Syftet med studien var att få fram en kartläggning av de verktyg som används i antimobbningsarbetet på tre grundskolor från samma kommun i en mellanstor stad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjälp av fokusintervjuer av fem pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolorna har ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger på att det förebyggande arbetet mot mobbning är det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppstå mobbning. De verktyg och arbetsmetoder som används i det förebyggande arbetet mot mobbning är det som på ett tidigt stadium ger det bästa resultatet i arbetet.

Uppsatsen handlar om förekomsten av mobbning i förskolan samt vilken syn förskollärarna har på mobbning och hur de arbetar för att förebygga och åtgärda det. Uppsatsen har en form av en fallstudie i en förskola. De kvalitativa intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultaten visar att två av förskollärarna samt förskolechefen anser att mobbning förekommer i förskolan. Medan de andra anser att det inte förekommer. Alla som intervjuades har liknade syn men beskriver begreppet mobbning på olika sätt. Vidare säger de att begreppet inte används i förskolan. På förskolan arbetar de aktivt med att förebygga mobbning och kränkningar. Detta sker genom exempelvis diskussioner, teman, lekar och sociala relationer. Förskolan använder sig av ett utredningsmaterial som innehåller frågor och olika steg för att hitta en lösning på ett problem. Materialet kan hjälpa personalen att hitta åtgärder i fall någon blivit utsatt för något.

Sammanfattning Bakgrund: Det finns flera antimobbningsprogram som syftar till att reducera mobbning och kränkande behandling, varav ett är Friendsprogrammet. Det syftar till att utbilda och stödja skolor i deras antimobbningsarbete. Med Friendsprogrammet kartläggs förekomsten av mobbning och kränkande behandling återkommande under tre år och resultatet analyseras och följs sedan upp. Arbetets utgångspunkt är en hela-skolan-ansats där samtliga i verksamheten ska ha kännedom om hur antimobbningsarbetet ska gå till utifrån förebyggande, främjande och åtgärdande insatser. Syfte: Med fokus på klasslärares upplevelser och erfarenheter ämnar föreliggande studie att undersöka klasslärarnas inställning till Friendsprogrammet på Åkerskolan (ett fiktivt namn). Studien syftar även till att undersöka Åkerskolans förutsättningar att bedriva ett antimobbningsarbete, med särskilt fokus på skolklimat, handlingsutrymme och ett systematiskt förhållningssätt. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och empiri har inhämtats via semistrukturerade intervjuer med klasslärare på en Friendsskola och från skolans likabehandlingsplan. Utifrån studiens teoretiska ramverk analyseras skolans antimobbningsarbete. Resultat: Åkerskolan använder inte Friendsprogrammet i större utsträckning. Klasslärarnas inställning till programmet är överlag negativ, resultatet indikerar att de till viss del inte arbetar enligt ett systematiskt förhållningssätt och att de har ett stort handlingsutrymme att forma sitt antimobbningsarbete. Skolklimatet är positivt och det utgör förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt antimobbningsarbete.

<p>Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur en skola använder sig av klasstödjare och EQ i arbetet mot kränkande behandling.  Den frågeställning som jag har utgått från är:</p><p>Hur ser värdegrundsarbetet ut på en skola, med avseende på likabehandlingsteam, klasstödjare och EQ uppdrag?</p><p>I min undersökning har jag tagit del av hur en skola arbetar med ett likabehandlingsteam och klasstödjare. Likabehandlingsteamet består av två lärare som tillsammans med klasstödjare, bestående av elever arbetar förebyggande mot kränkningar. Genom att jag har observerat en klasstödjarträff och intervjuat ett likabehandlingsteam, har jag tagit del av hur skolans arbete är utformat.</p><p>De delar som likabehandlingsteamet använder sig av vid klasstödjarträffar är ett klasstödjarkontrakt och att klasstödjarna får ett EQ uppdrag. I EQ uppdraget använder de sig av klasstödjarna som gör en samarbetsövning, vilken de senare lär ut i klassen. Arbetssättet med likabehandlingsteam och klasstödjare bygger på den förebyggande Österholmsmodellen samt EQ övningar, vid akuta mobbningssituationer använder de sig av Farstamodellen.</p><p>Resultatet som har framkommit utifrån den studerade skolan är att arbetssättet mot kränkande behandling, är att genom att eleverna är delaktiga i värdegrundsarbetet. Samt att arbetsformen kontinuerligt förbättras resulterade i att skolans kränkningar minskat.</p><p> </p>

