Föreliggande studie är en kvalitativ studie om personer vilka arbetar inom psykiatrisk vård och deras upplevelse av sitt arbete och sin arbetssituation. För att undersöka detta har fyra personer vilka arbetar med psykiatrisk vård intervjuats i mellan 30 till 50 minuter. Det som sades under intervjuerna är materialet vilket studiens resultat baserats på.         Materialet har bearbetats med hjälp av tematisk analys som genom en sexstegsprocess genererat fyra teman: brist på kommunikation och förståelse, ansvar och kompetens leder till känsla av meningsfullhet, tillfredsställelsen kring att ingen människa är den andra lik och vikten av att ha bra och goda relationer med kollegor.         Slutsatser vilka är möjliga att dra utifrån studiens resultat är att det är påfrestande för personalen att arbeta och leva i tider av förändringar och ovisshet men att det är arbetet med människan som är det centrala kring att personer väljer att arbeta med detta. Det är också möjligt att förstå vikten av hur graden av kontroll spelar in på de anställda och deras mående samt hur socialt stöd i form av goda relationer med kollegor är avgörande för trivsel på arbetsplatsen och hur väl de anställda klarar av att hantera stress och svåra situationer.

Expatriering är en viktig del av ett företags internationaliseringsprocess. Denna uppsats att behandlar de förväntningarna som företagsledningar och dotterbolagschefer har på syftet med expatriaters uppdrag och vilka roller de förväntas inta. Denna studie använder sig av ett svenskt multinationellt företag för att studera detta. Genom intervjuer med detta företags ledning och ett antal av företagets dotterbolagschefer framkom det att Scania tidigare har haft oklart formulerade förväntningar och syften, men att företaget sedan några år tillbaka börjat aktivt jobba med att förbättra detta. De förlitar sig på att deras verkställande direktörer kan uppfylla följande syften; positionsfyllnad, kommunikation och kontroll, och att de intar roller där de förbättrar kommunikationen, bygger nätverk och utökar sitt sociala kapital samt övervakar dotterbolagen.

De senaste åren har det kommit flera regelverk som berör bland annat internkontroll, två exempel är den amerikanska SarbanesOxleyAct och SvenskKod för Bolagsstyrning. Båda dessa regelverk har utsett styrelsen ochledningen som de huvudansvariga för företagets interna kontroll. Revisorerska sedan testa den interna kontrollen i företaget för att se att den fungerar.Svenska revisorer har Revisionsstandarder (RS) som de ska följa i sitt arbete.RS 240 och RS 400 behandlar intern kontroll. Av RS framgår det att detfinns vissa begränsningar i den interna kontrollen och revisorn måste framförallt granska de områden där risken för oegentligheter och fel är störst. Deområden som har uppmärksammats av RS är bland annat att ledningen gårförbi etablerade kontroller. Det kallas även för management override ofinternal controls och benämns ofta som Akilleshälen för den internakontrollen. Det beror på att de som är ansvariga för designen,implementeringen och upprätthållandet av den interna kontrollen har störstinblick i den och då även möjligheten att ta sig runt den och begåbedrägerier.Oavsett hur bra den interna kontrollen är utformad i företaget finns det alltiden risk för att ledningen går över den då de har en större inblick i hur alltfungerar. Därför är det intressant att ta reda på vilken betydelse som bolagetsinterna kontroll har för revisionen. Revisorn har till uppgift att bedömarisken för oegentligheter som på ett väsentligt sätt kan påverka bolagsresultat och ställning eller frågan om ansvarsfrihet, dock har inte revisionentill självständigt syfte att hindra eller upptäcka förskingringar med mera.Även om det alltså inte åligger revisorerna att förebygga oegentligheter uppkommer ändå frågan vad revisorer kan göra för att förhindra management override.Syftet är således att redogöra för vilken betydelse bolagens interna kontrollhar för revisionen samt beskriva vad revisorerna kan göra för att förhindramanagement override of internal controls. Det här för att bidra tillteoriutveckling och en ökad förståelse för hur revisorerna i praktiken ser påintern kontroll och bedömer möjligheterna att hantera management override.För att kunna uppfylla syftet har vi använt oss av induktiv och kvalitativmetod för att samla in data. Vidare har vi bland annat läst vetenskapligaartiklar och publikationer av FAR. För att samla in primärdata genomfördevi fyra stycken intervjuer med revisorer.Vi har kommit fram till att betydelsen som revisorerna kan tillskriva deninterna kontrollen är beroende av ledningens attityd till den. Vidare kan deninterna kontrollens betydelse vid revisionen stärkas om revisorerna gesmöjligheten att vidta sanktioner mot företagen om brister i den internakontrollen inte åtgärdas. Vi har även funnit att revisorerna bedömer sinamöjligheter att förhindra management override som begränsade. Ytterligareinsikter är att revisorernas begränsningar i att förhindra det ligger i att dereviderar bolagen i efterhand samt att det inte finns tillräckligt med tid fördet. / Uppsatsnivå: D

