<p>Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.</p>

<p>Lagar är till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa många lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och läroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna får ett större ansvar där elevernas bästa ska stå i centrum. I samband med att<em> Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67)</em> trädde i kraft 2006 ställdes högre krav på skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och kränkande behandling. På varje enhet skulle en likabehandlingsplan upprättas där åtgärder mot mobbning och kränkande behandling skulle redovisas. Dessutom skulle kommunerna året därpå ha granskat likabehandlingsplanerna för att redovisa resultaten av dessa i kvalitetsredovisningarna för kommunens skolverksamhet.</p><p>Syftet med den här kvalitativa uppsatsen är att se ifall kommunerna i Västmanlands län har granskat och utvärderat skolornas likabehandlingsplaner, hur skillnaderna och olikheterna ser ut emellan dem och ifall man kan tolka hur organisationsarbetet fungerar inom kommunerna. Detta sker granskning av valda lagar, kommunernas kvalitetsredovisningar samt genom teoretiska ramar kring mobbning och organisationsarbete. Skollagen anammar ett samarbete med hemmen men mitt resultat visar att bara några kommuner följer detta. Flera lagar och riktlinjer menar att barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras men ingenstans står det vilka barn som ingår under denna kategori. Kommunernas kvalitetsredovisningar visar olika resultat av mobbningsåtgärder. Några kommuner samarbetar med andra instanser inom kommunen, med hemmet och en del har sett brister i sitt arbete mot mobbning. Tänkbara anledningar till de olika resultaten kan bero på ekonomiska skillnader, brist på kompetensutbildning och hur personalens eget intresse för den pågående problematiken i skolorna ser ut. Det vore intressant att undersöka vidare hur arbetet mot mobbning ser ut på skolor där alla ekonomiska förutsättningar finns och där dessutom involverad personal har ett stort intresse för att mobbningsåtgärderna ska fungera och utvecklas. Även en undersökning där en tydlig definition av barn i behov av särskilt stöd ges vore givande för framtida utveckling av skolorna</p> / <p>Schools are supposed to comply with laws and guidelines such as the Education Act and Swedish curricula. Supposedly, municipalities comply with each adjustments or alteration made. Schools are handed a bigger responsibility for the well being of their students as a consequence of the 2006 <em>Act against discrimination and other degrading treatment of children and pupils</em> (2006:67). Demands on the schools’ and municipalities’ work against bullying and degrading treatment increased. Each section within each municipality was to present an Equal Treatment Plan containing measures against bullying and degrading treatment. The following year, all equality plans were to be put under scrutiny and the results published publicly. The aim of this paper is to (1) see if the municipalities in Västmanland County has reviewed and evaluated their schools’ Equal Treatment Plan, (2) report on differences between them and (3) see if you can interpret how the work was organized. Some municipalities show great results in their work against bullying and discrimination while others acknowledge shortcomings.. Measures taken against bullying and discriminating behavior differ. Explanations to the different results may be economic disparities, lack of skills, and the staff's indifference towards ongoing problems in the schools. The Higher Education Act proposes a close partnership between teachers and parents but this study shows that only a few municipalities ever achieve this It would be interesting to further explore the work against bullying at schools where all the economic conditions are met and where staff members are involved and are taking a strong interest in developing proficient methods against bullying.</p>

<p><p>The purpose of this study was to show how two schools from a municipality in greater Stockholm work with a document called "likabehandlingsplan", literally „plan for equal treatment‟. This document is required by law in Swedish schools and a part of each municipality‟s program. The goal of the study was to see how teachers and school principals view and work with the plan as a part of their work in preventing discrimination and offensive behavior, in particular in dealing with problems with bullying.<p> </p><p>The two schools‟ plans were compared for similarities and differences and how they chose to follow the municipality‟s guidelines was examined. In-depth interviews were made with two teachers and two principals. These were taped, transcribed and compared.<p> </p><p>The results showed that the two schools‟ plans were similar as to goals and the importance the teachers and principals attach to this work. The results of the interviews showed that the teachers/principals have a good knowledge about bullying and well-developed techniques for dealing with it and that they are dedicated in their work to prevent bullying. They are aware of problems that occur when school personnel are not present. Working with the "plan for equal treatment" has been an important part of their work towards their goal of preventing and treating bullying.<p> </p><p> </p></p></p></p></p>

