Syftet med studien är att undersöka   förskollärares uppfattning om kränkande behandling mot barn av personal i   förskolan. För att få reda på deras uppfattningar användes en intervjumetod   med kvalitativ ansats. Fyra förskollärare intervjuades och frågeställningarna   var:                  Vilka uppfattningar ger de intervjuade förskollärarna uttryck för     angående kränkande behandling av barn i förskolan?     Hur uttrycker förskollärarna att kränkande behandling mot barn kan     förhindras?         Resultatet av undersökningen     visar att samtliga förskollärare anser att kränkande behandling är när man     inte lyssnar på barnen, inte bryr sig om dem, inte tar dem på allvar.     Undersökningen visar också att de intervjuade anser att det är kränkande     när personal nedvärderar och klagar på barnen. Förskollärarna anser att det     är viktigt att skapa relationer med barnen, lära känna dem för att veta vad     de gillar och inte gillar, att vara lyhörda på vad barnen vill och inte     vill och att godta deras känslor. Något annat som framkom i analysarbetet     med intervjuerna var att förskollärarna anser att det är viktigt att vara     överens i arbetslaget, att man har samma grundvärderingar, samma barnsyn.     Att ett barn är värt lika mycket som en vuxen. Att man i arbetslaget diskuterar     vilka situationer man anser vara kränkande. Det framkom också i     analysarbetet att det krävs kompetensutveckling för all personal på förskolan     för att få en djupare förståelse av detta svåra ämne och det krävs     tydligare beskrivningar av vad kränkande behandling kan vara.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever i årskurs 7-9 har för åsikter om miljön i omklädningsrummet som används i samband med idrott och hälsa samt vilka faktorer som gör att vissa elever avstår från att byta om och duscha efter idrottslektionen. - Vad anser eleverna om att duscha och byta om öppet med andra elever? - Skiljer sig tjejernas och killarnas erfarenheter av omklädningsrummet åt? Metod Undersökningen är kvantitativ och jag använde mig av en enkätundersökning som omfattar 60 elever. Deltagarna i min undersökning är elever från en klass i årskurs 7, 8 och 9. Resultat Resultatet av enkätundersökningen visade att hälften av alla elever inte duschade och många av dem på grund av risken för kränkande behandling, hur ens kropp ser ut och att det är ofräscht i omklädningsrummet. Undersökningen visade också att hälften av eleverna ansåg att det aldrig sker kränkande behandlingar i omklädningsrummet. Studien visade inga stora könsskillnader i omklädningsrummet men antalet flickor som blivit utsatta för kränkande behandling var några fler än pojkarna. Däremot visade undersökningen att antalet flickor som är missnöjda med sitt kroppsutseende är högre än pojkarna. Undersökningen visade även att de elever som var missnöjda med sin kropp också var de som undvek att duscha efter idrottslektionen. Slutsats Undersökningen visar att många elever är missnöjda med sitt kroppsutseende och detta kan vara en orsak till att hälften av eleverna i undersökningen inte duschar efter lektionen. I denna studie framkommer det även att cirka en tredjedel av eleverna säger sig ha blivit utsatta för kränkande behandlingar. Detta är viktigt att skolan tar denna problematik på allvar då en av deras uppgifter är att motverka kränkande behandling. / <p>Anmärkning:</p><p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2011</p>

Denna  studie  handlar om  huruvida  pedagoger  i  förskolan  anser  att  mobbning är  något som förekommer i förskolan. Tycker pedagogerna att detta är något som finns i förskolan? Jag vill även ta reda på vilken slags mobbning som förekommer. Handlar det om fysisk mobbning exempelvis där barnen slår varandra eller är det psykisk mobbning där barnen exkluderar varandra ur leken. Syfte Syftet med studien är att undersöka huruvida förskollärare anser att mobbning förekommer i förskola, samt hur detta tar sig uttryck mellan barnen. Metod I studien har en kvalitativ ansats används för att ta reda på hur pedagoger uppfattar mobbning och i förskolan. Pedagogerna som intervjuades har olika lång yrkeserfarenhet samt de har arbetat med barn 1-5 år. Till studien intervjuades nio olika pedagoger ifrån två stora kommuner och alla intervjuer ägde rum på varje förskola i personalrummen. Resultat Det framkom att mobbning existerar i förskolan och att det oftast handlar om exkludering ur leken som barnen använder som metod. Det diskuterades även om barnen är medvetna om vad det gör när de enligt pedagogerna mobbar. Pedagogerna menar då att det beror på vilken ålder barn har.   De  yngre åldrarna ett till tre år menar de att barnen inte har den medvetenheten att det de gör kan ha konsekvenser medan barn i de äldre åldrar fyra till fem år har en större medvetenhet och kan i större utsträckning förstå konsekvenser av sin handling.