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur en skola använder sig av klasstödjare och EQ i arbetet mot kränkande behandling.  Den frågeställning som jag har utgått från är: Hur ser värdegrundsarbetet ut på en skola, med avseende på likabehandlingsteam, klasstödjare och EQ uppdrag? I min undersökning har jag tagit del av hur en skola arbetar med ett likabehandlingsteam och klasstödjare. Likabehandlingsteamet består av två lärare som tillsammans med klasstödjare, bestående av elever arbetar förebyggande mot kränkningar. Genom att jag har observerat en klasstödjarträff och intervjuat ett likabehandlingsteam, har jag tagit del av hur skolans arbete är utformat. De delar som likabehandlingsteamet använder sig av vid klasstödjarträffar är ett klasstödjarkontrakt och att klasstödjarna får ett EQ uppdrag. I EQ uppdraget använder de sig av klasstödjarna som gör en samarbetsövning, vilken de senare lär ut i klassen. Arbetssättet med likabehandlingsteam och klasstödjare bygger på den förebyggande Österholmsmodellen samt EQ övningar, vid akuta mobbningssituationer använder de sig av Farstamodellen. Resultatet som har framkommit utifrån den studerade skolan är att arbetssättet mot kränkande behandling, är att genom att eleverna är delaktiga i värdegrundsarbetet. Samt att arbetsformen kontinuerligt förbättras resulterade i att skolans kränkningar minskat.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om vad lärare uppfattar som kränkningar från elever. Jag vill även undersöka hur lärare bedriver förebyggande arbete mot kränkningar och hur kränkningar från elever påverkar lärare. För att få lärares uppfattningar genomfördes en fokusgrupp samt fem semistrukturerade intervjuer.   Studien visar att lärare upplever att kränkningar från elever består av fysiska angrepp såväl som psykiska. Undersökningen visar att lärarna anser att det viktigaste verktyget för att motarbeta kränkningar är skapandet av goda relationer med eleverna. Lärarna påtalar hur viktigt det är att inse att kränkningar kan ske när eleverna är i obalans, har problem utanför skolan eller känner sig osäkra.    Sammanfattningsvis kan sägas att kränkningars påverkan på lärare kan leda till problem, då kränkningar i kombination med hög arbetsbörda kan leda till att lärare blir utmattade.

