No description available.

Syftet är att undersöka och beskriva hur arbetet mot kränkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med likabehandlingsplaner och den metod de använder.

No description available.

Studien har inriktats på att undersöka skolanmälningar till Skolinspektionen och Barn-och elevombudet. Studien bygger på en kvalitativ textanalys av anmälningar och myndighetsutredningar. Det har då blivit möjligt att jämföra anmälarens bild av skolförhållandena i förhållande till huvudmannen och skolans. Dessa ställs slutligen mot myndighetens tolkanden, som kommer till uttryck i beslut och tillhörande motivering. I enskilda fall har brister och missförhållanden synliggjorts vad gäller kränkande behandling, särskilt stöd och i övriga former av brister. I studien har det även undersökts i vilken utsträckning som myndigheterna utgår från ett barnperspektiv i samband med utredning och beslut. Det kan konstaterats att denna ambition efterlevs, även om detta förfarandet inte alltid är så konkret. Det har även fastställts att ansvaret för bristerna främst ligger på huvudmannanivå. Ett resonemang har även förts om vilken funktion som anmälningarna fyller och det har då fastställts att det huvudsakligen handlar om en kontrollfunktion. Detta då Skolinspektionen/BEO avser att undersöka förekomsten av bristerna som påtalats i anmälningarna, samt att kontrollera efterlevnaden av skollagen och förordningar bland skolorna. Studien har även visat att det finns ett tomrum i förhållande till dokumentation och vad som sker rent praktiskt i skolverksamheten.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med studien är att undersöka om mobbning förekommer mellan barn inom förskolan.Mobbning inom skolans sfär är väl känt, men det är först på senare år forskare börjat intressera sig för fenomenet inom förskolans domäner. Vi har funnit att det råder delade uppfattningar om fenomenet mellan forskare världen över och pedagoger som verkar i den faktiska verksamheten. Forskare menar att mobbning förekommer bland förskolebarn, men att det ges förmildrande beskrivningar av pedagoger. De resultat vi nått korrelerar delvis med den tidigare forskningen. Dock kan vi ändå uttyda en viss skillnad kring huruvida de tillfrågade respondenterna är medvetna om förekomsten eller ej, samt om de ger företeelsen förmildrande beskrivningar eller ej. Här verkar den semiprofessionella aspekten på förskolläraryrket spela roll. Förskollärare är till stor del utelämnade till sig själva och sitt eget omdöme kring att bygga sin egen yrkeskompetens, till skillnad från andra yrkesgrupper. Vi har funnit att det råder individuella skillnader mellan pedagogers uppfattningar om vad mobbning är. Vi har sett förmildrande beskrivningar av mobbning från pedagoger, samtidigt som vi sett att pedagoger har en god uppfattning om fenomenet inom förskolan och hur man kan arbeta främjande mot det. Förskolans värdegrundsarbete har stora möjligheter att anlägga en solidarisk människosyn som kan förhindra att mobbning uppstår i senare skolår.

Syftet med denna studien är att få en ökad kunskap för elevhälsans arbete mot mobbning samt vad elevhälsan har för syn på mobbning gällande bidragande faktorer och konsekvenser. Vi avgränsade oss till att endast intervjua elevhälsan på låg- och mellanstadiet. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med en hermeneuetisk forskningstradition. Studiens resultat visar på flera förebyggande och åtgärdande insatser som elevhälsan använder sig av, där de främsta insatserna som diskuterades var värdegrundsarbete och samtal med elever. Resultatet visar att den främsta faktorn för att bli utsatt för mobbning är ett avvikande beteende och även vad konsekvenserna av mobbning kan leda till. Vi har utifrån KASAM analyserat vårt resultat och kommit fram till att elevhälsan jobbar utifrån ett salutogent perspektiv. I vår slutsats kom vi fram till att elevhälsan visar ett stort engagemang i att arbeta förbyggande och åtgärdande mot mobbning på flera olika plan.