Information är en tillgång som liksom andra viktiga tillgångar har ett värde fören organisation och därmed måste få ett lämpligt skydd. Målet medinformationssäkerhet är således att skydda informationen mot olika hot. Det ärviktigt för flera olika intressenter att den information företag delger är trovärdigoch rättvisande, något som en revisor har till uppgift att säkerställa. Att granskadatorprogram är en av de svåraste uppgifterna som finns för en revisor.Antalet komplexa system ökar ständigt och därför behövs ofta experthjälp iform av IT-revisorer.Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka krav som idag ställs på företagsinformationssäkerhet, sett ur revisionssynpunkt och hur de här kraven harförändrats över tiden. Syftet har även varit att beskriva vad som innefattas ibegreppet och att beskriva den process som sker då en revisor granskar företagoch dess informationssystem. För att studera det här har revision som är ITrelateradbehandlats för att undersöka problemområdet genom att användakvalitativ metod. Intervjuer har skett med två IT-revisorer på en revisionsbyrå,en IT-säkerhetsarkitekt på bank, en revisor vid Skatteverket samt en driftschefpå ett postorderföretag.Informationssäkerhet handlar om att skydda den värdefulla och känsligainformationen mot olika former av hot och på så vis säkerställaorganisationens fortlevnad. Det här går att uppnå på olika sätt.De slutsatser som dragits från studien är att noggrannheten att efterleva kravenpå informationssäkerhet har blivit viktigare idag. Dock är kraven i sig desammasom förr. Företag skall nu som då lagra information på en fysiskt säker plats.Då en IT-revisor granskar ett företags informationssäkerhet är målet medgranskningen att säkra affärsriskerna. Det här görs på olika sätt bl. a.beroende på företagets storlek och komplexiteten i deras system. / Uppsatsnivå: D

