In his book The Limits of Morality, Shelly Kagan claims that contractarian approaches to ethics are incompatible with our common, everyday, "moderate" morality. In this thesis I defend a version of contractarianism that I believe leads to both deontological constraints and options; i.e., to a genuinely moderate morality. On my account, the parties to the agreement are conceived of as being motivated not only to promote self-interest, but also to formulate a code of ethics that gives proper respect to their moral status as persons. If such a picture of the bargainers' motivations is defensible, as I believe it is, then the 'moderate' may in fact have recourse to contractarianism in her defense of everyday morality, for - as my thesis argues - bargainers that are thus motivated will arrive at a moderate morality. / Master of Arts

No description available.

Thesis (M.A.T.) -- School for International Training, 2006. / Advisor -- Bonnie Mennell Includes bibliographical references (leaves 64-65).

Det blir alltmer vanligt med vegetarisk och vegansk kost i Sverige. Många väljer bort kött- och mejeriprodukter på grund av miljöaspekter men även för att främja djurens rättigheter. Mänskliga rättigheter är ett ämne som diskuteras bland annat i politiken, i skolan och på universiteten. Relationen mellan djurens rättigheter och mänskliga rättigheter diskuteras dock inte i lika hög grad, och hur vi ser den relationen varierarmellan olika personer. Jag tror att i princip ingen anser att andra arter än vi människor är moraliskt obetydliga men de allra flesta anser nog att vi människor är, i moralens ögon, viktigare. Hur relationen mellan människors och djurens rättigheterser ut har nog få funderat över i ingående detalj och med denna uppsats hoppas jag att vi kan få en tydligare bild av detta. / Vegetarian and vegan diets are becoming more common in Sweden. Many dismiss meat and dairy products due to environmental aspects and also in favor of animal rights. Human rights is a topic often discussed in politics, in school and at universities. The relationship between animal rights and human rights however are not discussed to the same extent, and how we envision that relationship varies greatly between different people. I believe that there are few who think that other species than humans are completely morally insignificant but the vast majority of people however probably believe that we humans are, in the eyes of morality, at least more important. I imagine there are few who have considered how the relationship between human and animal rights look in great detail and with this essay I hope that we can get a clearer picture of that relationship.

A quasi-experimental multiple time series design was used to analyze and compare the impact of two types of instructional coaching, face-to-face and virtual covert audio provided with Bluetooth technology, on teacher transfer of knowledge learned in professional development into classroom practice. Teacher transfer across baseline, intervention, and maintenance phases was analyzed. The study was conducted at a public elementary school in a Florida suburban school district with approximately 750 students. Twelve teachers were randomly selected from teachers who volunteered to attend professional development. Six teachers (one from each grade level K-5) in the treatment group received virtual covert audio coaching. Six teachers (one from each grade level K-5) in the control group received face-to-face coaching. Professional development was on RallyCoach™, a Kagan cooperative learning structure, which allows students to interact and practice procedural learning such as calculating math algorithms, defending a point of view, or editing writing. This structure was chosen to provide teachers with an instructional tool to teach and provide students practice for the speaking and listening strand of the Common Core State Standards. RallyCoach™ was also chosen to increase student engagement. Data analysis included descriptive statistics and visual analysis methods. Both the control and treatment groups increased the mean (level) percentages of RallyCoachTM components implemented across time from baseline to intervention and from intervention to maintenance. There was an increasing trend line for implementation of RallyCoachTM iv components across phases for both study groups. The decreasing standard deviation across phases represented a decreasing variability of data and can be considered to show a treatment affect for both types of coaching. Teachers who received both types of coaching continued increased implementation into the maintenance phase when the coaching intervention was removed. Data analysis revealed an increasing percentage of student pairs providing positive student-to-student interaction with an increasing trend line and a decreasing standard deviation (reduced variability) across time over phases. Face-to-face and virtual coaching had a positive impact on student-to-student positive interaction.

