En kvalitativintervjuforskning har utfört där tolv muslimska kvinnors utsatthet för kränkande behandling och diskriminering står i fokus. Dessa muslimska kvinnor, från Västergötland och Småland i åldrarna 20-50 år, har intervjuats med syfte att få insyn i om och i så fall hur de upplever islamofobi i sin vardag. Frågorna som ställts lyfter fram hur de uppfattar sin utsatthet för kränkande behandling och diskriminering utifrån att de identifierar sig som muslimer som bär slöja. Alla kvinnor bär idag slöja och frågor kring när slöjan blev en del av deras klädsel har ställts samt varför de valt att bära den. Frågorna kring slöjan har ställts i syfte att lyfta fram skillnader i allmänhetens bemötande av kvinnorna före de bar slöja samt efter att slöjan blev en del av deras vardagliga klädsel. Vid intervjuerna har grundfrågorna varit dem samma, men följdfrågorna har varierat vid de olika intervjuerna beroende på vilka svar kvinnorna givit kring deras erfarenheter och upplevelser. Det som framkommit under intervjuerna är att samtliga kvinnor har utsatts för kränkande behandling och merparten av kvinnorna utsätts dagligen, men diskriminering är inte ett lika vanligt förekommande fenomen, endast två av informanterna har blivit utsatta för diskriminering p.ga. det faktum att de bär slöja. De kränkningar som förekommer handlar framförallt om, etniska svenskar i olika åldrar, som kallar kvinnorna terrorist, IS älskare, att de talar om att kvinnorna borde åka hem igen eller att det vore bra om Sverige Demokraterna vinner.

Bakgrund: Barn ses ofta som 'oskyldiga' och anses inte kunna utföra kränkande handlingar eller diskriminering. Forskning fastslår däremot att detta sker inom förskolan och visar därför att det är ett relevant område även inom förskolan, barn är kapabla att utföra handlingar som kan beskrivas som kränkande och diskriminerande. Resultaten visar att diskriminering av ålder och kognitiva förmågor genom uteslutning är den vanligaste formen som barn utsätts för på förskolan. Det visar även att det behövs utveckling inom det förebyggande arbetet då barn inte alltid blir inkluderade med sina egna tankar och idéer vilket resulterar i att pedagogerna missar möjligheten att ta tillvara på deras perspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser pedagoger har om kränkande behandling och diskriminering i förskolan. Metod: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 14 pedagoger, barnskötare och förskollärare, på två förskolor. Den teoretiska inramningen som har använts är diskursteori och diskursanalys. Resultat: Resultatet visar att pedagoger pedagogerna talar om begreppen kränkande behandling och diskriminering på olika sätt. Den mest framträdande diskursen var att begreppen skiljs åt. De talade gemensamt om miljöer och beskrev att miljön som genererade störst risk för att en kränkning eller diskriminering förekommer var små utrymmen där barnen inte har direktkontakt med en vuxen. Likaså var pedagogerna eniga om att uteslutning är det som sker mest på förskolan. I beskrivningen av det förebyggande arbetet angavs olika strategier där det mest omtalade var arbete kring normer och värden samt indelning av barnen i mindre grupper.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan uppfattar begreppet kränkande behandling, samt hur de beskriver det förebyggande arbetet med att förhindra att kränkningar av barn sker. Studien syftar även till att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan beskriver sitt arbete med att skydda barns integritet. De teoretiska utgångspunkterna i studien har varit det sociokulturella perspektivet (där samspel och interaktion är avgörande för vad barnen lär sig) samt fenomenet ”den dolda läroplanen” (som beskriver de outtalade krav och förväntningar som barnen förväntas leva upp till). Vi menar att barns integritet är ett angeläget ämne som aktualiserats genom nya skrivningar i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2018). Genom kvalitativa intervjuer har ett underlag analyserats till ett resultat. Resultatet pekar på att begreppet kränkande behandling är svårdefinierat och behöver konkretiseras. Det förebyggande arbetet belyses som relevant för att förhindra att kränkningar av barn sker, dels genom att kollegialt forma ett gemensamt arbetssätt, dels att agera när det uppstår en situation där ett barn riskerar att kränkas, för att förhindra att liknande situationer ska uppstå. Vidare framkommer att det är av betydelse att förskollärare och barnskötare lär känna varje enskilt barn, genom att ha ett inlyssnande förhållningssätt för att förstå var det enskilda barnets ramar för integritet finns.

