågor, måste arbetas fram tydliga riktlinjer för vattendirektivet. Tidigare inventeringar av risker från till exempel kommuner, länsstyrelser och Räddningsverket kan ligga till grund för bedömningen av potentiella händelser, konsekvenser och åtgärder. Vid olyckor som de som diskuteras i uppsatsen kan många olika typer av konsekvenser uppstå och det är svårt att förutsäga vilka skador kan uppkomma. Dagens riskhantering begränsas av att ansvarområdena är utspridda och riskidentifieringen är idag splittrad på olika myndighetsnivåer. Analysen av intervjuer och texter visar att den personal som arbetar med räddningstjänst har bristfälliga kunskaper om olyckors miljökonsekvenser. En bättre och målstyrd organisation och samarbete mellan olika ansvarsområden som räddningstjänst och natur- och miljövård, både hierarkiskt och geografiskt, är en förutsättning för ett effektivt riskhanteringsarbete. Ingen klar slutsats kan dras om hur indikatorer kan användas i arbetet med stora olyckor. Det är viktigt att det efterhand utarbetas en klar definition hur begreppet ska tolkas. Miljö- och riskfrågor kopplas inte bara samman med naturen utan även i högsta grad med vårt samhälle. Jag hävdar att en mer jämlik roll mellan olika vetenskaper krävs, baserat på en förståelse om miljö- och riskproblem som flervetenskapliga. Detta är en grundläggande tanke i mycket av det miljö- och riskarbete som sker idag. Jag föreslår att en stratifierad ontologi kan fungera som denna gemensamma diskussionsgrund för hur utbyte av vetenskaplig kunskap skulle kunna ske och hur olika vetenskapliga discipliner ska förstås i förhållande till varandra.

Uppsatsen tar avstamp i problematiken kring en växande ohälsa och oro kring framtiden bland ungdomar i dagens samhälle. Som resultat av detta har intresset för skolans elevhälsoarbete och att verka förebyggande och hälsofrämjande vuxit. I hälsoarbetet ingår även att stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål. I lagstiftning ingår inte uttryckligen att studie- och yrkesvägledaren är en självklar del i elevhälsan, eller skolans elevhälsoteam. Trots detta utgör de ofta en del av detta arbete och innehar värdefulla kompetenser för att utföra uppdraget. I relation till detta är syftet med studien att undersöka studie- och yrkesvägledares roll i elevhälsoteamet samt på vilket sätt deltagandet i teamet påverkar vägledningsarbetet. Vilket kommer då utgå från frågeställningarna: Hur ser studie- och yrkesvägledare på sin roll inom elevhälsoteamet i gymnasieskolan och vilka insatser kan vägledaren bidra med? Vilka fördelar och nackdelar upplever studie- och vägledare att deltagande i elevhälsoteamet medför? För att bemöta studiens frågeställningar har författarna valt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en teoretisk utgångspunkt i konstruktivistisk vägledning och I-P-O modellen. Resultatet som påvisas är att vägledaren ofta har en självklar roll i teamet som är både fördelaktigt för dem själv samt för teamet. Samtidigt är det många faktorer som spelar in i hur studie- och yrkesvägledarens roll utformas i detta arbete. Vidare påvisas att studie- och yrkesvägledaren besitter många kompetenser som kan kopplas till det förebyggande och hälsofrämjande arbetet men att de inte alltid får utrymme att använda dem.

<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>S</strong>yftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering.</p><p>Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål.</p><p>Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande.<strong> </strong>Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad.</p><p>En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val.<strong> </strong></p> / <p> </p><h2>Abstract</h2><p>The purpose of this thesis was to give a picture of how a number of student counsellors at the university look on their commission in the perspective of widening recruitment.</p><p>The thesis also showed what strategies the universities have to widen their recruitment and of how to use counselling for this purpose.</p><p>The method was qualitative and the result was founded on interviews with ten student counsellors from two different universities and from two persons who work overall with widening recruitment and diversity. This study shows that student counsellors regard widening recruitment as an important task in their work. It emerged under the interviews that counselling is more psychological than social, which means that the counsellors focus more on factors like interests, values and competence rather than social context with factors like social class and gender. There are elements of trait and factor thinking as well as a great deal of<strong> </strong>process thinking. The university regards student counselling as an important activity and is using it for widening recruitment, but the knowledge of  it and its use is somewhat undeveloped.</p><p>A vision for the future is that the counsellor has more the task of a social reformer. The counsellor would then be the one who encourages the student for choices beyond the norms.</p>

<p>Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.</p><p>I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer. Jag för också, med utgångpunkt i teorier om det språkliga tecknets godtycklighet, en diskussion utifrån undersökningens resultat. Där resonerar jag bland annat kring de politiska konsekvenserna av att kommunism, som det verkar med hänseende till debattens utgång, inte längre kan användas som beteckning för 'drömmen om ett klasslöst samhälle'.</p>

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering. Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål. Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande. Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad. En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val. / Abstract The purpose of this thesis was to give a picture of how a number of student counsellors at the university look on their commission in the perspective of widening recruitment. The thesis also showed what strategies the universities have to widen their recruitment and of how to use counselling for this purpose. The method was qualitative and the result was founded on interviews with ten student counsellors from two different universities and from two persons who work overall with widening recruitment and diversity. This study shows that student counsellors regard widening recruitment as an important task in their work. It emerged under the interviews that counselling is more psychological than social, which means that the counsellors focus more on factors like interests, values and competence rather than social context with factors like social class and gender. There are elements of trait and factor thinking as well as a great deal of process thinking. The university regards student counselling as an important activity and is using it for widening recruitment, but the knowledge of  it and its use is somewhat undeveloped. A vision for the future is that the counsellor has more the task of a social reformer. The counsellor would then be the one who encourages the student for choices beyond the norms.

Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist. I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer. Jag för också, med utgångpunkt i teorier om det språkliga tecknets godtycklighet, en diskussion utifrån undersökningens resultat. Där resonerar jag bland annat kring de politiska konsekvenserna av att kommunism, som det verkar med hänseende till debattens utgång, inte längre kan användas som beteckning för 'drömmen om ett klasslöst samhälle'.