Denna uppsats har studerat hur krav-kontroll-socialt stödmodellen påverkar den arbetsrelaterade stressen och ifall denna påverkan är stabil över tid. Den tidigare forskningen om modellen har gett tvetydliga resultat och denna uppsats försöker fylla den kunskapslucka som existerar. Resultatet visade att krav, kontroll och socialt stöd förklarade 22,7 2005 och 28,3 2016 procent av variansen för den arbetsrelaterade stressen. Det fanns signifikant samband mellan krav och arbetsrelaterad stress och för kontroll var resultaten tvetydliga. För socialt stöd fanns inga signifikanta samband för varken 2005 eller 2015. Vidare konstaterades att mer forskning inom fältet behövs.

Syftet med denna undersökning var att utreda hur ett telecomföretag i Umeå kommun arbetar med arbetsmiljöfrågor samt hur de anställda upplever den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbetsplatsen. Företaget har knappt 100 anställda varav 20 av dessa är anställda vid kundserviceavdelningen i Umeå. Vidare ska uppsatsförfattarna undersöka effekterna hur implementeringen av pulsklockor har upplevts av de anställda.Ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ forskningsmetod valdes till genomförandet och utformningen av undersökningen. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes tre intervjuer, varav två var fokusgruppsintervjuer med de anställda vid telecomföretagets kundserviceavdelning. Den tredje intervjun genomfördes med kundservicechefen. Undersökningen innebar en utredning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt företagets systematiska arbetsmiljöarbete utifrån ett medarbetarperspektiv. Vidare undersöktes vilken inverkan medarbetarna upplevde att implementeringen av pulsklockornas hade. De övergripande resultaten visade att den fysiska arbetsmiljön har stora brister vad gäller lokalen. Trängsel, dålig ventilation och höga ljudnivåer är följden av en kraftig expansion av företaget. Medarbetarna upplever dock ej den fysiska arbetsmiljön som ett större problem, då den psykosociala arbetsmiljön är så pass god. De upplever stöd från varandra och närmsta chefer, vilket bidrar till att de kan hantera brister i den fysiska arbetsmiljön. Företagets dokumentation kring systematiskt arbetsmiljöarbete saknar i stora drag den dokumentation som krävs, vilket uppsatsförfattarna anser beror på bristande kunskap kring ämnet. Avslutningsvis visade resultatet på att medarbetarna inte ansåg att pulsklockor hade gett någon större effekt, varken positiv eller negativ.

Primary production control of food in Sweden How does the county administrative boards work with improvements?     Author: Mikaela Stenlund   Abstract The county administrative boards are the responsible administrative authority for the primary production control of food in Sweden. The purpose of this study was to investigate how the county administrative boards work with improvements on primary production control of food, compared to some aspects from the Swedish National Audit Office report RIR 2014:12 and if any improvements can be seen at the present time. A survey was performed to find out if any improvement had been made. The survey included both quantitative and qualitative questions about food control, registration, control frequency, cooperation, resources and competence. 18 of the 21 county administrative boards answered the survey. The result from the survey indicate improvements in some fields of the primary production control of food, compared to the report RIR 2014:12. Areas that indicated improvements are an increased control frequency of registered primary production producers and that there were an increased proportion of registrations of the primary production producers that are required to register. Cooperation between the county administrative boards in addition to contacts for advice and support also indicated improvements.     Keywords: primary production, food control, official control, cross complience

I dagens samhälle är arbetsrelaterad stress vanligt förekommande och drabbar de flesta arbetsverksamma. Med bakgrund av detta ämnar denna studie undersöka hur fyra bemanningsassistenter på en vikariepool inom en kommunal verksamhet för funktionshindrade upplever sig stressade i relation till faktorer som krav, kontroll, ansträngning och belöning i arbetet. Detta kommer att genomföras genom en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer för att få en förklarande förståelse för respondenternas upplevelser. För att sedan undersöka om det föreligger några skillnader i upplevd stress i relation till de ovannämnda faktorerna har även respondenternas anställningsformer funnits i baktanke som ett diskussionsverktyg i uppsatsen. Det teoretiska ramverk som använts för att på bästa sätt besvara studiens syfte är Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll, Siegrists teori om ansträngning-belöning samt Bronners och Levis teori om emotionell trygghet. Studiens resultat visar att samtliga respondenter upplever sig stressade på grund av en låg kontroll över sin arbetssituation (det vill säga hur, när, och på vilket sätt något ska göras) medan kraven på att leverera är höga. Resultatet har även visat att balansgången mellan den insats respondenterna lägger i arbetet och dess medföljande belöning (oftast i form av uppskattning) är bristande, vilket i sin tur genererar stress. Vidare har det även framkommit att den mängd kontroll arbetstagarna har i arbetet samt den belöning de får i relation till arbetsinsatserna tenderar att skilja sig åt beroende på om arbetstagaren är tim- eller fastanställda på verksamheten.