<p>This thesis aims to answer the questions; what and were does peer mediation fit into the theoretical and practical frameworks of mediation? How does peer mediation fit into the retributive legal system as it stands today? What problems can arise with the use of peer mediation, its organizations and with the use of adolescent peer mediators, in a legal perspective? </p><p>When it comes to the question of where peer mediation has its theoretical framework the hypothesis in this thesis are that peer mediation, with respect to the practical framework, is a hybrid of the settlement driven mediation and the transformative mediation. The theoretical framework comes from the philosophy of restorative justice (RJ), primarily the victim-offender mediation in the sense that if peer mediation per se is not enough it has to bee a whole school approach for it to work. In RJ, the community is as important as the primarily parties, the offender and the offended. In school conflicts, the community is the whole school, and as such it has to bee the whole school that is involved in the conflict management program. </p><p>The method used in this thesis is the traditional method of jurisprudence combined with two case studies. The first case study is the "Peer mediations Project" that in fact was the starting point for the research. The aim with this case study is too show how peer mediation can work in Sweden, both on an organizational and a practical level. In doing so it also highlights which legal questions that is relevant for this thesis. The second case study is the "Spice conflict". This case study aims to make researcher go deeper in the legal issues as well as to illuminate a school conflict and how it can progress. </p><p>The fist chapter gives a background for peer mediation and the focus of this thesis, as well as the first contact with the two case studies. Chapter two gives a legal background for the thesis. Chapter three deals with conflict theory and chapter four with schools conflicts and the different programs there is to handle those conflicts. In chapter five the different mediations models are presented more in depth and discussed from at mediation perspective. Chapter six goes deeper into the second case study in an effort to resolve the legal issues that has arisen. In the last chapter there is a discussion which originates from the five Nordic principles of mediation, facilitative, peaceably, freely, confidently and restoratively, in conjunction whit mediation, conflict and legal theory.</p>

Syftet med undersökningen var att få insyn i hur en enskild skolverksamhet arbetar för att motverka trakasserier och annan kränkande behandling enligt kapitel 14a i Skollagen (1985:1100). Genom intervjuer med skolledning och skolpersonal samt en analys av verksamhetens handlingsplan mot negativa handlingar har studiens syfte och frågeställningar besvarats. Skolverket och Skolinspektionen har varit centrala källor och utgör grunden till den förkunskap som samlats in för undersökningen. Resultatet visar att skolverksamheten arbetar engagerat och aktivt för att motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamheten avsätter tid för diskussion av värdegrundsfrågor och eleverna ges utrymme att påverka. Men en del av det praktiska arbetet når inte upp till lagstiftningens krav. Verksamheten har bl.a. svårigheter att använda handlingsplanen i det dagliga arbetet samt att det i handlingsplanen inte förekommer några dokumentationsrutiner.

The purpose of this study was to show how two schools from a municipality in greater Stockholm work with a document called "likabehandlingsplan", literally „plan for equal treatment‟. This document is required by law in Swedish schools and a part of each municipality‟s program. The goal of the study was to see how teachers and school principals view and work with the plan as a part of their work in preventing discrimination and offensive behavior, in particular in dealing with problems with bullying.  The two schools‟ plans were compared for similarities and differences and how they chose to follow the municipality‟s guidelines was examined. In-depth interviews were made with two teachers and two principals. These were taped, transcribed and compared.  The results showed that the two schools‟ plans were similar as to goals and the importance the teachers and principals attach to this work. The results of the interviews showed that the teachers/principals have a good knowledge about bullying and well-developed techniques for dealing with it and that they are dedicated in their work to prevent bullying. They are aware of problems that occur when school personnel are not present. Working with the "plan for equal treatment" has been an important part of their work towards their goal of preventing and treating bullying.

No description available.

Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.

