<p>Syftet med undersökningen är att få en tydligare bild av hur skolor arbetar med likabehandlingsplanen i praktiken samt hur medvetna personal och elever är om planen. Vi har använt oss av en blandad metod som är både kvalitativ och kvantitativ genom intervjuer och enkätundersökningar. De två skolorna valdes ut genom bekvämlighetsurval. En person som ansvarar för respektive skolas likabehandlingsplan och deltagarna till lärarenkäten valdes ut genom ändamålsenligt urval och deltagarna till elevenkäten valdes ut genom bekvämlighetsurval.</p><p> Båda skolorna beskriver sitt praktiska arbete utifrån mål, åtgärder, främjande aktiviteter, ansvarsfördelning, information i ämnet och elevers påverkan. Skolorna ger till största del en väl överensstämmande helhetsbild av den aktuella situationen i ämnet. Det har dock i undersökningen framkommit att det finns vissa skillnader mellan de för likabehandlingsplanen ansvarigas och lärarnas uppfattningar jämfört med elevernas. Eleverna på båda skolorna har visat sig känna, till skillnad från de andra deltagande grupperna, en stor osäkerhet inom frågorna kring vad en likabehandlingsplan är för något, hur de blivit informerade om planen samt i frågan kring deras påverkan av planens utformning och innehåll.      </p>

<p>"Mobbing" i förskolan är ett relativt outforskat område om man jämför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta så uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förståelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frågan är om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" på förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar på förskolan, vad är det då? Och om det inte är mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi då använda oss av? I studien används ordet kränkande behandling i samband med mobbing då det inte är helt klart om det finns eller inte i förskolans värld.</p><p>För att få fram kvalitativ data har intervjuer och observationer använts i studien. Med hjälp av intervjuer och observationer har kränkande behandlingar studerats, diskuterats och analyserats. En slutsats i undersökningen var att förskolans miljö, barns många relationer och pedagogernas inverkan hade en stor betydelse när det gällde "mobbing/ kränkande handlingar i förskolan. Det framgick även att makt var en viktig faktor i samband med mobbing. Etnicitet och att överhuvudtaget vara annorlunda innebar en ökad risk för att bli utsatt för mobbing/kränkande handlingar visade studien.</p>

<p>Enligt skollagen och läroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka kränkande behandling. Läraryrket är dessutom ett av de yrken där de flesta är stressade och upplever höga krav. Syftet är därför att undersöka hur lärarna anser sig bemästra de krav som finns angående att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa kränkande behandling och om dessa faktorer har någon relation till lärares upplevda stress. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar utkristalliserats: (a) Upplever lärarna att deras arbete ofta är förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer är mest framträdande när det rör stress bland lärarna? c) Vilka begränsningar och möjligheter anser lärarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa kränkande behandling? d) Anser lärarna att kraven som ställs på att arbeta mot kränkande behandling är rimliga i relation till de resurser och möjligheter som är kopplade till lärarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bygger på en totalundersökning bland lärarna på Karl Johans skola i Örebro. Den kvalitativa delen består av tre fördjupande intervjuer med rektor, biträdande rektor samt en lärare på skolan. Sammanfattningsvis kan sägas att lärarna vid Karl Johans skola upplever att de har höga krav på sig och att de är stressade. Samtidigt anser de sig ha goda resurser samt kontroll över sin arbetssituation. Diskussion förs runt centrala begrepp i studien, exempelvis krav- kontrollmodellen, stress, kränkande behandling och lagar.</p>

<p>Mobbningsfenomenet är av stort intresse både för samhället och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehållet i femtio befintliga handlingsplaner mot kränkande behandling i grundskolan samt ta reda på deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i handlingsplanernas utformande.För att uppnå studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat på tidigare forskning kring ämnet mobbning och kränkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner från Internet och dess huvudmän kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att få kunskap kring hur handlingsplanerna mot kränkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot kränkande behandling, dock visar även resultatet att skolorna lätt kan kringgå de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot kränkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framställandet av handlingsplanerna mot kränkande behandling. Riktlinjerna följs av många men endast till viss del.</p>

"Mobbing" i förskolan är ett relativt outforskat område om man jämför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta så uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förståelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frågan är om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" på förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar på förskolan, vad är det då? Och om det inte är mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi då använda oss av? I studien används ordet kränkande behandling i samband med mobbing då det inte är helt klart om det finns eller inte i förskolans värld. För att få fram kvalitativ data har intervjuer och observationer använts i studien. Med hjälp av intervjuer och observationer har kränkande behandlingar studerats, diskuterats och analyserats. En slutsats i undersökningen var att förskolans miljö, barns många relationer och pedagogernas inverkan hade en stor betydelse när det gällde "mobbing/ kränkande handlingar i förskolan. Det framgick även att makt var en viktig faktor i samband med mobbing. Etnicitet och att överhuvudtaget vara annorlunda innebar en ökad risk för att bli utsatt för mobbing/kränkande handlingar visade studien.