Mobbning är ett problem som vi dagligen möter i dagens skola och som många barn oavsett funktionsnedsättning eller inte utsätts för. Denna studie grundar sig på en systematisk litteraturstudie som förankrar sig i Peer Reviewed artiklar som inriktar sig på mobbningsaspekten hos funktionsnedsatta elever. Syftet med denna uppsats är att sammanställa huruvida elever med funktionsnedsättning i högre grad utsätts för mobbning. Våra huvudfrågor är: Löper barn med funktionsnedsättning större risk att bli utsatta för mobbning jämfört med barn utan funktionsnedsättning enligt forskningen? Hur kan det forskningen visar förstås ur ett sociokulturellt perspektiv? Resultatet av sökningen i databasen ERIC (EBSCO) visade att barn och elever med funktionsnedsättning utsätts i större utsträckning för kränkande behandling och ”gruppen” blir oftast mobbningsoffer. Slutsatsen ger exempel på olika faktorer som påverkar att individerna med funktionsnedsättning löper en större risk att utsättas för mobbning. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet som tolkningsram i uppsatsen skapas en förståelse över vad språket har för funktion till att underlätta det förebyggande arbetet mot mobbning i skolan.

Studien handlar om kränkningar som begås av vuxna mot barn i förskoleverksamhet ochförskolechefers och förskollärares syn på den sortens kränkningar. I 6 kap. 9 § av Skollagen (SFS 2010:800) belyses att det ska råda nolltolerans av vuxenkränkningar mot barn men trots det anmäls det flera händelser till Skolinspektionen varje år. Syftet med denna uppsats är att undersöka förskolechefers och förskollärares kunskaper om vuxenkränkningar mot barn i förskoleverksamhet samt vad lagstiftningen om kränkande behandling innebär för deras respektive yrkesroller. Ytterligare syfte är att undersöka vad förskolechefer och förskollärare anser vad kränkningar som begås av vuxna gentemot barn kan bero på och vilka åtgärder som vidtas om en kränkning sker. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med intervju som redskap där ett slumpmässigt och bekvämlighetsurval har tillämpats. I studien är det åtta personer som blivit intervjuade varav fyra förskolechefer och fyra förskollärare. Under hela arbetets gång har det tagits hänsyn till Vetenskapsrådets etiska principer. Resultatet visar en stor spridning i respondenternas uppfattningar, kunskaper och syn på fenomenet vuxenkränkningar. Uppfattningarna hos de olika yrkesrollerna skiljer sig åt då de definierar begreppet kränkande behandling på olika sätt och besitter olika kunskaper inom området. En gemensam nämnare bland respondenterna är att de lyfter vikten av att utveckla sina kunskaper inom kränkande behandling på egen hand. Ett flertal av förskolecheferna betonar även att det är betydelsefullt att föra diskussioner om ämnet. Vad respondenterna uppfattar att vuxenkränkningar kan bero på skiljer sig åt mellan yrkesrollerna, några förskollärare betonade att det sker på grund av makt medan några förskolechefer betonade att stress kan vara en orsak. En gemensam uppfattning hos båda yrkesrollerna om vad som kan orsaka  kränkande  behandling  är  okunskap.  Resultatet  pekar  på  att  respondenterna  har blandade åsikter om arbetssättet i relation till lagstiftningen men de flesta anser att lagstiftningen lagt vikt vid arbetet mot kränkande behandling och gjort det tydligare. Alla förskollärare vidtar samma första åtgärd om en vuxenkränkning sker medan förskolecheferna har olika strategier för att få kännedom om en sådan situation uppstår. Resultatet synliggör att respondenterna arbetar på olika sätt för att motverka vuxenkränkningar. Arbetssätt som lyfts är  bland  annat  diskussioner  på  exempelvis  arbetsplatsträffar  och  kompetensutvecklandefortbildning.

Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier är ett aktuellt och växande problem i dagens skola, många barn och elever blir utsatta dagligen. Lagstiftningen föreskriver riktlinjer för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och skolans ansvar för det uppmärksammade, förbyggande och motverkande arbetet är stort. Syftet med denna studie är att granska och jämföra Västra Mälardalens grundskolors planer mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, utifrån frågeställningen Hur förhåller sig planerna till vad lagstiftningen föreskriver för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier? Detta för att upptäcka eventuella brister. En kvalitativ dokumentanalys har använts för denna studie, vilket innebär att all empiri är hämtad från dokument. Ett kategoriseringsverktyg, med utgångspunkt i lagstiftningens föreskrifter, har använts för att analyser och bedöma skolornas planer. I resultatet framkommer att ingen av skolorna uppnår lagstiftningens föreskrifter till fullo. Samtliga tretton skolor uppvisar brister, i förhållande till lagstiftningen, i sina planer, dock varierar bristerna beroende på skola. Utifrån resultatet går även att notera skillnader mellan skolornas planer. En brist som framkommer i flertalet skolor är att de inte skriver fram riktlinjer som är kopplade till de sju diskrimineringsgrunderna. En styrka är att övervägande del av de granskade skolorna har en tydlig definition av begreppen kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i verksamhetens planer, vilket ger en gemensam uppfattning om dessa för vidare arbete.

I studien har förskollärares förhållningssätt till anmälningsskyldigheten vid kränkande behandling inom förskolan undersökts och beskrivits. Genom en enkätundersökning har 40 förskollärare tagit ställning till fem olika ”fall” som representerar vardagliga situationer som uppkommer inom förskolan och gett sin syn på om situationerna innehåller kränkande behandling som bör anmälas eller inte. Vidare fick respondenterna även svara på frågor som var av en mer övergripande karaktär, samt svara på huruvida denna typ av handlingar anmäls eller inte i det dagliga arbetet. Studiens resultat visar att förskollärare upplever svårigheter med att veta vad som är en kränkning eller inte, samt att veta var gränsen går för vad som egentligen ska anmälas. Detta syns också i studiens resultat, där antalet förskollärare som bedömer att anmälan bör göras i olika situationer, är lågt. Detta tyder på en stor kunskapsbrist bland förskollärare, vilket överensstämmer med tidigare forskning som gjorts inom området kränkande behandling.

Inledning Detta arbete kommer att belysa vad begreppen kränkande behandling och mobbning har förinnebörd hos pedagoger i förskolans verksamhet. Kränkande behandling och mobbning är ett problem som förekommer i alla delar av skolväsendet. Vi vill belysa att pedagoger är medvetna om att problemet redan finns i förskoleåldern. Vi anser att detta bör synliggöras mer för alla i samhället. Syfte Vårt syfte är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om arbetet mot kränkandebehandling och mobbning. Vi har valt att belysa hur pedagogerna förhåller sig till begreppen kränkande behandling och mobbning i förskolan. Metod I vår undersökning har kvalitativa intervjuer använts som metod. Dessa intervjuer har skett på två olika förskolor, med åtta pedagoger. Resultat Resultatet av denna studie har visat att pedagoger är medvetna om vad som kan ske inom förskolans verksamhet när det gäller kränkande behandling och mobbning. De använder sig av olika arbetssätt för att motverka kränkande behandling och mobbning mellan bådepedagoger och barn och barn och barn, men även pedagoger och pedagoger. De flesta avpedagogerna anser att det är viktigt att se till barnens känslor, och att vara lyhörda införbarnen. De förklarar att barnens tolkningar av situationen är det viktigaste samt att barnensupplevelser är det som pedagogerna bör ta till vara på. Det är även viktigt för pedagogerna att inte tala över eller om barnen i verksamheten. Att kommunicera med pedagoger i sittarbetslag och även med barnen är en stor del av ett arbete som ska motverka kräkningar och mobbning. Ett förebyggande arbete är av stor vikt för att barnen ska få en bra upplevelse påförskolan.