Abstract Psychosocial illness is one of the biggest work problems today and we have chosen to focus this study around this area. The purpose of this study is to examine which factors that can affect middle managers´ psychosocial work environment with a special focus on the internal communication. In this study we cooperated with six smaller organisations, all together in one Group. We have conducted 13 semi-structured interviews with ten middle managers, three CEOs, two middle managers and in some cases one middle manager from each organisation and three CEOs from the organisations participate. This to get as reliable data as possible throughout the Group. The result in the study shows that the middle managers are satisfied with their work situation to a large extent because of a good communication and support from the top management. The middle managers in this study were all part of the management team and we think that this might help them from not being caught in the “hamburger situation”. / Sammanfattning Psykosocial ohälsa kan ses som ett av vår tids största arbetsproblem. Med anledning av detta har vi valt att forma denna studie kring detta område. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka mellanchefers psykosociala arbetsmiljö med ett fokus på den interna kommunikationen. I studien samarbetade vi med sex mindre organisationer, alla tillhörande samma koncern. Vi genomförde 13 semistrukturerade intervjuer varav tio mellanchefer och tre Vd:ar. Två mellanchefer, i vissa fall en mellanchef från varje organisation och tre Vd:ar från tre av organisationerna deltog. Detta för att få ett så tillförlitligt material som möjligt i hela koncernen. Resultatet i denna studie visar att mellancheferna trivs med sin arbetssituation och detta mycket på grund av en bra kommunikation och ett bra stöd från ledningen. Mellancheferna som deltog i denna studie satt med i organisationernas ledningsgrupper och detta tror vi bidrar till att mellancheferna inte upplever den så kallade “hamburgersituationen”.

Syftet med denna studie var att kartlägga hederskulturen och dess uttryck bland 15- 16 åringar i centrala Umeå, samt att undersöka om det finns någon skillnad mellan könen avseende dessa uttryck. Studien har en kvantitativ ansats, där digitala enkäter med totalt 15 frågor delades ut till 205 ungdomar i årskurs 9 på kommunala skolor i centrala Umeå. Resultatet visade att det finns ungdomar som lever i en hederskulturell kontext, och att merparten av dessa är pojkar. Könstillhörigheten visade sig också vara en viktig variabel när man ser till hur utsattheten tar sig uttryck; flickorna var mer begränsade vad det gäller skol -och fritidsaktiviteter, medan pojkarna upplevde sig mer kontrollerade, och var betydligt mer utsatta för psykiskt -och fysiskt våld än flickorna. Överlag visade studien att det finns betydligt större begränsningar för de hedersutsatta ungdomarna när det gäller huruvida de får delta i skol -och fritidsaktiviteter, jämfört med andra jämnåriga.

Vår studie har undersökt organisationen Epirocs organisationskultur, framförallt är det motivationsverktyg, kommunikation och makt som styrmedel som är i huvudfokus. Studien är uppbyggd med en deduktiv ansats. En kvalitativ metod har använts vid insamling av material och en hermeneutik tolkningslära har applicerats för att skapa en förståelse för vårt empiriska material. Resultaten av denna studie är att Epirocs organisationskultur används som styrmedel för att skapa motivation hos sina anställda. Organisationskulturen har bidragit med positiva effekter på både individens prestation och organisationen som helhet. Studien stödjer inte vissa tidigare studier, vilka kritiserar organisationskultur som används för att manipulera anställda på ett önskvärt sätt och att det är ett ―rent hyckleri‖. Utöver det har studien kommit fram att organisationskultur inte är ett inlåst fenomen, utan den kan påverkas både medvetet och omedvetet. Vi har även kommit fram att ansvarstagande hos anställda kan vara ett nytt tillvägagångssätt för organisationer för att övervaka sina medarbetare på ett omedvetet sätt.