Denna rapport beskriver processen vid framtagandet av ett högläsningsmaterial för pedagoger, inriktat mot årskurserna förskoleklass till år 3. Det är ett fristående antimobbningsmaterial som är tänkt att användas i förebyggande syfte mot kränkande behandling, diskriminering och mobbning. Mobbning är ett komplext område och det krävs mycket kraft och tid för att motverka mobbning i både skolan och samhället. Utbildning av skolpersonal spelar en stor roll för att skapa en tryggare skola. Enligt den svenska läroplanen ska ingen i skolverksamheten utsättas för diskriminering och skolan ska främja förståelse för andra individer (Lgr 11 2011, s. 7). Omsorg av den enskildes välbefinnande och utveckling ska forma verksamheten. Mobbning beskrivs som en medveten negativ handling, i form av kränkande behandling eller trakasserier. Det är en återkommande handling där den utsatte kan känna obehag eller kommer till skada (Skolverket, 2014 s. 9). Befintliga metoder i arbetet mot kränkande behandling, diskriminering eller mobbning tillhandahålls främst av olika organisationer eller program och är inriktade på att erbjuda effektiva insatser inom skolverksamheten, bland annat Friends, Farstametoden och Lions Quest. Med detta högläsningsmaterial eftersträvar vi att det ska kunna fungera som ett fristående värdegrundsarbete, kopplat till läroplanens grundläggande formuleringar och diskrimineringspunkterna. Vår prototyp, högläsningsmaterialet, riktar sig till lärare och annan personal som arbetar inom skolverksamheten mellan förskoleklass och år 3. Den innehåller sju fall som grundar sig i verkliga händelser på en skola i Västerås. Dessa fall är också utformade efter tidigare forskning om mobbning och läroplanens värdegrund. Utvecklingsprocessen är en användarcentrerad process och vi har tagit hjälp av en grupp, bestående av två personliga assistenter och två fritidspedagoger, som tillsammans bildar ett trygghetsteam på sin skola. Detta trygghetsteam har vi diskuterat vår prototyp med under framtagningsprocessen. Förhoppningen med detta högläsningsmaterial är att det ska ge pedagoger stöd i att bli mer aktiva och medvetna inom ämnet och på längre sikt kan detta förebygga negativ behandling och skapa trygghet i skolor.

I denna uppsats undersöks hur lärare och studiehandledare arbetar med lika­behandling med nyanlända elever, bland annat genom planen mot diskriminering och kränkande behandling, genom kartläggning och dokumentation, samt genom samarbete med föräldrar och elever. Resultatet visar på ett framgångsrikt likabehandlingsarbete inom förberedelseklassen, med goda relationer och ett gott klimat, men en problematik vid övergången till ordinarie klass där de nyanlända oftare stöter på exkluderande beteenden. Vidare belyser uppsatsen studiehandledarens betydelse i kontakten med de nyanlända elevernas föräldrar och hur studiehandledaren fungerar som en länk mellan eleverna och det nya samhället.

No description available.

Studien som vi har utfört är till för att belysa skillnader i definitionen av begreppet mobbning. Studien har utförts genom en enkätundersökning som gjorts på 179 elever där 10 av de 179 eleverna har blivit intervjuade. Intervjuerna blev en metodstudie då de hade som syfte att fördjupa förståelsen av hur eleverna uppfattade enkäten. Ganska omgående in i arbetsprocessen märkte vi att tidigare forskning inom detta specifika område har varit begränsad. Det har tidigare mestadels fokuserats på anledningar och nya motarbetande strategier istället för begreppets definition. Av den tidigare forskning som dock kan anses vara relevant för vår studie finns en antydan till skillnader i uppfattningen av definitionen beroende på ålder. Den tidigare forskningen (se avsnitt tidigare forskning) belyser också vikten av att definiera begreppet mobbning. I den tidigare forskningen(se avsnitt tidigare forskning) urskiljer vi till största del skillnader från de resultat denna studie visar. Vår studies resultat tyder på att faktorer som återupprepning, intentioner och språkliga kunskaper är de parametrar som är mest avgörande för de olika åldersgruppernas definition av mobbning. Nyckelbegreppet som huvudsakligen har använts i skapandet av studien är mobbning. Både i den definition som den tidigare forskningen(Olewus, 1999)(Monks &amp; Smith, 2006)(Naylor, Cowie, Cossin &amp; Fabiennes, 2006)(se tidigare forskning) statliga verksamheter och organisationer (Friends, skolor och Skolverket) har tagit fram, är mobbning det begrepp som är mest naturligt för kontexten. Mobbning är även det begrepp som används flitigast i studien. När begreppet mobbning diskuterats har även begreppets definition använts, som då syftar framförallt till det elever tycker beskriver begreppet mobbning. I definitionerna av mobbning används begrepp som kränkningar, kränkande behandling och exkludering. Det är begrepp som är oundvikliga när ämnet diskuteras.