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de främsta företrädarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn är Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man måste därför försöka uppfatta världen utifrån USA:s horisont och försöka tolka samt sätta sig in i den amerikanska positionen på den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att få insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militära styrka, enligt Kagan, påverkar dess beteende på den internationella arenan, men även hur Kagan ser på USA:s kommande globala engagemang. Robert Kagans bok Om paradiset och makten USA och Europa i den nya världsordningen kommer att utgöra fundamentet i studien. I boken kretsar bl.a. Kagans resonemang kring att USA och Europa distanserar från varandra, men även kring militär styrka. Därför ger boken oss en väldigt bra bild av USA:s position på den internationella arenan. Kagans resonemang vävs sedan ihop med kritik, realism, idealism och geopolitik. Slutsatsen blir att grundstenarna i Kagans resonemang återfinns i den s.k. realismteorin, men även till viss del i geopolitiken. Han sätter stor vikt vid militära medel och ser staterna som de mest betydelsefulla aktörerna, samt ser världen som allmänt hotfull. Han realistiska resonemang grundas på amerikanska spelregler och ledarskap på den internationella arenan. Skillnaden mellan Kagans grundsyn och den idealistiska bottnar främst i idealisternas fokusering på integration mellan stater. Vidare att de sätter tilltro till internationell rätt, samt har ett mer multilateralt förhållningssätt till omvärlden. Kagan menar vidare att starka stater är mer villiga att använda tvång och hot i internationella relationer. De bedömer dessutom hot och risker annorlunda jämfört med svagare stater. Enligt Kagan beter sig USA som en internationell sheriff på den globala arenan och beteendet bottnar i militär styrka. Vidare anser Kagan att USA har haft samma kurs i flera århundraden. USA har expanderat in i Europa och Asien och aldrig dragit sig tillbaka. Man hade redan före den 11 september 2001 fokuserat på Kina som motspelare. Dessutom, menar Kagan, att USA varit villiga att satsa på ny militär teknik, vilken kan förändra krigföringen. Han skriver även att både Clinton och Bushadministrationen varit grundade på att USA är en nödvändig nation, samt att amerikaner vill beskydda och sprida det liberala systemet i världen.

<p>The polar ice in the Arctic is melting resulting in new opportunities for the Arctic states to extracting vital resources and to find new shorter transport routes. Two of the largest actors who both presently have published polices towards the Arctic region is the EU and the US. This work firstly aims to offer a descriptive view of the EU and the US’ polices towards the Arctic region. Secondly, investigate the documents quantitatively and qualitatively to show weather the EU and US policies are featured by ‘hard power’ or ‘soft power’ by the research of Joseph S. Nye Jr. to find out if Robert Kagan’s hypotheses that the EU mainly use ‘soft power’ and that the US mainly use ‘hard power’. The findings showed that Kagan in this case was right about the EU and the use of ‘soft power’ but that the US mainly uses ‘soft power’ politics in their Arctic policy.</p>

Syftet med studien är att genom en jämförande kvalitativ textanalys av politiskt strategiska dokument studera i första hand hur valda strategier uttrycker idéer avseende antiterror-strategier, och i föreliggande fall om, USA:s terrorismstrategier har påverkat EU:s och Sveriges utformning av sina respektive strategidokument avseende synen på fenomenet terrorism. Syftet breddas för att om möjligt visa på om Sverige kan ses som närmare USA än EU i det institutionella antiterrorarbetet avseende de politiska uttrycken som används kring terrorism och antiterrorstrategier. Teorier som ligger till grund för analysen kommer från Giddens, Gramsci och Kagans tankar kring makt, hegemoni, påverkan och inflytande. Metoden för att genomföra analysen bygger delvis på Faircloughs diskursanalys. Resultatet indikerar att USA intar en proaktiv hållning i sin antiterrorstrategi och blir på detta sätt tongivande över sin egen såväl som över andras utformning av antiterrorstrategier. EU å sin sida väljer en reaktiv inställning och blir på det sättet följsam och underdånig USA:s strategi och Sverige pendlar mellan dessa lägen beroende på vilken aspekt av strategin som analyseras.

Uppsatsen ämnar undersöka ifall lärare arbetar med kooperativt lärande i litteraturundervisningen, hur de arbetar med litteratur samt vilket arbetssätt eleverna föredrar. Det främsta syftet är att få insikt i lärares och elevers uppfattningar kring litteraturundervisningen och vilka metoder de själva har arbetat med och prefererar. Det görs genom tre lärarintervjuer och en enkät besvarad av tre olika gymnasieklasser med totalt 50 elever. Undersökningen utgår från teorier om att samtal och samarbeten mellan eleverna i litteraturundervisningen ökar deras förståelse för den lästa litteraturen. Den utgår även från att ett kooperativt arbetssätt höjer elevernas arbetsförmåga, förståelse och lärande. Resultaten visar att både lärare och elever föredrar att arbeta tillsammans med litteratur. De intervjuade lärarna menar att kooperativt lärande och elevsamtal förbättrar litteraturundervisningen. Eleverna anser att det är lättare att förstå litteraturen ifall de samtalar om den och får dela sina tankar och perspektiv med andra.

No description available.