SammanfattningVi har i vårt fördjupningsarbete ingått i ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Chalmers Tekniska Högskola, vi har därigenom fått ta del av genomförda forskningsprojekt mellan Chalmers Tekniska Högskola och fordonsindustrin, främst Volvo. Syftet med vårt fördjupningsarbete är att belysa makt och kontroll inom vissa delar av fordonsindustrin under perioden 1990-2005, specifikt har vi undersökt vilka uttryck kontrollen tagit sig på verkstadsgolvet i de båda produktionssystemen, löpandeband respektive alternativ montering. Vi granskar diverse argument för och emot alternativ montering, sedan presenterar vi våra skilda erfarenheter av de båda produktionssystemen, samt vår gemensamma förförståelse av att alternativ montering är att föredra samt att en tydlig kontroll inte gynnar människan. Vi har gjort en genomgång av tidigare forskning bl.a. inom områdena egenkontroll och ledarskap, och även tittat på valet av kontroll eller motivation som en styrningsstrategi. Därefter introducerar vi de teorier som vi använt oss av och då framför allt Mintzbergs strukturering av organisationer. Dessa mynnar sedan ut i en beskrivning av de fyra aspekter av kontroll som vi själva konstruerat inför analys och diskussion; egenkontroll, socialkontroll, direktkontroll och tekniskkontroll. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv och en tidigare, i samband med nämnda forskningsprojekt, insamlad empiri, vilken utgörs av filmade intervjuer samt observationer. I vårt metodkapitel ger vi fallbeskrivningar och redogör för etiska överväganden. Resultatkapitlet inleds med en presentation av kategorier vi skapat för att underlätta bearbetningen av empirin. Vi har kommit fram till att den tydligaste kontrollmekanismen vid löpandebandet är bandets rörelse och vid dockmonteringen ansvarskänslan. Kontrollen tycks ha en rutinartad effekt i båda produktionssystemen. Vid dockmonteringen framkommer det att kontrollen får negativa konsekvenser för det sociala samspelet, på så sätt att det uppstår konflikter.

Inledning: Som svar på de redovisningsskandaler som förekommit desenaste åren så tillkom lagen Sarbanes Oxley Act i USA. Lagen har ävenpåverkat länder runt om i världen som är noterade på den amerikanskabörsen, därav är även ett antal svenska bolag berörda av lagen. Syftet medlagen är att återställa investerares förtroende för aktiemarknaden ochgarantera att den finansiella informationen från företagen stämmer överensmed verkligheten. För att säkerställa tillförlitligheten i de finansiellarapporterna sätts interna kontroller upp i företagen som gör det lättare attupptäcka fel och bedrägerier i god tid. Intern kontroll innebär att man följerupp styrningen av verksamhetens processer. Oegentligheter i den finansiellarapporteringen kan leda till höga straff i form av böter och fängelse vilketökar kraven på ledningen då de hålls som ytterst ansvariga för attrapporteringen är korrekt. Implementeringen av lagen är en dyr ochtidskrävande process för bolagen och kan upplevas som komplex ochbyråkratisk. Man har under senaste tiden sett en tendens till att många bolagväljer att avregistrera sig från den amerikanska börsen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några få svenskaföretag ser på SOX 404, intern kontroll, samt vilka konsekvenser processenhar medfört efter införandet. Studien syftar även till att undersöka positivaoch negativa effekter som arbetet med SOX 404 har inneburit samt omoväntade synergieffekter har uppstått under arbetets gång.Metod: Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie, där SOXansvariga på Volvo bussar, SKF och Swedish Match har intervjuats.Resultat: De konsekvenser som har uppkommit efter införandet av SOX hossvenska bolag har varit relativt förväntade. Man har dock upptäckt en delbåde positiva och negativa synergieffekter under arbetets gång hos vissabolag. Förutom att SOX har inneburit betydligt högre kostnader än vadföretagen hade räknat med så visar undersökningen även att SOX har stärktden interna kontrollen hos företagen samt bidragit med en delkonkurrensfördelar. / Uppsatsnivå: C