Mobbning är ett systematiskt maktmissbruk bland en eller flera personer. Mobbning har alltid funnits och kommer förmodligen alltid att finnas även om det finns metoder att förebygga mobbningen. Denna studie är baserad på 8 intervjuer av fritidshemspersonal och en lärare som arbetar med likabehandlingsplanen där vi utgick ifrån kvalitativa intervjuer. Resultaten och analysen jämfördes med tidigare forskning. Syftet med denna studie var att ta reda på vad fritidshemspersonalen tycker och tänker kring orsakerna till att vissa elever blir mobbade och vissa andra mobbar. Vi ville även höra hur den som mobbar samt den som blir mobbad blir påverkad på kort och lång sikt. Vi frågade också fritidshemspersonalen hur de arbetar för att förhindra mobbning. Detta material jämfördes sedan med tidigare forskning. Det teoretiska perspektivet i denna studie är hermeneutik och feneomenologi. Resultaten presenteras i form av fem huvudteman: mobbning, förebyggande arbete, relationer, påverkan och egenskaper. Intervjupersonerna var eniga om vissa saker och andra inte, vissa hade länge svar än andra, kanske för att vissa var mer engagerad än andra, eller hade mer erfarenhet, i vissa svar. Många svar kompletterade forskning medan några svar motsades. När det gäller begreppet mobbning kan vi i våra svar se att fritidshemspersonalen som helhet ansåg att det var vanligare med konflikter än mobbning i lägre åldrar medan mobbningen bland elever ökade med elevernas ålder och med deras stigande medvetenheten kring sin egen utsatthet och känslor m.m. Intervjupersonerna var väl medvetna om hur viktigt det är att förebygga mobbning samt att skapa bra relationer med eleverna på fritidshemmet och under skoltid samt vara en bra förebild. Svaren vi fick kring mobbningens påverkan kompletterade varandra och resulterade i en helhetsbild som visade mobbningens negativa konsekvenser på både kort och lång sikt. Kortsiktigt kan konsekvenserna bli att en elev känner t.ex en klump i magen när hen går till skolan till mera långsiktiga effekter om mobbningen fortsätter så som nedsatt självförtroende. Intervjupersonerna hade olika åsikter kring offrets egenskaper, allt ifrån att det kan vara vem som helst till någon som är tuff till någon som är svag. De var tydliga med att en ökad vuxennärvaro minskar möjligheterna till mobbning, vilket även stöds även av den forskning vi tagit del av. Vikten av att skapa konsensus på skolan när det gäller värdegrundsarbetet så att det kommer alla elever till godo framgick av intervjuerna.

Studien som vi har utfört är till för att belysa skillnader i definitionen av begreppet mobbning. Studien har utförts genom en enkätundersökning som gjorts på 179 elever där 10 av de 179 eleverna har blivit intervjuade. Intervjuerna blev en metodstudie då de hade som syfte att fördjupa förståelsen av hur eleverna uppfattade enkäten. Ganska omgående in i arbetsprocessen märkte vi att tidigare forskning inom detta specifika område har varit begränsad. Det har tidigare mestadels fokuserats på anledningar och nya motarbetande strategier istället för begreppets definition. Av den tidigare forskning som dock kan anses vara relevant för vår studie finns en antydan till skillnader i uppfattningen av definitionen beroende på ålder. Den tidigare forskningen (se avsnitt tidigare forskning) belyser också vikten av att definiera begreppet mobbning. I den tidigare forskningen(se avsnitt tidigare forskning) urskiljer vi till största del skillnader från de resultat denna studie visar. Vår studies resultat tyder på att faktorer som återupprepning, intentioner och språkliga kunskaper är de parametrar som är mest avgörande för de olika åldersgruppernas definition av mobbning.       Nyckelbegreppet som huvudsakligen har använts i skapandet av studien är mobbning. Både i den definition som den tidigare forskningen(Olewus, 1999)(Monks &amp; Smith, 2006)(Naylor, Cowie, Cossin &amp; Fabiennes, 2006)(se tidigare forskning) statliga verksamheter och organisationer (Friends, skolor och Skolverket) har tagit fram, är mobbning det begrepp som är mest naturligt för kontexten. Mobbning är även det begrepp som används flitigast i studien. När begreppet mobbning diskuterats har även begreppets definition använts, som då syftar framförallt till det elever tycker beskriver begreppet mobbning. I definitionerna av mobbning används begrepp som kränkningar, kränkande behandling och exkludering. Det är begrepp som är oundvikliga när ämnet diskuteras.