Mobbningsfenomenet är av stort intresse både för samhället och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehållet i femtio befintliga handlingsplaner mot kränkande behandling i grundskolan samt ta reda på deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i handlingsplanernas utformande.För att uppnå studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat på tidigare forskning kring ämnet mobbning och kränkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner från Internet och dess huvudmän kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att få kunskap kring hur handlingsplanerna mot kränkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot kränkande behandling, dock visar även resultatet att skolorna lätt kan kringgå de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot kränkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framställandet av handlingsplanerna mot kränkande behandling. Riktlinjerna följs av många men endast till viss del.

Enligt skollagen och läroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka kränkande behandling. Läraryrket är dessutom ett av de yrken där de flesta är stressade och upplever höga krav. Syftet är därför att undersöka hur lärarna anser sig bemästra de krav som finns angående att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa kränkande behandling och om dessa faktorer har någon relation till lärares upplevda stress. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar utkristalliserats: (a) Upplever lärarna att deras arbete ofta är förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer är mest framträdande när det rör stress bland lärarna? c) Vilka begränsningar och möjligheter anser lärarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa kränkande behandling? d) Anser lärarna att kraven som ställs på att arbeta mot kränkande behandling är rimliga i relation till de resurser och möjligheter som är kopplade till lärarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bygger på en totalundersökning bland lärarna på Karl Johans skola i Örebro. Den kvalitativa delen består av tre fördjupande intervjuer med rektor, biträdande rektor samt en lärare på skolan. Sammanfattningsvis kan sägas att lärarna vid Karl Johans skola upplever att de har höga krav på sig och att de är stressade. Samtidigt anser de sig ha goda resurser samt kontroll över sin arbetssituation. Diskussion förs runt centrala begrepp i studien, exempelvis krav- kontrollmodellen, stress, kränkande behandling och lagar.

No description available.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras.   Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning.   I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling. Till detta informerar vi övergripande om de organisationer som arbetar mot diskriminering och kränkande behandling och som man kan vända sig till, både som enskild person och som skola.     Vår studie utgår ifrån en implementeringsteori, med huvudfokus på att informanterna kan, vill och förstår. Vi har även i vår analys använt oss av de olika åtgärdsmodellerna, för att se vad informanterna bygger sitt arbete på. Vi kom genom analys av våra intervjuer och dokument fram till att de båda skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling följer de normer som en likabehandlingsplan kräver. Vi finner att dokumentet i sig inte är nödvändigt för ett väl fungerande arbete. Det underlättar dock om alla tar sitt ansvar och att det finns något att återkoppla till i fråga om utvärdering och uppföljning. Arbetet blir lättare om alla strävar åt samma håll och alla vet vad det är de ska göra. Att de har samma syn på begreppen kan vill och förstår.

Sammanfattning Alla former av kränkning är förbjudna i den svenska skolan enligt lag, men i skolan förekommer maktutövning på flera plan, exempelvis mellan lärare och elever, elever emellan och personal emellan. Hur begreppen makt och kränkning definieras och hur maktutövningen påverkar de somverkar i skolan är subjektivt. Att makt och skola hör ihop är självklart men samtidigt motsägelsefullt, eftersom makt och kränkning är två så nära besläktade begrepp att de går in ivarandra. När övergår makt i kränkning?Föreliggande examensarbete analyserar, via diskursanalytisk metod, olika texter från Skolverkets styrdokument, hjälpdokument samt intervjutranskriptioner från en grupp lärare och en grupp elever på en gymnasieskola. Vi jämför skoldiskurs med myndighetsdiskurs för att undersöka om vi kan finna strömningar som avviker dessa diskurser emellan, så som de representeras i vårt materialurval. I analysen framkommer bland annat hur kränkningar av institutionell art kan uppkomma när lärare utestänger elever från att medverka vid planering. I diskussionen belyser vi problematiken som uppkommer med anledning av den nya skollag som träder i kraft den förste juli 2011, vilken skall ge läraren och huvudman större befogenheter att tillrättavisa elever samtidigt som man enligt samma lag är förbjuden att kränka någon på något sätt. Vi finner också att styrdokumentens delvis svårtolkade och delvis motstridiga lydelser, i skolans praktik, medverkar till att skapa en situation där tolkningsföreträdet kan vändas från eleven till läraren.