Att lära sig läsa och förstå texters budskap är en komplex process. Vid läsforskning, bådenationellt och internationellt, är läsförståelsestrategier och textsamtal väl dokumenterade ilitterära texter med äldre elever. I denna studie stod emellertid de yngre elevernasfaktatextsamtal ur ett sociokulturellt perspektiv i fokus. I ett tidigt skede måste yngreelever lära sig hur man kan tolka skriftlig text (Baker et.al.2013). Studien har behandlattextsamtal i faktatexter när den forskande läraren läser högt för sjuåriga elever medWestlunds (2017) och Gears (2017) tolkning av den reciproka undervisningsmetoden.Syftet var att studera hur eleverna uppfattar läsförståelsestrategier och då specifiktstrategierna inre mentala bilder och hur de gör inferenser samt hur de individuelltanvänder dessa strategier till sin egen kunskap. Fokus låg också på hur ett kooperativtsynsätt påverkade elevernas resonemang i textsamtalen. Studien är en kvalitativ studie därintervju och deltagarnas observation användes som metod. Resultatet visade att elevernahade olika uppfattningar om de olika läsförståelsestrategierna. Elevernas användande avmetakognitiva strategier gynnade skapandet av inre mentala bilder. Att göra inferenservisades vara svårt för eleverna. Studien påvisade vikten av hur en god språkförståelsepåverkar elevers möjlighet att delta i textsamtal. Ur studiens resultat kan man se attgruppen har en positiv inverkan på elevers deltagande i textsamtalen och att detkooperativa arbetssättet påverkade den kommunikativa diskursen.

Att kunna kommunicera är makt. Kommunikation och varje enskild individs röst är en del av det demokratiska samhället. Kommunikation mellan människor leder till kunskapsutbyte och anpassas efter samhällets förändringar. Studien kartlägger utifrån en analys av två stycken vanligt förekommande tryckta läromedel hur mycket utrymme av läromedlens aktiviteter som ägnas åt aktiviteterna tala, lyssna och samtala. Att tala och lyssna är två grundpelare som samspelar för att den muntliga kommunikationen ska kunna uppstå. Studien bygger på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där analys av läromedlen ska synliggöra deras samband med den aktuella kursplanen i svenska för årskurserna 4–6 och dess centrala innehåll. Forskning idag påvisar att läromedelsgranskningar utförda av lärare är nödvändiga för att en högpresterande skola ska uppnås. I studien framgår det att några förekommande tryckta läromedlen inte ger den muntliga kommunikationen samma utrymme som att läsa och skriva. Det framkommer även att de tryckta läromedlen inte kan ses som kompletta utan sin tillhörande lärarhandledning.

Uppsatsen ämnar undersöka ifall lärare arbetar med kooperativt lärande i litteraturundervisningen, hur de arbetar med litteratur samt vilket arbetssätt eleverna föredrar. Det främsta syftet är att få insikt i lärares och elevers uppfattningar kring litteraturundervisningen och vilka metoder de själva har arbetat med och prefererar. Det görs genom tre lärarintervjuer och en enkät besvarad av tre olika gymnasieklasser med totalt 50 elever. Undersökningen utgår från teorier om att samtal och samarbeten mellan eleverna i litteraturundervisningen ökar deras förståelse för den lästa litteraturen. Den utgår även från att ett kooperativt arbetssätt höjer elevernas arbetsförmåga, förståelse och lärande. Resultaten visar att både lärare och elever föredrar att arbeta tillsammans med litteratur. De intervjuade lärarna menar att kooperativt lärande och elevsamtal förbättrar litteraturundervisningen. Eleverna anser att det är lättare att förstå litteraturen ifall de samtalar om den och får dela sina tankar och perspektiv med andra.