Studiens syfte var att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av en skriftlig utformad plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med pedagoger på förskolor. Frågeställningarna som låg till grund för studien var: Hur upplever pedagogerna processen kring utformandet av den skriftligt utformade planen för att motverka diskriminering och kränkande handling? Hur beskriver pedagogerna den skriftligt utformade planens användning i arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Vilka utvecklingsmöjligheter ser pedagogerna kring den skriftligt utformade planen som verktyg i arbetet att motverka diskriminering och kränkande handling? Resultatet i studien visar bland annat att pedagogerna upplever processen kring utformandet av planen som svår då det till exempel var svårt att få tag i information. Användningen av planen beskriver pedagogerna som en punkt på dagordningen, de tycker att den används samtidigt som den upplevs mer som en pappersprodukt än som ett innehållsförankrat dokument. När det gäller utvecklingsmöjligheter kring planen ger pedagogerna uttryck för att de själva behöver mer kunskap i ämnet och planen behöver på olika sätt implementeras mer i verksamheten. / The purpose of this study was to investigate and analyze teachers´ experiences of a written plan designed to counter discrimination and offensive behavior in preschool. It is a qualitative study based on interviews with educators at preschools. The questions that formed the basis for the study was: How do preschool teachers experience the process of designing the written plan designed to counter discrimination and offensive action? How do teachers describe the use of the written plan designed to combat discrimination and offensive action? What development opportunities do the teachers see around the written plan designed as a tool in efforts to combat discrimination and offensive action? The results of the study show that teachers experience the process of designing the plan as difficult as it was difficult to obtain information. The teachers describe the use of the plan as an agenda item, they think that it is used while it is perceived more as a paper product than as a content embedded documents. When it comes to development opportunities of the plan the teachers express that they need more knowledge on the subject and the plan needs to be more implemented in the preschool’s activity.

Lagar är till för att följas. Lagar skapas, omarbetas, byts ut och tas bort. Skolorna ska följa dessa många lagar och riktlinjer och bland dem finns skollagen och läroplanen. Samtidigt ska kommunerna följa de revideringar som genomförs och skolorna får ett större ansvar där elevernas bästa ska stå i centrum. I samband med att Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) trädde i kraft 2006 ställdes högre krav på skolorna och kommunernas arbete mot mobbning och kränkande behandling. På varje enhet skulle en likabehandlingsplan upprättas där åtgärder mot mobbning och kränkande behandling skulle redovisas. Dessutom skulle kommunerna året därpå ha granskat likabehandlingsplanerna för att redovisa resultaten av dessa i kvalitetsredovisningarna för kommunens skolverksamhet. Syftet med den här kvalitativa uppsatsen är att se ifall kommunerna i Västmanlands län har granskat och utvärderat skolornas likabehandlingsplaner, hur skillnaderna och olikheterna ser ut emellan dem och ifall man kan tolka hur organisationsarbetet fungerar inom kommunerna. Detta sker granskning av valda lagar, kommunernas kvalitetsredovisningar samt genom teoretiska ramar kring mobbning och organisationsarbete. Skollagen anammar ett samarbete med hemmen men mitt resultat visar att bara några kommuner följer detta. Flera lagar och riktlinjer menar att barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras men ingenstans står det vilka barn som ingår under denna kategori. Kommunernas kvalitetsredovisningar visar olika resultat av mobbningsåtgärder. Några kommuner samarbetar med andra instanser inom kommunen, med hemmet och en del har sett brister i sitt arbete mot mobbning. Tänkbara anledningar till de olika resultaten kan bero på ekonomiska skillnader, brist på kompetensutbildning och hur personalens eget intresse för den pågående problematiken i skolorna ser ut. Det vore intressant att undersöka vidare hur arbetet mot mobbning ser ut på skolor där alla ekonomiska förutsättningar finns och där dessutom involverad personal har ett stort intresse för att mobbningsåtgärderna ska fungera och utvecklas. Även en undersökning där en tydlig definition av barn i behov av särskilt stöd ges vore givande för framtida utveckling av skolorna / Schools are supposed to comply with laws and guidelines such as the Education Act and Swedish curricula. Supposedly, municipalities comply with each adjustments or alteration made. Schools are handed a bigger responsibility for the well being of their students as a consequence of the 2006 Act against discrimination and other degrading treatment of children and pupils (2006:67). Demands on the schools’ and municipalities’ work against bullying and degrading treatment increased. Each section within each municipality was to present an Equal Treatment Plan containing measures against bullying and degrading treatment. The following year, all equality plans were to be put under scrutiny and the results published publicly. The aim of this paper is to (1) see if the municipalities in Västmanland County has reviewed and evaluated their schools’ Equal Treatment Plan, (2) report on differences between them and (3) see if you can interpret how the work was organized. Some municipalities show great results in their work against bullying and discrimination while others acknowledge shortcomings.. Measures taken against bullying and discriminating behavior differ. Explanations to the different results may be economic disparities, lack of skills, and the staff's indifference towards ongoing problems in the schools. The Higher Education Act proposes a close partnership between teachers and parents but this study shows that only a few municipalities ever achieve this It would be interesting to further explore the work against bullying at schools where all the economic conditions are met and where staff members are involved and are taking a strong interest in developing proficient methods against bullying.