Syftet med arbetet var att öka kunskapen kring kränkande behandling inom förskolan. Med enkätstudie som metod undersökte vi hur förskollärare uppfattar likabehandlingsarbetet kring barn som blir utsatta för kränkande behandling inom förskolan. Att utsättas för kränkande behandling skadar självkänslan och självbilden hos barnet. I förskolan kan kränkande behandling uppstå på grund av brister inom verksamheten. Det är vuxnas ansvar att kränkande behandling inte förekommer inom förskolans verksamhet. I enkäten har 104 förskollärare svarat på både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att förskollärare upplever att barn utsätts för både fysisk och psykisk kränkande behandling inom förskolan och att kränkande behandling utförs av både barn och vuxna. Vad förskollärarna i studien ansåg vara kränkande behandling mellan barn var när barn utesluts från gemenskap, när det sägs elaka saker och när barn knuffar, slår och spottar på varandra. Det förskollärarna ansåg vara kränkande behandling utförd av vuxna var när personal pratar över huvudet på barn, när vårdnadshavare kommenteras öppet, när vuxna skäller högljutt och håller fast barn. Anledningar till varför vuxna utför kränkande behandling mot barn kan bero på stress, hög arbetsbelastning och okunskap. Det kan även ske för att skydda barn, till exempel vid självskadebeteende eller vid utåtagerande beteende. Resultatet visar också att förskollärare upplever att det arbetas mer aktivt för att motverka kränkande behandlingar som utförs av barn än kränkande behandlingar som utförs av vuxna. Förskollärarna i studien visar på en medvetenhet och en vilja att granska sig själv, kollegor och sin verksamhet. Slutsatsen är att denna medvetenhet kan bidra till att minska kränkande behandlingar på förskolan och genom det öka barns välmående.

No description available.

Trots den lag som säger att inget barn i förskolan ska utsättas för vuxenkränkningar, talar både pedagogers erfarenheter och statistik för att detta förekommer. Detta problem ligger till grund för syftet med denna studie som är att bryta tystnaden kring ämnet och fördjupa förståelsen om varför kränkningar mot barn i förskolan sker - i hopp om att det kan verka förebyggande. Utifrån teorier om makt, pedagogiska atmosfärer och fenomenologi analyseras den empiri jag samlat in. Den empiriska delen består av fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger och biträdande rektorer inom förskolan. Resultatet visar att kunskapen kring vuxenkränkningar varierar samt att det upplevs svårt att definiera när en kränkning faktiskt sker på grund av att situationen många gånger kräver tolkande. Då lojaliteten till kollegorna är så stor upplever pedagoger svårigheter med att rapportera kränkningar och även samtala om ämnet. Vidare leder detta till en tystnadskultur i förskolan. Slutligen visar studien på att ämnet måste sluta tystas ner och kontinuerligt diskuteras för att öka medvetenheten och kunskapen inom professionen.