Med utgångspunkt i queerteori och dess problematisering av heteronormativitet så har vi med enkvalitativ innehållsanalys analyserat hur svenska förskolor beskriver sitt främjande och förebyggandearbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Detta gjordes med en avgränsningutifrån diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och könsidentitet/könsuttryck. Vi har undersöktom heteronormen finns omnämnd samt granskat om det förekommer skillnader mellan HBTQcertifieradeoch icke-certifierade verksamheter. Forskning visar att barn förhåller sig till normen redani förskolan, innan de upptäckt sin egna sexuella identitet och vidare normaliserar den i deras lek och isamspel med andra kamrater (Gansen, 2017). Detta skapar ett motstridigt förhållande till kommandeläroplansändring, där barns sexualitet skrivs in för första gången i förskolans läroplan (Skolverket,2018). Totalt 22 förskolors planer undersöktes varav hälften av dem var HBTQ-certifierade. Studiensresultat visar att synliggörandet av olika familjekonstellationer är en återkommande insats, men ocksåatt barn ska kunna uttrycka sig i verksamheten utan att behöva begränsas av starka könsnormer. Detframkommer även vara viktigt att skapa ett klimat som kännetecknas av acceptans och trygghet, därvuxna är goda förebilder och närvarande bland barnen. Av de 22 granskade planerna så förekomheteronormen omnämnd i ett av de insamlade dokumenten, där de yngre barnen inte inkluderas iarbetet. De skillnader vi fann mellan dessa verksamheter är att flera av de HBTQ-certifieradeapplicerar normkritiska och normkreativa beskrivningar i sina formuleringar. Ett flertal uppger ocksåatt de har en särskild HBTQ-grupp som samverkar tillsammans med andra HBTQ-certifieradeverksamheter, vilket de icke-certifierade inte nämner något om. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

I förskolans styrdokument framgår det tydligt att inget barn får utsättas för kränkande behandling. Kränkande behandling är enligt skollagen ett beteende som utan att vara diskriminerande, kränker ett barn eller en elevs värdighet. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om förskolepersonals uppfattningar om sitt agerande vid kollegors kränkningar av barn i den dagliga verksamheten. Studien baseras på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det är svårt att definiera begreppet kränkande behandling. Två kategoriseringar av kränkningar är tydligt framträdande, grova och subtila. Det framgår även att alla informanter är eniga om att de alltid skulle ingripa till barnets försvar om barnet utsätts för kränkande behandling av grov karaktär. När det gäller subtila kränkningar har det visat sig vara färre som t.ex. kan ge exempel på situationer där de ingripit. Avsaknaden av en gemensam definition av kränkande behandling är enligt studien den främsta orsaken till ett icke-agerande. Detta leder också till att förskolepersonal tvekar inför sin egna professionella bedömning av situationen.

Enligt de lagar och styrdokument som reglerar förskolans verksamhet ska förskolan säkra varje barns omsorg och trygghet, och inget barn ska behöva utsättas för kränkande behandling. Trots det förekommer det att verksam personal i förskolan utsätter barn för såväl fysiska som psykiska kränkningar. Syftet med denna studie har varit att undersöka uppfattningar om, och orsaker till, att barn utsätts för kränkningar av vuxna i förskolan, samt hur det arbetas förebyggande mot det. Studien har haft en kvalitativ anats, och semistrukturerade intervjuver har använts som metod för insamling av data. I studien har både verksamma pedagoger, förskolechefer och tjänstemän på kommunen intervjuvats. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka studiens resultat har varit teorier som makt, om pedagogiska atmosfärer samt modernitet och postmodernitet. Resultatet visar på svårigheter gällande att diefinera kränkande behandling. Den främsta orsaken till kränkande behandling som framkommer är bristande medvetenhet hos pedagoger. Andra orsaker är stress , bristande kollegial kommunikation och oenigheter bland pedagoger i förskolan om värderingar och ideal gällande bemötande av barn. Som förebyggande arbete mot kränkningar visar studien på vikten av ett reflekterande