I studien analyserade vi chefers upplevelser av villkoren i ett utökat chefskap samtförutsättningarnas betydelse för upplevda krav, kontroll och stöd. Vi har utfört vår studie påSödra Älvsborgs Sjukhus och avgränsat oss till de intervjupersoner som berörs av en utökadchefsroll, tillika vårdenhetschef. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och utgått från enhermeneutisk ansats. Vi har genomfört åtta intervjuer som vi sedan byggt vårt empiriskamaterial på. Vidare har vi valt att utgå från Henry Mintzbergs grundläggandeorganisationsteori och strukturmodell men även utgått från Karasek och Theorells krav- ochkontrollmodell. Studien visade på att samtliga vårdenhetschefer var mitt i en förändringvilket innebar att utveckla avdelningschefskapet till ett vårdenhetschefskap. Som stöd i dennaförändring har vårdenhetsmöten upprättats som ett led till bättre samverkan vilket upplevdessom positivt av samtliga intervjupersoner. Ur resultatet framkom det också attomstruktureringen; att gå från avdelningschef till vårdenhetschef, resulterade i vissa följder.Delar av dessa var avsaknaden av engagemang samt att stress utvecklades hosintervjupersonerna. I många fall räckte inte tiden till för att genomföra omstruktureringensamtidigt som det dagliga arbetet skulle utföras. Vår slutsats är att villkoren varierade ochberoende av hur förutsättningarna såg ut påverkades synen på hur man förhöll sig i sittvårdenhetschefskap. Dessutom hur intervjupersonerna strukturerade och implementerade nyariktlinjer. Hur olika situationer som uppstod i det dagliga arbete hanterades, berodde på hurintervjupersonerna upplevde förutsättningarna för kontroll, krav och stöd. Samtidigt såg desitt vårdenhetschefskap som fritt, utmanade och personligt utvecklande.

Bakgrund: Det postindustriella samhället har fått en ny syn på arbetaren där man ska vara självgående mångkunnig och flexibel, vilket är helt andra krav än de som fanns under industrialismen. Då en allt större konkurrens infinner sig på arbetsmarknaden, får företagen även en möjlighet att ställa ibland till synes orimliga krav på sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer åtråvärda att behålla, till skillnad från den som inte är flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i. Anledningen till detta nya synsätt på arbetaren uppkom i samband med att nya villkor började ställas på företagen som krävde att de skulle vara mer flexibla samtidigt som de skulle kunna agera snabbare för att bemöta och hantera arbetsmarknadens krav (Allvin 2006:29).Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och i så fall varför flexibiliteten på anställda inom en organisation kan ha en negativ påverkan på individen och hur denna påverkan ställs i relation till arbetet.Metod: Vi har utfört nio stycken intervjuer i vårt arbete där vi valt en kvalitativ ansats.Huvudresultat: De krav som ett flexibelt arbete innebär på SÄS är bland annat ett högt arbetstempo med många bollar i luften. Detta kan i sin tur leda till minskad kontroll över sitt arbete om man inte har den kompetens som arbetet kräver och framför allt om man inte är flexibel som person. Det ständiga sparandet på resurser i form av personalreduktion är en form av flexibilitetsanpassning från organisationen, vilket respondenterna kunde uppleva som frustrerande och irriterande. Att arbeta med minimala resurser ställer krav på individen att vara flexibel för att klara av sitt arbete. Det som framkommit är att begreppet flexibilitet kan användas ur ett arbetstagarperspektiv såväl som ett arbetsgivarperspektiv. Dessa perspektiv har samma målsättning och verkar för att effektivisera verksamheten. Ur resultatet framkom att respondenterna var nöjda med sitt arbetssätt men att kvaliteten på utförandet av arbetsuppgifter ofta kunde variera då resurserna på avdelningen inte var tillräckliga.

<p>Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa. Detta resultat ger insikter kring nya krav och hur de varierar mellan yngre och äldre men visar också tvärtemot tidigare forskning på att hög autonomi faktiskt kan leda till högre mental ohälsa än låg autonomi.</p>

<p>Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade. Studiens resultat visar att då organisationen byråkratiserats fanns det möjlighet för den att upprätthålla ett engagemang hos sina medlemmar. Värvningen är en central del för att fånga nya medlemmar men är också en central del till att bibehålla kontroll och inflytande över existerande medlemmar. Den sociala kontrollen inom Jehovas vittnen sker exempelvis genom angiveri, där medlemmarna kontrollerar och övervakar enskilda medlemmars engagemang. Ett annat sätt för Jehovas vittnen att upprätthålla sin organisation kan vara att utesluta tvivlarna för att de går emot de regler och normer som uppkommit i byråkratiseringen.</p>