Under tidigare verksamhetsförlagd undervisningspraktik har vi iakttagit händelser som ställer oss undrande. Vi fick bevittna varierande tillvägagångssätt, diskussioner och samtal som tycktes förändras beroende på utbildningsgrad inom arbetslagen. Detta ledde till att viintresserade oss för arbetslagets dynamik och inverkande faktorer. Ramfaktorteorin behandlar faktorer som kan ha inflytande på verksamhetens arbete. Syftet med denna studie har varit att undersöka dessa faktorer och analysera hur de påverkar klyftor inom arbetslagen. Vår förhoppning med studien har varit att belysa och fastställa dessa faktorer för att effektivisera arbetslagets samarbete i framtiden. Ramfaktorteorin är strukturerad i fem grupper; det pedagogiska ramsystemet, det administrativa ramsystemet, det resursrelaterade ramsystemet, det organisationsrelaterade ramsystemet och ramar med anknytning till individers kulturella bakgrund.  Studien grundar sitt material i den enkätundersökning som gjorts inom förskolor i Uppsala Kommun. Enkäten är inriktad kring ämnet diskriminering och kränkande behandling på sin arbetsplats. Vi har utformat frågorna med flersvarsalternativ samt fritextsvar för att enkelt kunna sammanställa resultaten i cirkeldiagram och se procentsatser för varje fråga. Resultaten av våra två delstudier påvisar att det resursrelaterade ramsystemet samt det organisationsrelaterade ramsystemet synliggörs i större utsträckning än resterande ramsystem. Enkätundersökningen har belyst en del problematiska områden. Materialet påvisar en genomgående tidsbrist som i sin tur leder till störningar i de sociala förhållandena inom verksamheten.

Denna studie belyser några förskollärares och rektorers likabehandlingsarbete i förskolan. Syftet är att få fördjupad förståelse och kunskap om hur förskollärare och rektorer ser på likabehandlingsarbete och arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska förskolans utbildning präglas av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. All personal ska bidra till detta och kraftigt ta avstånd från samt förhindra att kränkande behandling sker i förskolan. Studiens utgångspunkt är ett normkritiskt perspektiv vilket genomsyrar arbetet. I relation till syftet intervjuades sex förskollärare och två rektorer där frågor ställdes om likabehandling, diskriminering och kränkande behandling samt om förhållningssätt till dessa. Studiens resultat visar att majoriteten av deltagarna har ett medvetet och självgranskande förhållningssätt vilket är grundläggande för arbetet med likabehandling i utbildningen. Resultatet visar även hur barn i olika åldrar görs delaktiga i undervisningen. En slutsats som framkommit av studiens resultat är vikten av att kunna särskilja begrepp som diskriminering och kränkande behandling för att förstå begreppens innebörd och därmed kunna arbeta medvetet med likabehandling.

Syftet med denna litteraturstudie är att utforska skönlitteraturens och boksamtalens roll gentemot kränkande behandling. Därtill kommer även studien att ge en överblick över hur detta behandlas i det gemensamma klassrummet i grundskolans mellanår. Studiens undersökningsmetod utgick från SMART-modellen och den teoretiska utgångpunkt som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet. Åtta vetenskapliga artiklar samt tre doktorsavhandlingar har legat till grund för analysen och resultatavsnittet. Resultatet visar på en övervägande positiv attityd till skönlitteratur i kombination med boksamtal och att det har en god potential till ett mobbningsförebyggande arbete i grundskolans mellanår. Det framgår även att det är i det kollegiala samspelet elever fårinsikt om egna och andras, både lika och olika, tankar och värderingar.

Diskriminering, kränkande behandling och trakasserier är något som förekommer frekvent i våra skolor idag. Likabehandlingsplanen ska finns där som ett stöd för skolans personal i arbetet med dessa situationer, och det är därför angeläget att granska hur väl planerna är uppbyggda. Studiens syfte är att granska och jämföra några av Västra Mälardalens grundskolors likabehandlingsplaner för att upptäcka och uppmärksamma eventuella brister. Studien använder sig av likertskalan (Denscombe, 2018), tabeller i Microsoft Word och ett stapeldiagram i Excel för att samla och bearbeta empirin. Studien visar att likabehandlingsplanerna mestadels förhåller sig till lagstiftning och aktuella myndigheters regler, men det finns även återkommande brister. Dessa brister bör ses över för att likabehandlingsplanerna ska fylla någon funktion för den aktuella skolan.