Region Värmland lider av brist på sjuksköterskor och samtidigt väljer chefer i första linjen i slutenvården att avsluta sitt chefsuppdrag innan den kontrakterade tiden på fyra år löpt ut. Chefer i första linjen är mellanchefer med krav från såväl överordnade som medarbetare, och det kan vara svårt att leva upp till alla förväntningar. Syftet med studien är att studera varför många av chefer i första linjen väljer att inte fullgöra sittchefsuppdrag. Genom att studera hur cheferna upplever arbetskraven från arbetsgivaren och medarbetarna, kontrollen över det egna arbetet och det sociala stödet besvarar vi studiens huvudfråga där vi undrar varför det är hög personalomsättning på första linjens chefer i Region Värmland.Studiens datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio chefer i första linjen som arbetade på olika avdelningar i Region Värmlands slutenvård. Studiens teori har baserats på Karaseks & Theorells krav- och kontrollmodell, socialt stöd, Demeroutis et al JD-R modell, känsla av samhörighet, chefskap och ledarskap samt organisatorisk uppbyggnad. Med hjälp av den teoretiska referensramen har studiens intervjuguide formulerats.Studiens resultat visar att de studerade cheferna i första linjens arbetsbelastning och arbetskrav är höga. Kontrollen upplevs hög när det gäller det vardagliga arbetet i verksamheten, men den är låg när det gäller bemanning och beslut som fattas högre upp i organisationen. Socialt stöd är en avgörande faktor för att cheferna i vår studie ska kunna prestera i sin arbetsroll och uppnå tillfredsställande resultat. Det är problematiskt för cheferna att leva upp till de krav och förväntningar som sätts på dem eftersom kraven inte möts av tillräckliga resurser. Dessutom har många av cheferna i vår studie ambitioner om att arbeta med ledarskap och utvecklingsarbete, men flera av dem fastnar i bemanning där de bland annat behöver ersätta sjukskriven personal. Bakgrunden till bemanningsproblematiken är bristen på sjuksköterskor, vilket gör att de befintliga sjuksköterskorna har för hög arbetsbelastning och bränner ut sig. Det leder vidare till en ond spiral av underbemanning. De höga arbetskraven, den begränsade kontrollen och det svårtillgängliga stödet kan bidra till att chefer i första linjen avslutar sitt uppdrag i förtid. Det kan vara orsaken till den höga personalomsättningen av första linjens chefer i Region Värmland.

The aim of this bachelor thesis is to study the violations of soccer rules committed by male soccer players. Our methodological approach is qualitative, and our material consists of interviews with six players and three coaches active in division four and five in Småland. The theoretical framework we use consists of two concepts, namely social control and habitus in relation to fields. Our result display that there occure two different kinds of rule violations, intellectual and emotional. The intellectual rule violations are characterized by consideration of gain and loss. The emotional rule violations are not characterized by reflection from players but originate from negative emotions, these emotions in turn engender rule violations. Throughout these two themes we argue that both players and coaches are influenced by their experiences and past. This prehistory gives players and coaches schemas which help them to know when it is accepted to break or not to break the rules of soccer. The intellectual rule violations are motivated through the behavioral schema that both players and coaches have. These schemas are reproduced by informal comprehensions that exists in the world of soccer. The emotional rule violations are also motivated through behavioral schemas but are unlike the intellectual violations counteracted by informal comprehension. Although, these violations are still reproduced as they are deeply embedded in player and coaches behavioral schemas.

Bakgrund: På dagens marknader är logistiken kärnverksamhet för många företag. För ett företag som säljer någon typ av produkt är tillgängliggörandet av varan på den tidpunkt och den plats som kunden önskar ofta är en väsentlig del av värdet för kunden. Ändå outsourcar många företag sin logistik till tredjepartslogistikföretag (TPL). Styrning och kontroll i relationen med TPL-leverantören blir därmed viktigt för att uppnå önskvärda resultat med samarbetet.